Fredrik I: 5 Öre SM 1725 (Ettårstyp) - med ovanligt jämna, fina och lystriga ytor - Krigarprinsen från Hessen-Kassel
Fredrik I: 5 Öre SM 1725 (Ettårstyp)
Stockholm, 5 Öre SM 1725, silver, 3.52g, 22mm, slät rand. Kvalitet 1+ med ovanligt jämna, fina och lystriga ytor. Myntet förekommer endast 1725 detta år och kallas därför för ett typmynt, eller en ettårstyp och som sådan extra attraktivt för samlarna som alla behöver just detta typmynt för att få sin typsamling komplett, vilket leder till ett extra efterfrågetryck på ettårstypen. Referens: SMB 124 (Sveriges myntbok 2022 av Delzanno).
Åtsida
I centrum avbildas kung Fredrik I:s eleganta, krönta spegelmonogram, bestående av två dekorativt sammanflätade F. Runt kanten löper konungens latinska valspråk följt av årtalet: "IN • DEO • SPES • MEA • 17 25 •" (I Gud mitt hopp).
Frånsida
Ett klassiskt svenskt motiv utgörande riksvapnets tre öppna kronor, där två är placerade i den övre halvan och en i den nedre. Mellan och intill kronorna i fältet står valören och myntslaget tydligt utskrivet som "5 • Ö • / S • M •" (5 Öre Silvermynt). Fältet är i övrigt helt slätt, vilket på detta exceptionella exemplar verkligen lyfter fram stämpelns höga kvalitet och metallens fina lyster.
Krigarprinsen från Hessen-Kassel
Fredrik I hade växt upp som en verklig soldatprins i lantgrevskapet Hessen-Kassel, där han redan i unga år exercerade rekryter på borggården. Utöver sin grundmurade militära skolning erhöll han en gedigen och världsmannamässig uppfostran med inslag av moderna språk, naturvetenskap och statslära, och han genomförde även vidsträckta bildningsresor till bland annat Nederländerna, Schweiz och Italien under åren 1692–1695.
Hans egentliga och mycket framgångsrika militära karriär tog fart under det spanska tronföljdskriget, där han stred under berömda fältherrar som Marlborough och prins Eugène av Savoyen. Fredrik gjorde sig vida känd för sina våldsamma och dödsföraktande rytterianfall. Vid ett tillfälle, under generalstormen på citadellet i Liège år 1702, trängde han först av alla in i en bräsch med dragen värja. Hans mod höll på att kosta honom livet flera gånger; år 1704 träffades han av en kula i bröstet vid stormningen av Schellenbergs skansar, men deltog trots sin allvarliga skottskada kort därefter i det oerhört blodiga slaget vid Höchstädt.
Vägen till den svenska tronen
När Karl XII:s stora svenska armé gick under vid Poltava 1709, inledde huset Hessen-Kassel en djärv storpolitisk spekulation i ett svenskt förbund och en framtida tronföljd. Detta tålmodiga diplomatiska schackspel ledde till att Fredrik i mars 1715 vigdes vid Karl XII:s syster, Ulrika Eleonora.
När Karl XII sedan stupade vid Fredriksten i slutet av november 1718, befann sig Fredrik i högkvarteret och handlade både snabbt och oerhört rådigt. Han skickade omedelbart ut en patrull för att häkta den mäktige och avskydda holsteinske rådgivaren Georg Heinrich von Görtz, och navigerade därefter skickligt de politiska falangerna i Stockholm för att få sin gemål erkänd som drottning. Efter att Ulrika Eleonora frivilligt nedlagt sin krona till hans förmån, valdes Fredrik våren 1720 till Sveriges konung, om än med starkt beskuren makt till följd av 1720 års regeringsform.
Det storpolitiska spelet 1725
Året då vår 5-öring slogs, 1725, var kungens ställning i Sverige synnerligen pressad och omgärdad av utrikespolitiska kriser. Hans absolut främsta dynastiska rival, hertig Karl Fredrik av Holstein-Gottorp, hade under våren firat sitt storslagna bröllop med den ryska tsardottern Anna. Efter tsar Peters död i början av 1725 hade Katarina I utropats till kejsarinna i Ryssland, och hon gav den holsteinske hertigen sitt fulla stöd i kampen om makten.
Under sommaren 1725 låg ett krigsutbrott i luften, då allting tyckte peka på att Ryssland skulle inleda ett anfall mot Danmark för att tillfredsställa hertigens krav på Slesvig. Denna omedelbara och farliga situation reddes ironiskt nog ut av att en ännu större europeisk kris tornade upp sig. Genom att England och Frankrike slöt sig samman i den så kallade hannoveranska alliansen kunde de avvärja ett krig i Norden, vilket i sin tur räddade Fredrik I ur hans svårartade politiska belägenhet. Den skicklige svenske kanslipresidenten Arvid Horn kunde med detta utländska ryggstöd slutligen lotsa den svenska politiken bort från det riskabla ryska inflytandet och återknyta de diplomatiska banden med västmakterna.
En eftertraktad ettårstyp
Mitt under dessa brinnande maktkamper, när hela Europas politik stod och vägde, strömmade präglingsmaskinerna i Stockholm fram detta lilla 5-öresmynt. Myntet utgör en "ettårstyp", vilket innebär att denna exakta design och valör enbart framställdes under just kalenderåret 1725. Inom den numismatiska världen har ettårstyper en helt speciell ställning. Då varje dedikerad typsamlare ofrånkomligen måste införskaffa just denna årsklass för att kunna kalla sin samling av Fredriks mynt komplett, uppstår ett permanent och intensivt efterfrågetryck. Att ett sådant mynt dessutom har bevarats i kvalitet 1+ med oerhört jämna och lystriga ytor, gör det till en en exklusiv minneskapsel från ett av Frihetstidens mest dramatiska år.
Stockholm, 5 Öre SM 1725, silver, 3.52g, 22mm, slät rand. Kvalitet 1+ med ovanligt jämna, fina och lystriga ytor. Myntet förekommer endast 1725 detta år och kallas därför för ett typmynt, eller en ettårstyp och som sådan extra attraktivt för samlarna som alla behöver just detta typmynt för att få sin typsamling komplett, vilket leder till ett extra efterfrågetryck på ettårstypen. Referens: SMB 124 (Sveriges myntbok 2022 av Delzanno).
Åtsida
I centrum avbildas kung Fredrik I:s eleganta, krönta spegelmonogram, bestående av två dekorativt sammanflätade F. Runt kanten löper konungens latinska valspråk följt av årtalet: "IN • DEO • SPES • MEA • 17 25 •" (I Gud mitt hopp).
Frånsida
Ett klassiskt svenskt motiv utgörande riksvapnets tre öppna kronor, där två är placerade i den övre halvan och en i den nedre. Mellan och intill kronorna i fältet står valören och myntslaget tydligt utskrivet som "5 • Ö • / S • M •" (5 Öre Silvermynt). Fältet är i övrigt helt slätt, vilket på detta exceptionella exemplar verkligen lyfter fram stämpelns höga kvalitet och metallens fina lyster.
Krigarprinsen från Hessen-Kassel
Fredrik I hade växt upp som en verklig soldatprins i lantgrevskapet Hessen-Kassel, där han redan i unga år exercerade rekryter på borggården. Utöver sin grundmurade militära skolning erhöll han en gedigen och världsmannamässig uppfostran med inslag av moderna språk, naturvetenskap och statslära, och han genomförde även vidsträckta bildningsresor till bland annat Nederländerna, Schweiz och Italien under åren 1692–1695.
Hans egentliga och mycket framgångsrika militära karriär tog fart under det spanska tronföljdskriget, där han stred under berömda fältherrar som Marlborough och prins Eugène av Savoyen. Fredrik gjorde sig vida känd för sina våldsamma och dödsföraktande rytterianfall. Vid ett tillfälle, under generalstormen på citadellet i Liège år 1702, trängde han först av alla in i en bräsch med dragen värja. Hans mod höll på att kosta honom livet flera gånger; år 1704 träffades han av en kula i bröstet vid stormningen av Schellenbergs skansar, men deltog trots sin allvarliga skottskada kort därefter i det oerhört blodiga slaget vid Höchstädt.
Vägen till den svenska tronen
När Karl XII:s stora svenska armé gick under vid Poltava 1709, inledde huset Hessen-Kassel en djärv storpolitisk spekulation i ett svenskt förbund och en framtida tronföljd. Detta tålmodiga diplomatiska schackspel ledde till att Fredrik i mars 1715 vigdes vid Karl XII:s syster, Ulrika Eleonora.
När Karl XII sedan stupade vid Fredriksten i slutet av november 1718, befann sig Fredrik i högkvarteret och handlade både snabbt och oerhört rådigt. Han skickade omedelbart ut en patrull för att häkta den mäktige och avskydda holsteinske rådgivaren Georg Heinrich von Görtz, och navigerade därefter skickligt de politiska falangerna i Stockholm för att få sin gemål erkänd som drottning. Efter att Ulrika Eleonora frivilligt nedlagt sin krona till hans förmån, valdes Fredrik våren 1720 till Sveriges konung, om än med starkt beskuren makt till följd av 1720 års regeringsform.
Det storpolitiska spelet 1725
Året då vår 5-öring slogs, 1725, var kungens ställning i Sverige synnerligen pressad och omgärdad av utrikespolitiska kriser. Hans absolut främsta dynastiska rival, hertig Karl Fredrik av Holstein-Gottorp, hade under våren firat sitt storslagna bröllop med den ryska tsardottern Anna. Efter tsar Peters död i början av 1725 hade Katarina I utropats till kejsarinna i Ryssland, och hon gav den holsteinske hertigen sitt fulla stöd i kampen om makten.
Under sommaren 1725 låg ett krigsutbrott i luften, då allting tyckte peka på att Ryssland skulle inleda ett anfall mot Danmark för att tillfredsställa hertigens krav på Slesvig. Denna omedelbara och farliga situation reddes ironiskt nog ut av att en ännu större europeisk kris tornade upp sig. Genom att England och Frankrike slöt sig samman i den så kallade hannoveranska alliansen kunde de avvärja ett krig i Norden, vilket i sin tur räddade Fredrik I ur hans svårartade politiska belägenhet. Den skicklige svenske kanslipresidenten Arvid Horn kunde med detta utländska ryggstöd slutligen lotsa den svenska politiken bort från det riskabla ryska inflytandet och återknyta de diplomatiska banden med västmakterna.
En eftertraktad ettårstyp
Mitt under dessa brinnande maktkamper, när hela Europas politik stod och vägde, strömmade präglingsmaskinerna i Stockholm fram detta lilla 5-öresmynt. Myntet utgör en "ettårstyp", vilket innebär att denna exakta design och valör enbart framställdes under just kalenderåret 1725. Inom den numismatiska världen har ettårstyper en helt speciell ställning. Då varje dedikerad typsamlare ofrånkomligen måste införskaffa just denna årsklass för att kunna kalla sin samling av Fredriks mynt komplett, uppstår ett permanent och intensivt efterfrågetryck. Att ett sådant mynt dessutom har bevarats i kvalitet 1+ med oerhört jämna och lystriga ytor, gör det till en en exklusiv minneskapsel från ett av Frihetstidens mest dramatiska år.