Gustaf af Klint (1771–1840) av Lea Ahlborn för Kungliga Vetenskapsakademien 1884 - Sjökortens mästare: Gustaf af Klint och navigationskonstens förnyelse
Gustaf af Klint (1771–1840) av Lea Ahlborn för Kungliga Vetenskapsakademien 1884
Härligt hårt präglad silvermedalj med hög relief och högt uppstickande kanter samt med blåguldskimrande lyster bevarad runt de höga partierna. Silver, 14.71 g, 31 mm. Graverad av Lea Ahlborn för Kungliga Vetenskapsakademien 1884. Referenser: KVA 145, Brita Olsén sid 283, Hyckert II sid 104:2-4.
Åtsida
Högervänd bröstbild av Gustaf af Klint med markerade anletsdrag och vågigt hår. Under bilden återfinns gravörens initialer "L.A." samt födelse- och dödsår genom texten "N. 1771 O. 1840." (Natus 1771, Obiit 1840). Omskriften lyder "GUST. A KLINT CLASSIS SVEC. PRAEFECTUS.", vilket utläses Gustaf af Klint, Classis Suecanae Praefectus, och översätts till "Gustaf af Klint, chef för svenska flottan".
Frånsida
En man klädd i flottans uniform står vid rodret i en öppen båt som går för fulla segel mellan klippor i ett vågigt hav. Han visar sin kurs med utsträckt hand och blickar framåt. På en yttersta klippa till vänster syns ett pyramidformigt sjömärke (båk). Längs den övre kanten löper omskriften "EXPLORAT VIAS ET DESIGNAT.", vilket betyder "Han utforskar vägarna och avbildar dem". I avskärningen (exerguen) nedtill finns texten på fyra rader: "SOCIO DE RE NAUTICA / OPTIME MERITO / REG. ACAD. SC. SVEC. / MDCCCLXXXIV.", vilket utläses Socio de re nautica optime merito Regia Academia Scientiarum Suecana MDCCCLXXXIV. Detta översätts till "Kungliga Svenska Vetenskapsakademien åt sin ledamot som gjort sig högt förtjänt om sjöfarten år 1884".
En man klädd i flottans uniform står vid rodret i en öppen båt som går för fulla segel mellan klippor i ett vågigt hav. Han visar sin kurs med utsträckt hand och blickar framåt. På en yttersta klippa till vänster syns ett pyramidformigt sjömärke (båk). Längs den övre kanten löper omskriften "EXPLORAT VIAS ET DESIGNAT.", vilket betyder "Han utforskar vägarna och avbildar dem". I avskärningen (exerguen) nedtill finns texten på fyra rader: "SOCIO DE RE NAUTICA / OPTIME MERITO / REG. ACAD. SC. SVEC. / MDCCCLXXXIV.", vilket utläses Socio de re nautica optime merito Regia Academia Scientiarum Suecana MDCCCLXXXIV. Detta översätts till "Kungliga Svenska Vetenskapsakademien åt sin ledamot som gjort sig högt förtjänt om sjöfarten år 1884".
Sjökortens mästare: Gustaf af Klint och navigationskonstens förnyelse
När Lea Ahlborn år 1884 skapade minnesmedaljen över Gustaf af Klint, förevigade hon en man vars livsbana bokstavligen ritades vid havet. Redan som sjuåring sattes Klint i en knektskola och kom tidigt i kontakt med det praktiska örlogslivet genom sin far, Eric af Klint. Hans fallenhet för astronomi och navigation uppmärksammades tidigt av hans lärare vid sjökadettstolan, och redan vid sexton års ålder avlade han officersexamen. Medaljens åtsida, med dess strama och auktoritära porträtt, fångar den man som skulle avancera till flaggkapten och slutligen chef för den svenska flottan – en yrkeskarriär som kröntes av betydande militära insatser, bland annat under Napoleonkrigen och anfallet mot Norge 1814.
Från amatörmässighet till vetenskaplig precision
Klints främsta bidrag till eftervärlden var dock inte hans militära segrar, utan hans oförsonliga krav på precision. Under kriget mot Ryssland 1788 tjänstgjorde han som rekognoseringsofficer och förde en dagbok som än idag används av sjöhistoriker. Han var djupt kritisk mot flottans högsta ledning, vars manövrer han betraktade som fyllda av onödiga risktaganden, nederlag och "amatörmässig ledning". Denna kritiska blick vändes också mot de officiella sjökorten, vilka han fann felaktiga. Frånsidans motiv, som visar Klint vid rodret styrande mellan farliga klippor, är en träffande allegori över hans livsgärning: att genom noggranna mätningar leda sjöfarten säkert genom okända vatten.
Sveriges Sjöatlas: Ett monument över noggrannhet
Från 1790-talet och fram till sin död vigde Klint sitt liv åt att skapa tillförlitliga sjökort, inte bara över svenska utan även utländska vatten. År 1798 övertog han ansvaret för utgivningen av Sjökortet över Östersjön, ett verk som senare växte till det monumentala Sveriges Sjöatlas. Arbetet med atlasen var ofta förenat med stora personliga och ekonomiska bekymmer, då förmyndarregeringens nedskärningar drabbade sjökadettstolan hårt. Trots detta lyckades han ge ut ett fyrtiotal sjökort och fyrtiofem seglingsbeskrivningar, utförda med en exakthet som gjorde honom internationellt ryktbar. Hans sjökort över Nordsjön ansågs under decennier vara oöverträffade i sin pålitlighet.
Ett arv förankrat i sjösäkerhet
Att Kungliga Vetenskapsakademien valde att hylla Klint mer än fyra decennier efter hans död understryker betydelsen av hans vetenskapliga gärning för sjöfarten. Medaljen, med dess guldskimrande lyster och hårda prägling, fungerar som ett bestående erkännande av en ledamot som "gjort sig högt förtjänt om sjöfarten". Inskriften "Han utforskar vägarna och avbildar dem" sammanfattar kärnan i Klints arv: omvandlingen av farofyllda hav till mätbara och navigerbara vägar. Gustaf af Klint förblir en av den svenska sjöhistoriens mest centrala gestalter, en man som genom sitt rodertag och sitt graverstål lade grunden för den moderna sjösäkerheten.