Ernst Trygger (1857–1943) - 75-årsdagen av Erik Lindberg 1932 - Sällsynt
Ernst Trygger (1857–1943) - 75-årsdagen av Erik Lindberg 1932
Ensidig silverplakett, 83.66g, 46x63mm, randprägling: "SILVER 1932". Kvalitet 01. Graverad av Erik Lindberg. Referens: Ulla Ehrensvärd 327 (Medaljgravören Erik Lindberg 1873–1966). Sällsynt. Ett exemplar i guld till Trygger, ett mindre antal i silver till närmaste familjen och initiativtagarna samt till övriga berörda i brons.
Åtsida
Motivet utgörs av universitetskanslern Ernst Tryggers vänstervända bröstbild i profil. Han är klädd i civil högtidsdräkt och bär Serafimerordens kraschan och band. Överst i fältet löper den latinska inskriften "VIRO · DE · PATRIA · OPTIME · MERITO / AMICI", vilket översätts till "Till en man värd fosterlandets högsta uppskattning från vänner". I fältet framför porträttet står datumet för hans 75-årsdag angivet med romerska siffror: "D · XXVII · M · OCT · / A · MCMXXXII" (den 27 oktober 1932). I en rektangulär list längst ned återfinns inskriften "ERNST · TRYGGER".
Frånsida
Plaketten är i ett ensidigt utförande, vilket innebär att frånsidan är helt slät. Den uppvisar enbart en ytstruktur med viss naturlig patina samt spår från tillverkningsprocessen.
En hyllning från politiska partivänner
Denna plakett beställdes i juni 1932 genom landshövding G. Sederholm via en subskription. Syftet var att överlämna den som en ärofull hyllning från politiska partivänner på Ernst Tryggers 75-årsdag den 27 oktober 1932. Gravören Erik Lindberg utgick från ett porträtt han tidigare skapat för AB Separators medalj 1929, men omarbetade det genom att ändra Tryggers klädsel från civil dräkt med ståndkrage till full civil högtidsdräkt med serafimerordens kraschan och band.
Arbetet drabbades av ett kritiskt bakslag när punsen sprack under härdningen den 7 oktober. Trots snabba insatser från Sporrongs för att ta fram en ny reduktion blev stampen klar först dagen innan födelsedagen. Eftersom Trygger dessutom befann sig på resande fot, kunde plaketten inte överräckas förrän i november 1932. Jubilaren erhöll ett exemplar i guld, medan silver och brons präglades för övriga deltagare.
En akademisk och politisk tungviktare
Ernst Trygger inledde sin bana med en lysande akademisk karriär. Efter att ha doktorerat i juridik 1885 utnämndes han redan 1889 till professor i processrätt vid Uppsala universitet, där han även tjänstgjorde som prorektor 1901–1905. Samtidigt gjorde han sitt intåg i politiken och blev invald i riksdagens första kammare 1897, en plats han skulle komma att behålla i hela fyra decennier. Som politiker var han en övertygad högerman och en av kungaparets främsta rådgivare under den dramatiska borggårdskrisen 1914. Han motarbetade länge och ihärdigt parlamentarismens genombrott i Sverige, men tvingades efter första världskriget och rösträttsreformen att acceptera den nya politiska verkligheten genom vad han själv kallade en "intelligent anpassning".
Maktens högsta poster
Trygger ledde förstakammarhögern i tjugo år (1913–1933) och när Hjalmar Brantings socialdemokratiska regering föll 1923, kallades han slutligen till att bilda regering och tillträdde som Sveriges statsminister. Hans tid som regeringschef blev kortvarig, och han fick lämna över makten tillbaka till Branting efter valet 1924. Han återvände dock till maktens absoluta centrum som utrikesminister mellan 1928 och 1930 i Arvid Lindmans högerregering. Utöver sitt djupa politiska engagemang tjänstgjorde han även som universitetskansler under åren 1926–1937 och blev invald som ledamot i både Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Ernst Trygger avled 1943, 85 år gammal.
Ensidig silverplakett, 83.66g, 46x63mm, randprägling: "SILVER 1932". Kvalitet 01. Graverad av Erik Lindberg. Referens: Ulla Ehrensvärd 327 (Medaljgravören Erik Lindberg 1873–1966). Sällsynt. Ett exemplar i guld till Trygger, ett mindre antal i silver till närmaste familjen och initiativtagarna samt till övriga berörda i brons.
Åtsida
Motivet utgörs av universitetskanslern Ernst Tryggers vänstervända bröstbild i profil. Han är klädd i civil högtidsdräkt och bär Serafimerordens kraschan och band. Överst i fältet löper den latinska inskriften "VIRO · DE · PATRIA · OPTIME · MERITO / AMICI", vilket översätts till "Till en man värd fosterlandets högsta uppskattning från vänner". I fältet framför porträttet står datumet för hans 75-årsdag angivet med romerska siffror: "D · XXVII · M · OCT · / A · MCMXXXII" (den 27 oktober 1932). I en rektangulär list längst ned återfinns inskriften "ERNST · TRYGGER".
Frånsida
Plaketten är i ett ensidigt utförande, vilket innebär att frånsidan är helt slät. Den uppvisar enbart en ytstruktur med viss naturlig patina samt spår från tillverkningsprocessen.
En hyllning från politiska partivänner
Denna plakett beställdes i juni 1932 genom landshövding G. Sederholm via en subskription. Syftet var att överlämna den som en ärofull hyllning från politiska partivänner på Ernst Tryggers 75-årsdag den 27 oktober 1932. Gravören Erik Lindberg utgick från ett porträtt han tidigare skapat för AB Separators medalj 1929, men omarbetade det genom att ändra Tryggers klädsel från civil dräkt med ståndkrage till full civil högtidsdräkt med serafimerordens kraschan och band.
Arbetet drabbades av ett kritiskt bakslag när punsen sprack under härdningen den 7 oktober. Trots snabba insatser från Sporrongs för att ta fram en ny reduktion blev stampen klar först dagen innan födelsedagen. Eftersom Trygger dessutom befann sig på resande fot, kunde plaketten inte överräckas förrän i november 1932. Jubilaren erhöll ett exemplar i guld, medan silver och brons präglades för övriga deltagare.
En akademisk och politisk tungviktare
Ernst Trygger inledde sin bana med en lysande akademisk karriär. Efter att ha doktorerat i juridik 1885 utnämndes han redan 1889 till professor i processrätt vid Uppsala universitet, där han även tjänstgjorde som prorektor 1901–1905. Samtidigt gjorde han sitt intåg i politiken och blev invald i riksdagens första kammare 1897, en plats han skulle komma att behålla i hela fyra decennier. Som politiker var han en övertygad högerman och en av kungaparets främsta rådgivare under den dramatiska borggårdskrisen 1914. Han motarbetade länge och ihärdigt parlamentarismens genombrott i Sverige, men tvingades efter första världskriget och rösträttsreformen att acceptera den nya politiska verkligheten genom vad han själv kallade en "intelligent anpassning".
Maktens högsta poster
Trygger ledde förstakammarhögern i tjugo år (1913–1933) och när Hjalmar Brantings socialdemokratiska regering föll 1923, kallades han slutligen till att bilda regering och tillträdde som Sveriges statsminister. Hans tid som regeringschef blev kortvarig, och han fick lämna över makten tillbaka till Branting efter valet 1924. Han återvände dock till maktens absoluta centrum som utrikesminister mellan 1928 och 1930 i Arvid Lindmans högerregering. Utöver sitt djupa politiska engagemang tjänstgjorde han även som universitetskansler under åren 1926–1937 och blev invald som ledamot i både Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Ernst Trygger avled 1943, 85 år gammal.