Fredrik I:s 53-årsdag den 17 april 1728 av Carl Gustaf Hartman - Enda noterade exemplaret och tidigare odokumenterad - Extremt sällsynt - RRR
Fredrik I:s 53-årsdag den 17 april 1728 av Carl Gustaf Hartman - Enda noterade exemplaret och tidigare odokumenterad - Extremt sällsynt - RRR
Tenn, 10.72g, 26mm, kvalitet 01. När jag författade Sveriges kungliga medaljer genomförde jag en omfattande inventering av auktionsförsäljningar som strräckte sig tillbakks till slutet av 1800-talet. Inga exemplar i tenn noterades, endast ett exemplar i brons (Ex. Ehrensvärd 1910) och endast ett exemplar i silver (Ex. KMK). Medaljen är sålunda extremt sällsynt både som typ och som förekomst i olika metaller.
Åtsida
Konungens högervända bröstbild. I omskriften: "FRIDERICVS• D.G.REX.SVECIAE•"
Frånsida
Solen stiger upp över ett segment av jordklotet tecknat med tre kronor. I omskriften: "SIC•ITERVMQVE•ITERVMQVE•REDITO." och i avskärningen: "DIE.NAT.17.APR: / A.ÆT.LIII."
Inskriften "SIC•ITERVMQVE•ITERVMQVE•REDITO" kan översättas till svenska som: "Så må den återkomma, gång på gång." Det är en formell önskan på latin. SIC betyder "så" eller "på detta sätt". ITERVMQVE betyder "och åter" eller "och igen". Att det upprepas förstärker önskan. REDITO är en futurumform av verbet "återvända" och uttrycker en stark önskan eller en formell befallning för framtiden. I sitt sammanhang på en medalj för kungens födelsedag är det en elegant formulerad gratulation. "Den" som önskas återkomma är födelsedagen – en önskan om att kungen ska få fira många fler födelsedagar i framtiden.
Fredrik I: En kung i en ny tid
Fredrik I (1676–1751), född som Fredrik av Hessen-Kassel, var kung av Sverige från 1720 till sin död. Hans väg till tronen var resultatet av ett politiskt och personligt spel i skuggan av det Stora nordiska krigets slut. Genom sitt äktenskap med Ulrika Eleonora, Karl XII:s syster, placerade han sig i maktens centrum. När Karl XII dog 1718 valdes Ulrika Eleonora till regerande drottning, men hon abdikerade redan 1720 till förmån för sin make, som då valdes till kung av riksdagen. Fredriks tid som regent blev startskottet för det som kallas frihetstiden. Efter årtionden av enväldigt kungligt styre och förödande krig, passade riksdagen på att drastiskt beskära monarkens makt. Makten flyttades istället till riksdagen och riksrådet. Fredrik I blev därmed en av de första konstitutionella monarkerna i Europa, en kung som regerade mer i namn än i handling. Han beskrivs ofta som en livsnjutare, mer intresserad av jakt, fester och sina mätresser (främst Hedvig Taube) än av statsangelägenheter. Till skillnad från sina föregångare var han ingen krigare eller driven statsman. Hans regeringstid präglades dock av en lång och välbehövlig period av fred, där Sverige fick möjlighet att återhämta sig. Det var också under hans tid som vetenskap och kultur blomstrade med namn som Carl von Linné och Anders Celsius, och grunden lades för Sveriges första politiska partier, hattarna och mössorna.
Året 1728, då Fredrik I fyllde 53 och firades med medaljen, är ett perfekt exempel på den nya eran.
I Sverige: Landet befinner sig i en återhämtningsfas. Krigets sår är fortfarande djupa, men en försiktig optimism spirar. Den verkliga politiska makten innehas av riksrådet och dess ledare, kanslipresidenten Arvid Horn. Horns politik är inriktad på fred och sparsamhet för att återuppbygga landets ekonomi. Kungen, Fredrik I, fyller sin funktion som statschef och symbolisk enande kraft, vilket födelsedagsmedaljen vittnar om. Devisen "Så må den återkomma, gång på gång" är en längtan efter den stabilitet och förutsägbarhet som så länge saknats. Samtidigt som kungen firas pågår det politiska spelet i riksdagen, där de framtida partierna långsamt börjar ta form.
I omvärlden: Europa befinner sig i upplysningens tidiga skede. Ryssland, Sveriges nya och skrämmande granne i öst, har efter Peter den stores död (1725) etablerat sig som en stormakt. Just detta år, 1728, är den danske upptäcktsresanden Vitus Bering på sin första Kamtjatkaexpedition i rysk tjänst för att utforska sundet mellan Asien och Amerika. Storbritannien är under kung Georg II en växande handels- och kolonialmakt, och den politiska stabiliteten under premiärminister Robert Walpole lägger grunden för det brittiska imperiet. I Frankrike regerar den unge Ludvig XV, och landet är fortfarande Europas kulturella centrum, där filosofer som Voltaire börjar forma upplysningens radikala idéer. I de amerikanska kolonierna är en ung och företagsam Benjamin Franklin i full färd med att bygga upp sin tryckeriverksamhet i Philadelphia.
För Fredrik I och Sverige år 1728 var världen både ett hot och en möjlighet. Hotet från Ryssland formade den försiktiga utrikespolitiken, medan de nya idéerna från upplysningen och de nya handelsvägarna representerade en fredlig och mer välmående framtid – en framtid som stod i skarp kontrast till det krigiska förflutna.