Karl XIII – Konungen som Kungliga Vetenskapsakademiens beskyddare 1809, präglad 1810 – SÄLLSYNT!
Karl XIII – Konungen som Kungliga Vetenskapsakademiens beskyddare 1809, präglad 1810 – SÄLLSYNT!
En tilltalande silvermedalj med guldskimrande toning och fint framträdande relief. Utgiven av Kungliga Vetenskapsakademien med anledning av Karl XIII fortsatta beskydd efter trontillträdet 1809 och, enligt kataloguppgifterna, präglad vid Kungliga Myntverket 1810. Graverad av Mauritz Frumerie. Silver. Vikt 27,59 g. Diameter 38 mm. Kvalitet 1+/01. Referenser: SKM 13a, Sveriges kungliga medaljer av Roberto Delzanno (2024); Hildebrand, Karl XIII nr 11. Medaljen förekommer sällan i handeln. Under omkring tjugo års egna observationer har jag endast noterat detta exemplar i silver och ytterligare ett i brons. Uppgiften avser observerade exemplar och försäljningar; den fastställer inte det totala antalet bevarade medaljer.
Åtsida
Karl XIII högervända, nakna huvud med långt, vågigt hår som faller ned över nacken. Porträttet saknar krona och andra kungliga attribut och anknyter genom sin utformning till antikens härskarporträtt. Omskriften lyder CAROLUS XIII REX SVECIAE (Karl XIII, Sveriges konung). Nedanför halsavskärningen återfinns gravörens signatur M. FRUMERIE. En pärlrand omger framställningen. Porträttets klassiska formspråk får sin fortsättning på frånsidan, där monarken framträder som en antik beskyddargestalt. Medaljens båda sidor förenar därmed den namngivne svenske kungen med ett idealiserat uttryck för kunglig värdighet och ansvar.
Frånsida
Till vänster står konungen framställd som en antik härskare eller krigare, med hjälm, kroppspansar, kort veckad dräkt och mantel. I ena handen håller han ett långt spjut, medan den andra armen lyfter en oval sköld över kvinnogestalten till höger. Skölden gör beskyddet synligt: monarken värnar akademien och dess verksamhet. Kvinnan personifierar Kungliga Vetenskapsakademien. Hon är klädd i en lång antik dräkt och sitter på ett kubformat block. Ansiktet är vänt mot konungen och ena armen sträcks fram mot honom i en vädjande eller mottagande gest. Den andra handen vilar på blocket. Hon saknar de tydliga kännetecken som skulle motivera en säker identifiering som exempelvis Minerva; här är det framför allt akademien själv som har fått mänsklig gestalt.
Vid hennes fötter och intill sittplatsen ligger redskap och instrument. Plogen framträder framför blocket och till höger syns en kikare på stativ. Den tidigare katalogbeskrivningen identifierar även en hammare och en cirkelmätare eller passare bland föremålen. Tillsammans uttrycker attributen akademiens förening av jordbruk, praktiska näringar, mätkonst och astronomi. Det kubformade sätet kan tolkas som ett uttryck för stadga och varaktighet. Det är en möjlig symbolisk läsning, medan sköldens betydelse som beskydd är direkt förankrad i både bild och inskrift.
Över scenen löper ITERUM TUA NUMINA POSCO (Åter ber jag om ditt gudomliga beskydd). Det latinska numina för tanken till gudomlig makt eller hjälp och ger den kungliga beskyddarrollen en högtidlig, antik prägel. Formuleringen tua numina posco återfinns i Vergilius Aeneiden, första boken, vers 666, där Venus vädjar till sin son Amor. Medaljens inskrift anknyter således till ett klassiskt litterärt uttryck, utan att själva motivet återger den mytologiska scenen. I avskärningen står på två rader PROTECTORI SUO AUG. / ACAD. REG. SCIENT. (Kungliga Vetenskapsakademien åt sin upphöjde beskyddare). Förkortningen AUG. förstås här som augusto, ”upphöjde” eller ”vördnadsvärde”, och förstärker tillägnans ceremoniella karaktär. Till vänster vid marklinjen syns även gravörens initialer M. F. Frånsidan omges av en pärlrand och saknar utsatt årtal.
Karl XIII, vetenskapen och omvälvningen 1809
Medaljens nyckelord är iterum – ”åter”. Karl XIII blev inte akademiens beskyddare för första gången när han besteg tronen. Redan 1792 hade han som hertig av Södermanland tillsammans med den unge Gustav IV Adolf försäkrat akademien om sitt beskydd. Han behöll denna ställning även sedan brorsonen själv övertagit regeringen. Efter regimskiftet 1809 sökte akademien därför en förnyad försäkran om kungligt stöd. Vid sammanträdet den 12 juli meddelade dess preses Gustaf Wilhelm af Tibell att Karl XIII hade bekräftat sitt fortsatta beskydd. Kungen hade dock förklarat sig alltför upptagen av rikets angelägenheter för att ge akademien ett särskilt företräde. Medaljens vädjan om beskydd har alltså en konkret bakgrund i akademiens relation till monarken.
Karl XIII trontillträde ägde rum under en djup politisk kris. Efter Gustav IV Adolfs avsättning blev hertig Karl först riksföreståndare och därefter kung den 6 juni 1809, i samband med den nya regeringsformen. Han var då över sextio år gammal. Ett slaganfall senare samma år begränsade hans möjlighet att utöva kungamakten. När den adopterade kronprinsen Karl Johan anlände hösten 1810 kom rikets politiska ledning successivt att övergå till denne. Mot denna bakgrund får frånsidans kraftfulle, rustningsklädde härskare en särskild betydelse. Framställningen kan läsas som ett ideal för kungens uppgift: att ge trygghet och kontinuitet åt vetenskapen under en tid av förändring. Akademiens redskap visar samtidigt vad som skulle skyddas – kunskap som kunde omsättas i odling, teknik, observation och praktisk samhällsnytta.
Medaljen förenar därmed en personlig hyllning till Karl XIII med ett större budskap om förhållandet mellan statsmakt och vetenskap. Den kungliga skölden skyddar akademien, medan akademiens verksamhet bidrar till rikets utveckling. I den lilla silverreliefen gestaltas ett löfte om fortsatt stöd över gränsen mellan två politiska epoker.
En tilltalande silvermedalj med guldskimrande toning och fint framträdande relief. Utgiven av Kungliga Vetenskapsakademien med anledning av Karl XIII fortsatta beskydd efter trontillträdet 1809 och, enligt kataloguppgifterna, präglad vid Kungliga Myntverket 1810. Graverad av Mauritz Frumerie. Silver. Vikt 27,59 g. Diameter 38 mm. Kvalitet 1+/01. Referenser: SKM 13a, Sveriges kungliga medaljer av Roberto Delzanno (2024); Hildebrand, Karl XIII nr 11. Medaljen förekommer sällan i handeln. Under omkring tjugo års egna observationer har jag endast noterat detta exemplar i silver och ytterligare ett i brons. Uppgiften avser observerade exemplar och försäljningar; den fastställer inte det totala antalet bevarade medaljer.
Åtsida
Karl XIII högervända, nakna huvud med långt, vågigt hår som faller ned över nacken. Porträttet saknar krona och andra kungliga attribut och anknyter genom sin utformning till antikens härskarporträtt. Omskriften lyder CAROLUS XIII REX SVECIAE (Karl XIII, Sveriges konung). Nedanför halsavskärningen återfinns gravörens signatur M. FRUMERIE. En pärlrand omger framställningen. Porträttets klassiska formspråk får sin fortsättning på frånsidan, där monarken framträder som en antik beskyddargestalt. Medaljens båda sidor förenar därmed den namngivne svenske kungen med ett idealiserat uttryck för kunglig värdighet och ansvar.
Frånsida
Till vänster står konungen framställd som en antik härskare eller krigare, med hjälm, kroppspansar, kort veckad dräkt och mantel. I ena handen håller han ett långt spjut, medan den andra armen lyfter en oval sköld över kvinnogestalten till höger. Skölden gör beskyddet synligt: monarken värnar akademien och dess verksamhet. Kvinnan personifierar Kungliga Vetenskapsakademien. Hon är klädd i en lång antik dräkt och sitter på ett kubformat block. Ansiktet är vänt mot konungen och ena armen sträcks fram mot honom i en vädjande eller mottagande gest. Den andra handen vilar på blocket. Hon saknar de tydliga kännetecken som skulle motivera en säker identifiering som exempelvis Minerva; här är det framför allt akademien själv som har fått mänsklig gestalt.
Vid hennes fötter och intill sittplatsen ligger redskap och instrument. Plogen framträder framför blocket och till höger syns en kikare på stativ. Den tidigare katalogbeskrivningen identifierar även en hammare och en cirkelmätare eller passare bland föremålen. Tillsammans uttrycker attributen akademiens förening av jordbruk, praktiska näringar, mätkonst och astronomi. Det kubformade sätet kan tolkas som ett uttryck för stadga och varaktighet. Det är en möjlig symbolisk läsning, medan sköldens betydelse som beskydd är direkt förankrad i både bild och inskrift.
Över scenen löper ITERUM TUA NUMINA POSCO (Åter ber jag om ditt gudomliga beskydd). Det latinska numina för tanken till gudomlig makt eller hjälp och ger den kungliga beskyddarrollen en högtidlig, antik prägel. Formuleringen tua numina posco återfinns i Vergilius Aeneiden, första boken, vers 666, där Venus vädjar till sin son Amor. Medaljens inskrift anknyter således till ett klassiskt litterärt uttryck, utan att själva motivet återger den mytologiska scenen. I avskärningen står på två rader PROTECTORI SUO AUG. / ACAD. REG. SCIENT. (Kungliga Vetenskapsakademien åt sin upphöjde beskyddare). Förkortningen AUG. förstås här som augusto, ”upphöjde” eller ”vördnadsvärde”, och förstärker tillägnans ceremoniella karaktär. Till vänster vid marklinjen syns även gravörens initialer M. F. Frånsidan omges av en pärlrand och saknar utsatt årtal.
Karl XIII, vetenskapen och omvälvningen 1809
Medaljens nyckelord är iterum – ”åter”. Karl XIII blev inte akademiens beskyddare för första gången när han besteg tronen. Redan 1792 hade han som hertig av Södermanland tillsammans med den unge Gustav IV Adolf försäkrat akademien om sitt beskydd. Han behöll denna ställning även sedan brorsonen själv övertagit regeringen. Efter regimskiftet 1809 sökte akademien därför en förnyad försäkran om kungligt stöd. Vid sammanträdet den 12 juli meddelade dess preses Gustaf Wilhelm af Tibell att Karl XIII hade bekräftat sitt fortsatta beskydd. Kungen hade dock förklarat sig alltför upptagen av rikets angelägenheter för att ge akademien ett särskilt företräde. Medaljens vädjan om beskydd har alltså en konkret bakgrund i akademiens relation till monarken.
Karl XIII trontillträde ägde rum under en djup politisk kris. Efter Gustav IV Adolfs avsättning blev hertig Karl först riksföreståndare och därefter kung den 6 juni 1809, i samband med den nya regeringsformen. Han var då över sextio år gammal. Ett slaganfall senare samma år begränsade hans möjlighet att utöva kungamakten. När den adopterade kronprinsen Karl Johan anlände hösten 1810 kom rikets politiska ledning successivt att övergå till denne. Mot denna bakgrund får frånsidans kraftfulle, rustningsklädde härskare en särskild betydelse. Framställningen kan läsas som ett ideal för kungens uppgift: att ge trygghet och kontinuitet åt vetenskapen under en tid av förändring. Akademiens redskap visar samtidigt vad som skulle skyddas – kunskap som kunde omsättas i odling, teknik, observation och praktisk samhällsnytta.
Medaljen förenar därmed en personlig hyllning till Karl XIII med ett större budskap om förhållandet mellan statsmakt och vetenskap. Den kungliga skölden skyddar akademien, medan akademiens verksamhet bidrar till rikets utveckling. I den lilla silverreliefen gestaltas ett löfte om fortsatt stöd över gränsen mellan två politiska epoker.