Erikskrönikans författare av Ivar Johnsson 1956 - Sveriges medeltida politiska historia

Erikskrönikans författare av Ivar Johnsson 1956
Präglad på myntverket, randskrift "MJV SILVER 1956", 42.5g, 45mm, kvalitet 01

Åtsida
Krönikans hjälte Erik Magnusson sittande på en stegrande häst, iklädd full rustning och med höjt svärd i ena handen, runt svärdet en slingrande orm: I omskriften: "EXTINCTO•NOMINE•POETAE QUAE•CECINT•NOMINA•VIVUNT". På marken gravörens namn: "IVAR JOHNSSON 1956". Översättning från latin till svenska: "När poetens namn är utplånat, lever de namn som de sjöng om."

Frånsida
Text på två rader: "ERIKSKRÖNIKANS / FÖRFATTARE"

Vad är Erikskrönikan?
Erikskrönikan är en medeltida rimkrönika som berättar om Sveriges politiska historia över ungefär hundra år. Den tar sin början under kung Erik Erikssons regering, men huvudfokus ligger på att ge en sammanfattande översikt över tiden från omkring 1250 till kungavalet 1319, då den treårige Magnus Eriksson kröntes till kung. Det är den äldsta i en serie av krönikor som beskriver Sveriges politiska historia under medeltiden och den äldsta kända berättande källan i Sverige. Det vill säga, den är ett skriftligt dokument som avsiktligt skapades för att ge läsaren, eller ursprungligen lyssnaren, en detaljerad version av en längre serie händelser. Som med alla berättande källor är den också politiskt färgad och tar tydlig ställning för en viss part. Huvudpersonen i krönikan är hertig Erik Magnusson, vilket redan namnet antyder.

Erikskrönikan är författad på vers, kallad knittel, och den ursprungliga versionen består av 4543 versrader. Författaren är okänd, men det har tidigare antagits att det kan ha varit någon nära drotsen Mats Kettilmundsson. Den senaste teorin pekar dock på lagmannen Birger Persson, som även var den heliga Birgittas far, som en möjlig tillskyndare för krönikan.