Fredrik Henrik af Chapman (1721-1808) av Muritz Frumerie - Ett ocirkulerat praktexemplar - Skeppsbyggningens Geni som skulle före Sveriges rykte över världen

Fredrik Henrik af Chapman (1721-1808) av Muritz Frumerie - Ett ocirkulerat praktexemplar
Präglad och utgiven på uppdrag av Kungliga Vetenskapsakademien 1808, brons, 23.45g, 40mm, Hy II:17:1, kvalitet 01/0

Åtsida
Chapmans högervända bild. I omksriften: "FREDR HENR AB CHAPMAN VICE-AMIRALIS EQV TORQV O VAS". Under bilden gravörens namn: "M FRUMERIE"

Frånsida
Ett spantrest skepp efter Chapmans konstruktion. I omskriften: "FAMAM FERET PER ORBEM" och i avskärningen på två rader: "SOCIO ACAD.R.SC STOCKH. MDCCCVIII" (Ska föra ryktet över världen)

Fredrik Henrik af Chapman, tidigare känd som Chapman innan han adlades år 1772, föddes den 9 september 1721 på Nya Varvet i Göteborg och avled den 19 augusti 1808 i Karlskrona. Han var en framstående svensk skeppsbyggare som revolutionerade skeppsbyggnadskonsten och omvandlade den till en vetenskap. År 1791 blev han utnämnd till viceamiral och mellan åren 1782 och 1793 var han chef för örlogsvarvet i Karlskrona.

Fredrik Henrik af Chapmans far var Thomas Chapman, en engelsk arrendator från Yorkshire, och hans mor Susanna Colson var dotter till en skeppsbyggmästare i London. Föräldrarna flyttade till Sverige i början av 1700-talet. Han hade även en äldre bror vid namn Charles Chapman, som var kofferdikapten.

Chapman hade en omfattande karriär inom skeppsbyggande. Han arbetade vid skeppsvarv i Göteborg mellan åren 1744 och 1750, var underskeppsbyggmästare i Karlskrona från 1757 till 1760, skeppsbyggmästare i Stralsund mellan 1760 och 1762, och därefter i Sveaborg fram till 1764. Han blev överskeppsbyggmästare i Stockholm från 1764 och återvände till Karlskrona i början av 1780-talet, där han även lät bygga Skärva herrgård.

När han, vid sextio års ålder, utnämndes till chef för flottans varv i Karlskrona, fokuserade han inte bara på skeppskonstruktion utan omorganiserade även skeppsbyggnadsprocessen för att möjliggöra en mer effektiv serieproduktion av krigsfartyg i ek. På bara tre år kunde man leverera tjugo nya fartyg, inklusive tio linjeskepp och tio fregatter.

Chapman var också banbrytande när det kom till att fastställa de matematiska sambanden som låg till grund för fartygs segelbestyckning, deplacement, lastkapacitet, tyngdpunkt, stabilitet och strömningsmotstånd, bland andra viktiga egenskaper. För att kunna testa och verifiera sina matematiska teorier skapade han en 100 meter lång bassäng utanför Karlskrona. I denna bassäng genomförde han tester med skalmodeller av fartyg, där han använde vikter som var kopplade till rep och block för att driva modellerna framåt. Detta var en tidig form av skeppsprovning, där man praktiskt testade fartygs hydrodynamiska egenskaper.

Fredrik Henrik af Chapman invaldes som ledamot nummer 175 i Kungliga Vetenskapsakademien år 1767. Han lämnade en betydande arv inom skeppsbyggnad och vetenskap.