Fredrik Theodor Berg (1806-1887) av Adolf Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1900 - Från mikroskopets lins till nationens räkenskaper

Kungliga Vetenskapsakademiens minnesmedalj över Fredrik Theodor Berg (1806-1887) är slagen i silver år 1900, tretton år efter statistikerns bortgång. 

På åtsidan ses Fredrik Theodor Berg i profil, vänd åt vänster. Porträttet visar en äldre man med polisonger och kammat hår, präglad av ett värdigt allvar. Omskriften lyder: "FR. TH. BERG REI TABELLARIAE SUEC. PRAEFECTUS", vilket uttyds: "Fredrik Theodor Berg, chef för Statistiska Centralbyrån" (ordagrant: chef för det svenska tabellväsendet). I avskärningen nederst står levnadsåren: "N. 1806 O. 1887" (Född 1806, Död 1887). Signaturen "A.L." återfinns vid axelns avskärning.

Frånsidan visar en allegorisk scen där Svea, symbolen för moderlandet, står betraktande en fullskriven tavla (tabula) som hon håller i handen. I bakgrunden står en pelare krönt av en Janusbyst – det romerska ansiktet som ser både in i framtiden och tillbaka i det förflutna. Vid dess fot växer en lagerplanta. Omskriften lyder: "RERUM PATRIAE INCREMENTA ILLUSTRAVIT", som i översättning betyder: "Han belyste ökningen av Sveriges tillgångar". I avskärningen står dedikationen: "SOCIO MERIT. REG. ACAD. SCIENT. SUEC. MDCCCC.", vilket uttyds: "Kungliga Svenska Vetenskapsakademien för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1900".

Från mikroskopets lins till nationens räkenskaper

Att väga denna silvermedalj i handen är att känna tyngden av ett nationsbygge. Den väger endast knappt 16 gram och mäter 31 millimeter, men den symboliserar övergången från det gamla skråsamhället till det moderna, mätbara Sverige. Medaljen, präglad vid sekelskiftet 1900 av Adolf Lindberg, bär på frånsidan en Janusbyst – ansiktet som ser åt två håll samtidigt. Det är en genialisk symbol för mannen den hedrar: Fredrik Theodor Berg. Han var läkaren som började med att titta in i mikroskopet för att finna livets minsta beståndsdelar, och slutade med att blicka ut över hela befolkningen för att kartlägga en nation.

Svampen i barnmunnen

Fredrik Theodor Berg inledde sin bana långt ifrån statistikens dammiga tabeller. Han var en vetenskapens pionjär i den vita rocken. Efter studier i Lund och en anställning vid Garnisonssjukhuset i Stockholm, reste han ut i Europa 1839 för att studera barnavård. När han återvände 1841 var det med en blick skärpt av den nya tidens instrument.

Vid denna tid var mikroskopet fortfarande en nymodighet för många, men Berg använde det för att göra en banbrytande upptäckt. Han identifierade att barnsjukdomen "torsk" (en beläggning i munhålan) orsakades av en svamp. Detta var en bakteriologisk upptäckt av rang, gjord i en tid då studiet av encelliga organismer knappt hade börjat. Här ser vi den noggrannhet som skulle bli hans signum: förmågan att isolera en faktor, analysera den och förstå dess verkan.

Men Berg var inte bara forskare, han var en stridbar reformator. Som överläkare vid Allmänna Barnhuset i Stockholm chockerades hemmablindheten. Han såg de sanitära missförhållandena och krävde modernisering. Men där mikroskopet gav klara svar, gav byråkratin motstånd. Barnhusstyrelsen motarbetade hans reformer så kraftigt att han, trots kungens stöd, begärde avsked 1851. Det var ett nederlag för läkaren, men en vinst för statsmannen.

Att räkna ett folk

När dörren till barnhuset stängdes, öppnades dörren till Tabellverket. Under 1850-talet började riksdagen inse att den gamla befolkningsstatistiken var föråldrad. Man behövde någon som kunde organisera kaoset, någon med vetenskaplig disciplin. Uppdraget gick till Berg. Han fann sina förebilder i Belgien och skapade en helt ny modell för hur Sverige skulle förstå sig självt.

År 1858 omvandlades det gamla Tabellverket till Statistiska Centralbyrån (SCB), och Berg blev dess förste chef. Det var här Janusbysten på medaljen kommer till sin rätt. Berg var tvungen att se bakåt i kyrkböckerna, men också framåt mot ett modernt samhälle. Han införde 1860 års folkräkning, där man för första gången kompletterade prästernas listor med uppgifter direkt från hushållen.

Det handlade inte längre om att bota enskilda patienter, utan om att ställa diagnos på hela riket. Under Bergs ledning började SCB föra statistik över allt från riksdagsval och kommunernas fattigvård till löner och pensioner. Han grundade Statistisk tidskrift 1870 och skrev djuplodande analyser om "Årstidernas inflytande på dödligheten" – ett eko av hans tid som läkare, men nu med siffror som verktyg istället för medicin.

Sveas bokslut

På medaljens frånsida ser vi Svea, moderlandet, som granskar en fullskriven tavla. Texten Rerum patriae incrementa illustravit – "Han belyste ökningen av Sveriges tillgångar" – är en hyllning till just detta klarläggande arbete. Innan Berg var Sverige en samling individer; efter Berg var det en befolkning med mätbara egenskaper, tillgångar och behov.

När Vetenskapsakademien, där Berg valdes in redan 1847, lät Adolf Lindberg gravera denna medalj till sekelskiftet 1900, hedrade de en man som gjort en märklig resa. Han började med att titta på det som var så litet att det inte syntes för blotta ögat – en svampspor – och slutade med att beskriva det som var så stort att ingen enskild människa kunde överblicka det – en hel nation. I silvret är han förevigad, inte med skalpell, utan som mannen som gav Sverige dess siffror.