Fredrik I förstärker skärgårdsflottan med nya galärer 1749 av Hedlinger och Fehrman - Krigarkungens sista år och rikets försvar
Fredrik I förstärker skärgårdsflottan med nya galärer 1749
En exceptionellt historiskt intressant silvermedalj med underbart frånsidemotiv. Åtsida av Johann Carl Hedlinger, frånsida av Daniel Fehrman. 75.40g, 54mm. Referens: SKM 118b (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024). Peter Felder 117. Hildebrand 73. Detta exemplar med randprägling: "SILVER 1938". Kvalitet 01/0. Åtsidan är präglad med skadad stamp, vilket manifesterar sig som små tunna linjer (upphöjda åsar) där den skadade stampens sprickor fyllts med metall i präglingsögonblicket. Denna medalj härstammar från familjen Fehrmans samling som såldes av Myntkompaniet 2023. I denna samling fanns bland annat några nypräglade medaljer från Myntverket. Helt uppenbart har dessa präglingar skett utanför officiella vägar då inga nypräglingar med originalstampar längre prakticerades vid denna tid. Den bakomliggande orsaken är troligtvis goda kontakter och viljan/förmågan hos familjen Fehrman att komplettera sin specialsamling med utgåvor som annars var i det närmaste omöjliga att uppbringa från den öppna marknaden. Effekten av denna specialprägling är att även dessa medaljer är extremt sällsynta, ja troligtvis unika till sin karaktär, både i sitt skick och sin nyprägling med randstämpling. Medaljerna utgör ett ypperligt tillfälle för samlaren av extremt sällsynta utgåvor och extrema kvaliteter.
Åtsida
Konungens högervända bröstbild klädd i harnesk och mantel. Under bilden syns gravörens namn: "I•C•HEDLINGER•F•". Längs kanten löper omskriften: "FRIDERICVS•D•G•REX•SVECIAE•" (Fredrik, med Guds nåde, Sveriges konung).
Frånsida
Ett vackert detaljerat motiv av en galär som klyver vågorna med fyllda segel och full rodd. Längs den övre kanten löper omskriften: "SECURITAS ORAE MARITIMAE•" (Havskustens säkerhet). Gravörens initialer står att finna till höger, precis på avskärningslinjen: "D•F•". I avskärningen står en dedikation på tre rader: "CAROLO PRINC•SV• / PRAEF•CLASSIS• / 1749•" (Till Carl, Sveriges prins, flottans befälhavare, 1749).
Krigarkungens sista år och rikets försvar
När denna exceptionella medalj ursprungligen präglades 1749 (dvs själva originalförlagan till den här utbjudna nypräglingen) befann sig kung Fredrik I i slutet av sin långa och händelserika levnad. Bakom sig hade han en dramatisk karriär som formades långt utanför Sveriges gränser. Som arvprins av Hessen-Kassel hade han fått sin militära skolning i den hårda europeiska skolan, där han under spanska tronföljdskriget stred under fältherrar som prins Eugen av Savojen och hertigen av Marlborough. Känd för sin oerhörda personliga bravur i våldsamma kavallerichocker hade han vid flera tillfällen varit nära att mista livet. Efter det dramatiska maktspelet som följde på Karl XII:s död 1718 lyckades han 1720 säkra den svenska kungakronan.
Under sin tid på tronen hade Fredrik fått finna sig i frihetstidens ständervälde och makten hade starkt kringskurits. Han var en praktiker och livsnjutare som under sina sista år ofta uppmärksammades för sina utomäktenskapliga relationer, inte minst med Hedvig Taube. Likväl visade han prov på orubblig personlig skärpa när riket krisade; under det stora dalkarlsupproret 1743 red den åldrade kungen personligen ut för att möta de upproriska bönderna, ett bevis på att det gamla soldatmodet aldrig helt lämnade honom. Vid slutet av 1740-talet var han dock en bräcklig monark i ett rike som desperat behövde trygga sina sargade gränser.
Ett maritimt upprustningsprogram
Efter hattarnas katastrofala ryska krig 1741–1743, vilket slutade i ett förödande nederlag, stod det smärtsamt klart att Sveriges kustförsvar var bristfälligt. Den östra kusten och den vidsträckta skärgården var i det närmaste försvarslös mot de lättrörliga ryska galärflottorna. För att möta hotet inleddes en massiv och brådskande upprustning av skärgårdsflottan. År 1749 utgjorde ett märkesår i detta arbete, då flottan förstärktes med en serie nybyggda galärer. Detta avgörande säkerhetspolitiska skeende fångas mästerligt på medaljens frånsida. Devisen "SECURITAS ORAE MARITIMAE" fungerade som en direkt och lugnande politisk markering till nationen: Sveriges maritima gränser var återigen under beskydd. Inskriptionen i avskärningen tillägnar dessutom galärflottan till den nyfödde prins Karl (senare Karl XIII), som blott ett år gammal hade utnämnts till Sveriges storamiral.
Ett numismatiskt samarbete och ett unikt arv
Medaljen knyter samman två av den svenska numismatikens absolut största konstnärer. Åtsidans majestätiska porträtt av konungen är ett verk av den legendariske schweiziskfödde gravören Johann Carl Hedlinger, medan galären på frånsidan bär hans främste elevs, Daniel Fehrmans, signatur.
Detta specifika exemplar bär därtill på en helt unik historia. Randstämplingen bekräftar att den präglades 1938, men den har slagits med de historiska originalstamparna. Att åtsidans 1700-talsstamp vid denna tidpunkt hade hunnit spricka ger medaljen en fantastisk karaktär, då sprickorna fyllts med silver under presstrycket och format tunna åsar i fältet. Eftersom officiella nypräglingar med originalstampar sedan länge hade upphört, är detta ett bevis på familjen Fehrmans unika förmåga att privat bevara och komplettera sitt släkthistoriska arv. Resultatet är ett numismatiskt paradox: en modern prägling som till sin karaktär, proveniens och tekniska historia är extremt sällsynt, och som idag utgör en ovärderlig länk mellan frihetstidens försvarspolitik och 1900-talets passionerade medaljsamlande.
En exceptionellt historiskt intressant silvermedalj med underbart frånsidemotiv. Åtsida av Johann Carl Hedlinger, frånsida av Daniel Fehrman. 75.40g, 54mm. Referens: SKM 118b (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024). Peter Felder 117. Hildebrand 73. Detta exemplar med randprägling: "SILVER 1938". Kvalitet 01/0. Åtsidan är präglad med skadad stamp, vilket manifesterar sig som små tunna linjer (upphöjda åsar) där den skadade stampens sprickor fyllts med metall i präglingsögonblicket. Denna medalj härstammar från familjen Fehrmans samling som såldes av Myntkompaniet 2023. I denna samling fanns bland annat några nypräglade medaljer från Myntverket. Helt uppenbart har dessa präglingar skett utanför officiella vägar då inga nypräglingar med originalstampar längre prakticerades vid denna tid. Den bakomliggande orsaken är troligtvis goda kontakter och viljan/förmågan hos familjen Fehrman att komplettera sin specialsamling med utgåvor som annars var i det närmaste omöjliga att uppbringa från den öppna marknaden. Effekten av denna specialprägling är att även dessa medaljer är extremt sällsynta, ja troligtvis unika till sin karaktär, både i sitt skick och sin nyprägling med randstämpling. Medaljerna utgör ett ypperligt tillfälle för samlaren av extremt sällsynta utgåvor och extrema kvaliteter.
Åtsida
Konungens högervända bröstbild klädd i harnesk och mantel. Under bilden syns gravörens namn: "I•C•HEDLINGER•F•". Längs kanten löper omskriften: "FRIDERICVS•D•G•REX•SVECIAE•" (Fredrik, med Guds nåde, Sveriges konung).
Frånsida
Ett vackert detaljerat motiv av en galär som klyver vågorna med fyllda segel och full rodd. Längs den övre kanten löper omskriften: "SECURITAS ORAE MARITIMAE•" (Havskustens säkerhet). Gravörens initialer står att finna till höger, precis på avskärningslinjen: "D•F•". I avskärningen står en dedikation på tre rader: "CAROLO PRINC•SV• / PRAEF•CLASSIS• / 1749•" (Till Carl, Sveriges prins, flottans befälhavare, 1749).
Krigarkungens sista år och rikets försvar
När denna exceptionella medalj ursprungligen präglades 1749 (dvs själva originalförlagan till den här utbjudna nypräglingen) befann sig kung Fredrik I i slutet av sin långa och händelserika levnad. Bakom sig hade han en dramatisk karriär som formades långt utanför Sveriges gränser. Som arvprins av Hessen-Kassel hade han fått sin militära skolning i den hårda europeiska skolan, där han under spanska tronföljdskriget stred under fältherrar som prins Eugen av Savojen och hertigen av Marlborough. Känd för sin oerhörda personliga bravur i våldsamma kavallerichocker hade han vid flera tillfällen varit nära att mista livet. Efter det dramatiska maktspelet som följde på Karl XII:s död 1718 lyckades han 1720 säkra den svenska kungakronan.
Under sin tid på tronen hade Fredrik fått finna sig i frihetstidens ständervälde och makten hade starkt kringskurits. Han var en praktiker och livsnjutare som under sina sista år ofta uppmärksammades för sina utomäktenskapliga relationer, inte minst med Hedvig Taube. Likväl visade han prov på orubblig personlig skärpa när riket krisade; under det stora dalkarlsupproret 1743 red den åldrade kungen personligen ut för att möta de upproriska bönderna, ett bevis på att det gamla soldatmodet aldrig helt lämnade honom. Vid slutet av 1740-talet var han dock en bräcklig monark i ett rike som desperat behövde trygga sina sargade gränser.
Ett maritimt upprustningsprogram
Efter hattarnas katastrofala ryska krig 1741–1743, vilket slutade i ett förödande nederlag, stod det smärtsamt klart att Sveriges kustförsvar var bristfälligt. Den östra kusten och den vidsträckta skärgården var i det närmaste försvarslös mot de lättrörliga ryska galärflottorna. För att möta hotet inleddes en massiv och brådskande upprustning av skärgårdsflottan. År 1749 utgjorde ett märkesår i detta arbete, då flottan förstärktes med en serie nybyggda galärer. Detta avgörande säkerhetspolitiska skeende fångas mästerligt på medaljens frånsida. Devisen "SECURITAS ORAE MARITIMAE" fungerade som en direkt och lugnande politisk markering till nationen: Sveriges maritima gränser var återigen under beskydd. Inskriptionen i avskärningen tillägnar dessutom galärflottan till den nyfödde prins Karl (senare Karl XIII), som blott ett år gammal hade utnämnts till Sveriges storamiral.
Ett numismatiskt samarbete och ett unikt arv
Medaljen knyter samman två av den svenska numismatikens absolut största konstnärer. Åtsidans majestätiska porträtt av konungen är ett verk av den legendariske schweiziskfödde gravören Johann Carl Hedlinger, medan galären på frånsidan bär hans främste elevs, Daniel Fehrmans, signatur.
Detta specifika exemplar bär därtill på en helt unik historia. Randstämplingen bekräftar att den präglades 1938, men den har slagits med de historiska originalstamparna. Att åtsidans 1700-talsstamp vid denna tidpunkt hade hunnit spricka ger medaljen en fantastisk karaktär, då sprickorna fyllts med silver under presstrycket och format tunna åsar i fältet. Eftersom officiella nypräglingar med originalstampar sedan länge hade upphört, är detta ett bevis på familjen Fehrmans unika förmåga att privat bevara och komplettera sitt släkthistoriska arv. Resultatet är ett numismatiskt paradox: en modern prägling som till sin karaktär, proveniens och tekniska historia är extremt sällsynt, och som idag utgör en ovärderlig länk mellan frihetstidens försvarspolitik och 1900-talets passionerade medaljsamlande.