Gustaf Dalén (1869–1937) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1945 - Ljusets herre i mörkrets tid: Gustaf Dalén och fyrarnas revolution

Gustaf Dalén (1869–1937) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1945

Tilltalande exemplar med blåaktig lyster runt upphöjda partier. Silver, 15,53 g, 31 mm. Kvalitet 1+/01. Randstämpling: "SILVER 1945". Referenser: KVA 206, Ulla Ehrensvärd 424. Upplaga: 250 exemplar + 1 referensexemplar till Kungliga myntkabinettet + 25 exemplar i efterprägling. Ledamot i KVA 1913.

Åtsida
Gustaf Daléns vänstervända bröstbild. Han framställs i mogen ålder med sina karaktäristiska glasögon och mustasch. Omskriften lyder: "GUSTAF DALÉN". Inskrift i fältet: "N•MDCCCLXIX" (Född 1869) och nedtill "OB•MCMXXXVII" (Död 1937).

Frånsida
En central text i sex rader, omgiven av en krans av lager och stjärnor. Stjärnorna i kransen och textens budskap anspelar direkt på Daléns livsgärning inom belysningstekniken och fyrväsendet. Omskriften lyder: "DIE DEFICIENTE PHAROS ACCENDERE TENEBRAS JUBET". Översättning: Vid dagens slut bjuder han fyrar att upplysa mörkret. Inskrift nedtill: "SOCIO MERITISSIMO R•AC•SCIENT•SUEC MCMXLV". Översättning: Åt sin synnerligen förtjänstfulle ledamot, Kungliga Svenska Vetenskapsakademien 1945.

Ljusets herre i mörkrets tid: Gustaf Dalén och fyrarnas revolution

När Erik Lindberg år 1945 skar stampen till denna minnesmedalj över Gustaf Dalén, var det för att hylla en man som bokstavligen hade lyst upp världens hav. Medaljen, med sin tilltalande blåaktiga lyster, fångar bilden av en uppfinnare som trots personlig tragedi förändrade den internationella sjöfartens säkerhet. Dalén var inte bara en teknisk visionär utan en symbol för svensk ingenjörskonst när den är som mest humanitär.

Från lantbruk till Nobelpris

Gustaf Dalén föddes på en gård i Västergötland och var ursprungligen ämnad att överta familjejordbruket. Men hans tekniska begåvning var för stor för att rymmas på en lantmannaskola; efter att ha imponerat på Gustaf de Laval med en fetthaltsprovare för mjölk, sökte han sig till Chalmers och senare Zürich för högre teknisk utbildning. Det var dock i det nystartade Gas-accumulator AB (AGA) som hans sanna livsgärning tog form. Medaljens frånsida, med omskriften om att upplysa mörkret, syftar på de banbrytande uppfinningar som klippljusapparaten och solventilen. Genom dessa kunde fyrar fungera automatiskt och släcka sig själva i dagsljus, vilket revolutionerade sjösäkerheten över hela världen.

Priset för ljuset

Daléns karriär kantades av både triumf och katastrof. År 1912 tilldelades han Nobelpriset i fysik för sina insatser, men lyckan var djupt tragisk. Bara månader före prisutdelningen förlorade han synen i en gasexplosion under ett experiment. Porträttet på medaljens åtsida, där Dalén avbildas med sina glasögon, bär vittnesbörd om den blinde uppfinnaren som vägrade ge upp. Trots mörkret fortsatte han sitt arbete som verkställande direktör för AGA i ytterligare 25 år och bidrog till allt från flygsignalering till den folkkära AGA-spisen.

En vetenskapens hjälte

Kungliga Vetenskapsakademien, som lät prägla denna medalj åtta år efter Daléns död, betraktade honom som en av sina främsta ledamöter. Erik Lindbergs gravyr speglar den moderna tidens hjältar – de som genom teknik och vetenskap förbättrar mänsklighetens villkor. Kransen av stjärnor på frånsidan är en poetisk hyllning till de tusentals fyrar som tack vare Daléns snillrika "blandarklipp" och "AGA-massa" fortsatte att vaka över haven.

Eftermäle: Ett lysande arv

Gustaf Dalén dog 1937, men hans arv lever vidare i varje ljusglimt från en automatiskt klippande fyr. Denna medalj i silver är ett fysiskt bevis på den vördnad som det svenska forskarsamhället kände för en man som besegrade sitt eget mörker för att ge ljus åt andra. Genom Lindbergs konstnärskap bevaras minnet av lantbrukarsonen från Stenstorp som blev en av 1900-talets mest inflytelserika uppfinnare, en man vars gärning enligt medaljens inskrift verkligen bjöd mörkret att vika.