Gustaf Cederstöm (1845-1933). Målare. Av Erik Lindberg 1942 - Endast 127 exemplar präglade - En av våra främsta historiemålare

Gustaf Cederstöm (1845-1933) - En av våra främsta historiemålare
Slagen för Svenska akademien 1942. Av Erik Lindberg. Silver. 45 mm. 44.58 g. Svensén 314. Ehrensvärd 405. Flammig mörk patina. Kvalitet 01. Präglad i en upplaga av endast 126 exemplar samt ett extra arkivexemplar till Kungliga myntkabinettets samling. Randprägling: "SILVER 1942".

Åtsida
Cederstöms högervända bröstbild, i ärmavskärningen gravörens namn på två rader: "ERIK LINDBERG". I omskriften: "GUSTAF CEDERSTRÖM", i fältet bakom nacken på fyra rader: "NAT MDCCCXLV OB MCMXXXIII" (född 1845 död 1933).

Frånsida
En karolinsk fana som symbol för konstnärens historiska ämneskrets. Inskrift på fem rader över spjutet som håller flaggan : "FORTIA GESTA MAIORUM VIRILI CONSECRAVIT ARTE", som översatt lyder: "Fädernas bragder förevigade han i manlig konst".

Bilden och texten på baksidan refererar till den konstnärliga genren som blev Cederströms främsta kännetecken: historiemåleri, särskilt med motiv från den karolinska eran, där han blev den främsta konstnärliga tolken. Hans verk med karolinska motiv (till exempel "Karl XII:s likfärd", 1878; "Likvakan i Tistedalen", 1893) har liknats vid Heidenstams "Karolinerna" inom måleriet. Uttrycket "fortia gesta" (tappra dåd) kan ha hämtats från Ovidius' "Heroides", en serie fiktiva versbrev till mytologiska hjältar från deras hustrur/älskarinnor; i detta fall (Her. 9,105) handlar det om Herakles' stordåd.

Mer om Cederström
Gustaf Olof Cederström föddes den 12 april 1845 i Stockholm och avled där den 20 augusti 1933. Han var en svensk friherre och konstnär och ansågs vara en av landets mest populära historiemålare under 1800-talet. Han är särskilt känd för sin målning av Karl XII:s likfärd.

Cederströms intresse för historia väcktes redan i ung ålder. Hans familj beundrade Karl XII och en av Gustaf Cederströms förfäder hade varit med om kalabaliken i Bender. Cederström försökte först sig på en militär karriär och utnämndes 1864 till underlöjtnant vid Värmlands fältjägarregemente, men han tog avsked 1870 och satsade istället på en karriär som konstnär. Han hade tidigare studerat vid Stockholms Konstakademi och fortsatte sedan sina studier under Ferdinand Fagerlin i Düsseldorf 1867 och Léon Bonnat i Paris, samt senare även i Italien. I Sverige fick Cederström uppmärksamhet för flera målningar utförda i Paris, där han bosatte sig 1873, inklusive "Epilog" och "Mörka stunder".

Cederström invaldes 1878 som ledamot i Konstakademien i Stockholm, utnämndes 1887 till professor vid samma institution och var dess direktör mellan 1899 och 1911.

Hans stora genombrott kom 1878 med målningen av Karl XII:s likfärd, som ställdes ut på världsutställningen i Paris. Målningen är inte en realistisk skildring av händelsen utan snarare en diktad hyllning till den döde kungen. Även om Karl XII aldrig bars på bår till Sverige vintern 1718, har Cederströms koncept viss anknytning till verkligheten. Vid stora begravningståg har den döde ibland burits öppet, klädd i sina finaste kläder, i procession till begravningsplatsen. Målningen köptes av den ryske storfursten Konstantin, men genom återköp efter revolutionen fick den en varaktig plats på Göteborgs konstmuseum. En fri replik beställdes av intresserade som var missnöjda med att målningen inte kom till Sverige; den utfördes 1884 och överlämnades till Nationalmuseum i Stockholm. 1878 belönades Cederström också med en medalj av andra klassen vid världsutställningen i Paris. Under de följande åren kom Cederström alltmer att framstå som den främste konstnärlige skildraren av karolinerna i bild. Cederström finns också representerad vid institutioner som Uppsala universitetsbibliotek, Norrköpings konstmuseum och Kalmar konstmuseum.

Dessutom var Cederström verksam som författare och kåsör. Bland hans främsta verk märks de självbiografiska "En gammal konstnärs minnen" (1926) och "Gammalt och nytt" (1929).