Föreningen Nordsvenska hästen - Prismedalj 1954 - Sällsynt
Produkten är tyvärr slut i lager. :(
Silver, 53,46g, 50mm, Kvalitet 1+
Under det tidiga 1900-talet växte behovet av en organiserad och långsiktig satsning för att bevara och utveckla Sveriges inhemska arbetshäst – den nordsvenska hästen. I en tid då mekaniseringen ännu inte helt tagit över jord- och skogsbruket var draghästen oumbärlig för transport, timmerkörning och lantbrukets tunga sysslor. Det var mot denna bakgrund som Föreningen Nordsvenska Hästen bildades år 1924, med ett uttalat mål att främja rasens utbredning, förbättra dess egenskaper och trygga dess framtid inom svensk avel och bruk.
Föreningens arbete präglades från första stund av praktisk handlingskraft. Man organiserade gemensamma hingstbesiktningar, verkade för att hingstar skulle placeras där de bäst kom till nytta, och bedrev rådgivning kring avelsfrågor. Exportfrämjande insatser kombinerades med upplysningsarbete och ett ambitiöst stamboksprojekt. År 1931 övertog föreningen det officiella stamboksarbetet från Hingstuppfödningsanstalten Wången, vilket innebar ett ökat ansvar och en tydlig markering av föreningens centrala roll i utvecklingen av den nordsvenska rasen. Själva benämningen "nordsvensk häst" hade då redan fått sin officiella status genom 1900 års statliga premieringsreglemente, vilket innebar att rasen erkändes i den nationella hästavelspolitiken.
Den första utställningen arrangerades 1927 i Östersund och blev upptakten till en rad liknande arrangemang som återkom vart tredje till femte år fram till 1949. Därefter omvandlades verksamheten till årliga hästdagar, där exteriörbedömning till en början stod i centrum. Men i takt med att synen på brukshästens roll förändrades, kom bedömningen att i allt högre grad handla om funktion snarare än form. År 1957 infördes dragprov med timmerlass i terräng som huvudmoment, ett inslag som kom att symbolisera föreningens strävan att förena tradition med praktisk relevans.
Föreningens arbete har genom åren kompletterats med ett antal utmärkelser och belöningar som syftar till att uppmuntra god avel, långsiktigt engagemang och särskilda insatser. Sedan 1950-talet har stoägare kunnat tilldelas avelsdiplom, medan särskilt förtjänta hingsthållare belönats med en silvermedalj. Bland andra utmärkelser märks föreningens stora avelspris, som består av en tennskål, samt Wilhelm Hallanders pris – en skulptural häst i gjutet silver. Vid olika tillfällen, särskilt i samband med hästdagarna, har även hedersbelöningar utdelats i form av silver-, glas- eller tennföremål. Föreningen har också låtit prägla en guldmedalj, som dock endast utdelats vid tre särskilt högtidliga tillfällen, vilket gör den till en mycket exklusiv utmärkelse.
Den prismedalj som här visas, präglad i silver, är en tydlig symbol för föreningens arbete och ideal. Framsidan visar ett stiliserat porträtt av den nordsvenska hästen i stående profil – kraftfull, harmonisk och stolt – med inskriptionen "Föreningen Nordsvenska Hästen" runt kanten. Baksidan pryds av en klassiskt formgiven lagerkrans med plats för namninskription. Medaljen är inte bara ett hedersbevis – den är en berättelse i metall om uthållighet, ansvar och trofast tjänst.
Vid föreningens grundande år 1924 fanns endast 30 medlemmar. Denna siffra ökade snabbt och hade vid 1947 nått 2 932. Under 1990-talet stabiliserade sig medlemsantalet runt 1 800 personer, vilket speglar ett fortsatt starkt engagemang för rasens bevarande även i en tid då hästens roll i samhället i övrigt förändrats i grunden. Genom sitt arbete med utställningar, premieringar och långsiktig avel har Föreningen Nordsvenska Hästen blivit en oumbärlig aktör i svensk agrarhistoria. Den har inte bara räddat rasen från att försvinna, utan också lyft fram den som en levande del av vårt gemensamma kulturarv. Silvermedaljen är ett konkret och värdigt uttryck för detta arv – en tyst men vältalig hyllning till en svensk arbetshästtradition som inte låter sig glömmas.