Göteborgs Museums minnesplakett (1910) - Tilldelad Hugo Herman Lindquist (Affärsman i göteborg, 1869-1955)
Göteborgs Museums minnesplakett (1910) - Tilldelad Hugo Herman Lindquist (Affärsman i göteborg, 1869-1955)
Massiv ensidig silverplakett, 143.1g, 51x79mm, detta exemplar med randprägling: "SILVER 1944". Kvalitet 01. Referenser: Ulla Ehrensvärd 93 (Medaljgravören Erik Lindberg 1873-1966).
Åtsida
En ung kvinna i förgrunden som sitter försjunken i betraktande av en liten statyett, specifikt Per Hasselbergs verk "Snöklockan". Framför henne står en annan kvinnogestalt som i sin högra hand bär en fackla och i den vänstra en bok. I bakgrunden avbildas Göteborgs museibyggnad. Utefter plakettens övre kant löper inskriften "GÖTEBORGS MUSEUM". I fältet till vänster står texten "FÖR / VETENSKAP / OCH / KONST" och till höger om den stående kvinnan anges årtalet "1861". Nertill till höger återfinns gravörens signatur i tre rader: "ERIK / LIND- / BERG". Utefter den nedre kanten finns ett utsparat fält mellan en lagerkrans och en eklövskrans där mottagarens namn, "HERMAN LINDQUIST", är elegant ingraverat.
Uppdraget och designprocessen
Minnesplaketten tillkom på direkt uppdrag av en jubileumskommitté, genom kammarherre Carl Lagerberg, omkring år 1910. Medaljgravören Erik Lindberg skickade in en första skiss i november 1908, men på denna tidiga version avbildades den stående kvinnan rakt framifrån. Lindberg omarbetade snabbt motivet, sände in en ny skiss i slutet av november, och denna blev officiellt godkänd i december 1908. Den slutgiltiga modellen utfördes under loppet av år 1909, varpå stampen färdigställdes och lämnades över till Myntet den 13 oktober 1910. Arvodet för Lindbergs konstnärliga arbete uppgick till 1 700 kronor.
Konstnärlig inspiration
Det bärande motivet, en kvinna som håller fram en statyett för att symbolisera "Konsten", var ett mycket vanligt förekommande tema under 1880- och 1890-talen. Som sin närmaste inspirationskälla hade Lindberg troligen den tyske skulptören Hugo Kaufmanns staty "Die Kunst", uppförd på Ludwigsbrücke i München; en reproduktion av detta verk från tidskriften Jugend (1898) återfanns bland Lindbergs sparade tidningsurklipp. Det är också fullt möjligt att Léon Gérômes staty "Tanagra" fungerade som en visuell influens.
Att just statyetten "Snöklockan" av Per Hasselberg valdes ut som föremål för kvinnans studium berodde på Hasselbergs speciella, lokala anknytning till Göteborgs museum. Denna anknytning hade etablerats genom hans tidigare arbeten för den framstående konstmecenaten Pontus Fürstenberg. Lindberg uppskattade denna centrala förgrundsfigur så mycket att han år 1911 frilade den till en helt egen relief, vilken han kallade "Konststudium" och gav bort till vänner av konsten. Själva museibyggnaden i bakgrunden modellerades exakt efter ett fotografi av Göteborgs museum, taget mot Norra Hamngatan.
Ett numismatiskt mode och utdelning
Formen för utmärkelsen – den rektangulära plaketten – låg helt rätt i tiden. Erik Lindberg konstaterade i ett brev till sin syster Anna Odén (1909) att "plaketter äro nu på modet". Han noterade samtidigt att den allra första plaketten som producerades i Sverige de facto var den som framställdes till systerns eget bröllop.
De första exemplaren av jubileumsplaketten i silver delades ut i maj 1911. Bland de ursprungliga, prestigefyllda mottagarna fanns kultur- och samhällsprofiler såsom konstnären Carl Larsson, stadsarkitekten Victor von Gegerfelt, professor Karl Warburg och konstnären Berndt Lindholm. Det utbjudna exemplaret är ett bevis på utmärkelsens långlivade tradition, då det tilldelades Herman Lindquist över trettio år senare, år 1944.