Ett härligt plåtmynt med Gustavsbergsbolagets krönta G (Semlan). 1 Daler silvermynt 1752 - MYCKET SÄLLSYNT - ca. 15 exemplar i privat ägo
Adolf Fredrik (1751–1771)
Ett härligt plåtmynt med Gustavsbergsbolagets krönta G (Semlan). 1 Daler silvermynt 1752. Koppar, 757 g, ca 120x125 mm. Kvalitet 1+/01. Plåten har skarpa kanter vilket indikerar mycket litet slitage, och uppvisar fina stämplar samt en vacker bottenlyster. Mycket sällsynt med endast omkring 15 kända exemplar i privat ägo.
Åtsida
Plåtens åtsida bär fem djupt slagna och välbevarade stämplar. I centrum sitter valörstämpeln som i tre rader anger "1 / DALER / SILF:MYNT". Direkt därunder återfinns ett tydligt krönt "G", vilket är Gustavsbergsbolagets specifika märke. I plåtens fyra hörn är hörnstämplarna placerade. Dessa bär konung Adolf Fredriks krönta monogram "AFRS" (Adolphus Fridericus Rex Sueciae) åtföljt av årtalet "1752".
Ett jämtländskt kopparmysterium
I decennier har det ansetts som en etablerad sanning att detta plåtmynt med Gustavsbergsbolagets krönta G präglades i Semlan. Senare tids numismatiska och historiska forskning har dock visat att sanningen är betydligt mer komplex, och att stämplingen i själva verket lika gärna kan ha utförts i Huså. Bakgrunden till denna förvirring står att finna i en stor strukturaffär inom den jämtländska kopparhanteringen. I december 1751 slogs nämligen Gustavsbergsbolaget och Carlbergsbolaget samman till en enda enhet: "Gustavs och Carlbergs kopparverk". Därmed hamnade både Semlan och Huså under en och samma ägare.
Förseningen i Semlan och det frusna årtalet
När det nya bolaget under 1752 äntligen tog emot sina nya myntstampar från Avesta – nu prydda med den nytillträdde kung Adolf Fredriks monogram – var dessa avsedda för både Gustavsbergs (krönt G) och Carlbergs (krönt C) plåtar. Men det uppstod ett omedelbart praktiskt problem: gårmakeriet, själva reningsverket, i Semlan var ännu inte färdigbyggt. Mycket pekar därför på att stämplingen inledningsvis måste ha påbörjats i Huså. Först i början av 1754 stod myntverket i Semlan redo att tas i fullt bruk, och det var sannolikt inte förrän då som stämplingen fysiskt kunde flyttas över dit.
Nästa numismatiska anomali uppstod till följd av uteblivna leveranser. Såvitt den historiska dokumentationen visar, fick det jämtländska kopparverket aldrig några nya stampar levererade från Avesta efter den första sändningen. Den pragmatiska lösningen blev att man i Semlan helt enkelt fortsatte att hamra in 1752 års stampar i plåtarna under ett helt decennium, ända fram till dess att plåtmyntsverksamheten upphörde år 1763. Årtalet 1752 är därmed i praktiken ett "fruset årtal" som täcker hela elva års produktion.
En oordning som suddar ut gränserna
Tills dess att eventuella nya arkivfynd görs, förblir det omöjligt att med säkerhet avgöra om en specifik plåt från 1752 med krönt G eller C rent fysiskt stämplades i Huså eller i Semlan. Lika omöjligt är det att tidsbestämma det exakta präglingsåret, eller ens garantera varifrån kopparn ursprungligen kom. Den allmänna ordningen vid verket verkar stundtals ha varit så pass bristfällig att man utan att blinka kan ha använt Gustavsbergs stampar till koppar från Carlberg, och vice versa.
Numismatiskt och samlarmässigt spelar denna historiska oreda dock ingen praktisk roll. Stämplarna bär formellt årtalet 1752 och ett krönt G som obestridligen representerar Gustavsbergsbolaget. Dessa historiska oklarheter och sammanflätningar gör snarare detta enormt sällsynta och fantastiskt välbevarade plåtmynt ännu mer fascinerande – ett tungt och påtagligt vittne över den svenska stormaktstidens industriella utmaningar.
Ett härligt plåtmynt med Gustavsbergsbolagets krönta G (Semlan). 1 Daler silvermynt 1752. Koppar, 757 g, ca 120x125 mm. Kvalitet 1+/01. Plåten har skarpa kanter vilket indikerar mycket litet slitage, och uppvisar fina stämplar samt en vacker bottenlyster. Mycket sällsynt med endast omkring 15 kända exemplar i privat ägo.
Åtsida
Plåtens åtsida bär fem djupt slagna och välbevarade stämplar. I centrum sitter valörstämpeln som i tre rader anger "1 / DALER / SILF:MYNT". Direkt därunder återfinns ett tydligt krönt "G", vilket är Gustavsbergsbolagets specifika märke. I plåtens fyra hörn är hörnstämplarna placerade. Dessa bär konung Adolf Fredriks krönta monogram "AFRS" (Adolphus Fridericus Rex Sueciae) åtföljt av årtalet "1752".
Ett jämtländskt kopparmysterium
I decennier har det ansetts som en etablerad sanning att detta plåtmynt med Gustavsbergsbolagets krönta G präglades i Semlan. Senare tids numismatiska och historiska forskning har dock visat att sanningen är betydligt mer komplex, och att stämplingen i själva verket lika gärna kan ha utförts i Huså. Bakgrunden till denna förvirring står att finna i en stor strukturaffär inom den jämtländska kopparhanteringen. I december 1751 slogs nämligen Gustavsbergsbolaget och Carlbergsbolaget samman till en enda enhet: "Gustavs och Carlbergs kopparverk". Därmed hamnade både Semlan och Huså under en och samma ägare.
Förseningen i Semlan och det frusna årtalet
När det nya bolaget under 1752 äntligen tog emot sina nya myntstampar från Avesta – nu prydda med den nytillträdde kung Adolf Fredriks monogram – var dessa avsedda för både Gustavsbergs (krönt G) och Carlbergs (krönt C) plåtar. Men det uppstod ett omedelbart praktiskt problem: gårmakeriet, själva reningsverket, i Semlan var ännu inte färdigbyggt. Mycket pekar därför på att stämplingen inledningsvis måste ha påbörjats i Huså. Först i början av 1754 stod myntverket i Semlan redo att tas i fullt bruk, och det var sannolikt inte förrän då som stämplingen fysiskt kunde flyttas över dit.
Nästa numismatiska anomali uppstod till följd av uteblivna leveranser. Såvitt den historiska dokumentationen visar, fick det jämtländska kopparverket aldrig några nya stampar levererade från Avesta efter den första sändningen. Den pragmatiska lösningen blev att man i Semlan helt enkelt fortsatte att hamra in 1752 års stampar i plåtarna under ett helt decennium, ända fram till dess att plåtmyntsverksamheten upphörde år 1763. Årtalet 1752 är därmed i praktiken ett "fruset årtal" som täcker hela elva års produktion.
En oordning som suddar ut gränserna
Tills dess att eventuella nya arkivfynd görs, förblir det omöjligt att med säkerhet avgöra om en specifik plåt från 1752 med krönt G eller C rent fysiskt stämplades i Huså eller i Semlan. Lika omöjligt är det att tidsbestämma det exakta präglingsåret, eller ens garantera varifrån kopparn ursprungligen kom. Den allmänna ordningen vid verket verkar stundtals ha varit så pass bristfällig att man utan att blinka kan ha använt Gustavsbergs stampar till koppar från Carlberg, och vice versa.
Numismatiskt och samlarmässigt spelar denna historiska oreda dock ingen praktisk roll. Stämplarna bär formellt årtalet 1752 och ett krönt G som obestridligen representerar Gustavsbergsbolaget. Dessa historiska oklarheter och sammanflätningar gör snarare detta enormt sällsynta och fantastiskt välbevarade plåtmynt ännu mer fascinerande – ett tungt och påtagligt vittne över den svenska stormaktstidens industriella utmaningar.