Gustaf Cronhielm (1664-1737) - Lade grunden för rättssystemet i Sverige 1734 - Graverad av Ludvig Persson Lundgren 1846 - Ocirkulerat toppexemplar

Gustaf Cronhielm (1664-1737). Ämbetsman, jurist
Ett ocirkulerat och underbart rött toppexemplar. Slagen för Svenska akademien 1846. Graverad av Ludvig Persson Lundgren. Brons. 31 mm. 14.49 g. Svensén 122. Hyckert 1.160.2. Vacker patina och lyster. Kvalitet 01/0. 

Åtsida
Cronhielms högervända bröstbild, under bilden gravörens initialer: "L. P. L.". I omskriften: "GUST. CRONHIELM COMES R. SVEC. SEN.".

Frånsida
En stående kvinna, Astræa, hållande sin våg med vänstra handen och med den högra en uppslagen bok (Sveriges lag) bakom en kunglig krona, som står på ett altare vid hennes sida.Astraea var dotter till Zeus och Themis och liksom sin mor rättvisans gudinna. Den uppslagna boken är 1734 års lag, vid vars tillkomst Cronhielm som lagkommissionens ordförande inlade stora förtjänster. I omskriften: "UNUM REGI LEGIQUE PRAESIDIUM." och i avskärningen på tre rader: "DE CULTU JURIS PATRII | LONGE PROMERITUS. OB. MDCCXXXVII". Den latinska texten översatt kan tolkas som: "En kung och ett försvar för lagen" och "Om fädernesland lagväsende - sedan länge förtjänat avled han 1737"

Mer om Cronhielm
Gustaf Cronhielm af Flosta föddes som Gustaf Cronhielm den 18 juli 1664 i Stockholm och avled där den 3 juni 1737. Han var en svensk greve, ämbetsman, kanslipresident och riksråd. Gustaf Cronhielm föddes i Stockholm som son till Polycarpus Cronhielm, född Krumbygel i Sachsen, som emigrerade till Sverige och fick adelskap och friherrelig värdighet. Modern, Hebbla Standorph, kom från Danzig.

Med sin familjs ställning hade Gustaf goda möjligheter till utbildning. Mellan åren 1677–1682 studerade han vid Uppsala universitet och fortsatte sedan sina studier vid Riksarkivet. Därefter reste han till London, där han tillbringade tre år, och sedan till Paris. År 1686 blev han kammarjunkare vid hovet i Württemberg. Året därpå kallade kung Karl XI honom tillbaka till Sverige och erbjöd honom först tjänst som hovjunkare och därefter som kronprins Karls kammarherre. Under några år var han även kronprinsens lärare.

Efter faderns död år 1698 övertog Gustaf Cronhielm befattningen som landshövding i Västmanlands län. Han började snart intressera sig för politik och år 1710 hade han gjort sig känd som riksdagsman och vice lantmarskalk. Han utnämndes till hovkansler, kungligt råd, kansliråd och ordförande i lagkommissionen samma år. Mellan åren 1713–1714 var han Lunds universitets kansler och år 1719 blev han kansler vid Uppsala universitet. Efter Karl XII:s död blev Cronhielm president i Kommerskollegium och den 15 maj 1719 blev han kanslipresident. Han motsatte sig arvprinsen Fredriks inblandning i utrikespolitiken och avskedades från båda ämbetena av drottningen den 12 december 1719. Trots detta fick han återigen komma tillbaka som riksråd redan året därpå. Som rådets främste juridiske expert bidrog han till utformningen av adelsprivilegiernas tillämpning och krigsmaktens omorganisering.

Gustaf Cronhielm är mest känd för sitt inflytande på 1734 års lag, som fortfarande utgör grunden för rättssystemet i Sverige och Finland. När han blev ordförande i lagkommissionen år 1710 hade kommissionen redan varit verksam i 24 år och de flesta avsnitten i lagen hade redan formulerats. Under Gustaf Cronhielms ledning tillkom handelsbalken och de processuella reglerna, samt att texterna omarbetades. Hans största bidrag låg i språklig-stilistiskt, då "Den koncisa och föredömligt knappa stil som präglar lagstadgandena är i hög grad" hans förtjänst. Han använde klara formuleringar och följde ofta stilen hos de medeltida lagarna. Han formulerade de berömda raderna i Handelsbalken 18:5: ”Syssloman njute skälig arvodes lön, så ock vedergällning för det, som han å annans ärender rätteligen kostat haver.” Dessa ord utgör fortfarande grunden för all advokatverksamhet i Sverige och Finland.

År 1712 blev Gustaf Cronhielm upphöjd till greve med namnet Cronhielm af Flosta. (Nummer 55, introducerad 1719). Han fick sexton barn med sin första hustru, grevinnan Maria Wallenstedt, dotter till Lars Wallenstedt, varav elva nådde vuxen ålder. Hans andra hustru var friherrinnan Henrietta Beata Horn af Marienborg. De hade inga gemensamma barn. Den grevliga ätten Cronhielm af Flosta dog ut år 1904 med Carl, en barnlös änkling.