Gustaf Dalén (1869–1937) av Léo Holmgren tilldelad Olof Wästerlund (1981) - Tidiga år och mekanisk begåvning
Gustaf Dalén (1869–1937)
Silverplakett tilldelad Olof Wästerlund (1981), 124.68g, cirka 55x70mm, randprägling med tillverkare, silver- och årtalsstämplar (MV 925 G10). Kvalitet 1+/01, mörk patina. Graverad av Léo Holmgren.
Åtsida
Motivet utgörs av Gustaf Daléns vänstervända bröstbild i profil, där han är avbildad bärande glasögon. Överst i fältet löper inskriften "GUSTAF · DALÉN" i stora versaler. På ömse sidor om porträttet anges hans levnadsår med "* 1869" till vänster och "+ 1937" till höger. I det nedre vänstra fältet återfinns texten "NOBEL- / PRIS- / TAGARE" fördelat på tre rader. Längst ner, under bröstbilden, ligger en dekorativ lagerkvist. Längs porträttets halsavskärning gravören Léo Holmgrens namn.
Frånsida
Fältet domineras av en allegorisk scen där en naken mansgestalt svävar fram över jordklotet, bärande en strålande fackla i sin vänstra hand med en uppgående sol i bakgrunden. Jordklotet är centrerat över kontinenterna Europa och Afrika. Längst ner finns en slät, rektangulär yta där mottagarens namn, "Olof Wästerlund" (stavat med 'ä' på plaketten), är ingraverat. Därunder står texten "MED TACK FÖR MÅNGÅRIGT SAMARBETE" och allra längst ner i upphöjd relief "AGA AKTIEBOLAG".
Tidiga år och mekanisk begåvning
Gustaf Dalén visade redan under uppväxtåren en rastlös verksamhetslust och en stark praktisk läggning. I sin ungdom konstruerade han sinnrika mekanismer för att spara mänskligt arbete, däribland ett specialbyggt tröskverk för bönor och en avancerad väckarklocka som automatiskt tände en lampa och värmde kaffe. Trots att han inledningsvis förbereddes för att ta över fädernegården genom studier i lantbruk och mejerihantering, ledde hans outtröttliga intresse för mekanik in honom på den tekniska banan. Hans arbete med en apparat för att mäta mjölkens fetthalt förde honom i kontakt med uppfinnaren Patrik de Laval, vilket blev startskottet för Daléns beslut att genomgå Chalmers tekniska läroanstalt och därefter vidareutbilda sig i Zürich.
Genombrottet med AGA-fyrarna
Efter att ha återvänt till Sverige och inledningsvis experimenterat med ång- och varmluftsturbiner, kom Dalén att fokusera sitt snillrika intellekt på acetylenbelysning. Hans verkliga genombrott kom i samband med hans arbete för AB Gasaccumulator (AGA), där han från 1909 verkade som verkställande direktör. Dalén revolutionerade världens fyrväsen genom ett system av geniala uppfinningar. Han utvecklade den stötsäkra "agamassan" som gjorde hanteringen av acetylengas ofarlig, den gassparande "klippapparaten", "solventilen" som automatiskt släckte fyren under de ljusa timmarna, samt "glödstrumputbytaren". Dessa banbrytande innovationer minskade gaskonsumtionen med upp till 93 procent och gjorde fyrarna nästintill underhållsfria, vilket dramatiskt ökade sjöfartens säkerhet över hela världen.
Olyckan och Nobelpriset
År 1912 drabbades Dalén av en tragisk olycka i ett stenbrott i Alby under ett experiment med tryckstegring i gasackumulatorer. En plötslig explosion skadade honom livshotande och berövade honom synen för alltid. Trots detta mörka och fruktansvärda slag vägrade han att låta sig besegras; han återvände till sitt arbete och lärde sig att leda bolaget och fortsätta sitt avancerade konstruktionsarbete som blind. Samma år som olyckan inträffade, 1912, tilldelades han Nobelpriset i fysik som belöning för sina uppfinningar på fyrväsendets område, ett val som motiverades av uppfinningarnas oerhörda nytta för hela mänskligheten. Han fortsatte att vara en oersättlig ledargestalt inom AGA och svenskt näringsliv fram till sin död 1937. Denna plakett, som AGA delade ut till medarbetare för lång och trogen tjänst, är ett tydligt bevis på bolagets stolthet över sin grundare och hans bestående tekniska arv.
Silverplakett tilldelad Olof Wästerlund (1981), 124.68g, cirka 55x70mm, randprägling med tillverkare, silver- och årtalsstämplar (MV 925 G10). Kvalitet 1+/01, mörk patina. Graverad av Léo Holmgren.
Åtsida
Motivet utgörs av Gustaf Daléns vänstervända bröstbild i profil, där han är avbildad bärande glasögon. Överst i fältet löper inskriften "GUSTAF · DALÉN" i stora versaler. På ömse sidor om porträttet anges hans levnadsår med "* 1869" till vänster och "+ 1937" till höger. I det nedre vänstra fältet återfinns texten "NOBEL- / PRIS- / TAGARE" fördelat på tre rader. Längst ner, under bröstbilden, ligger en dekorativ lagerkvist. Längs porträttets halsavskärning gravören Léo Holmgrens namn.
Frånsida
Fältet domineras av en allegorisk scen där en naken mansgestalt svävar fram över jordklotet, bärande en strålande fackla i sin vänstra hand med en uppgående sol i bakgrunden. Jordklotet är centrerat över kontinenterna Europa och Afrika. Längst ner finns en slät, rektangulär yta där mottagarens namn, "Olof Wästerlund" (stavat med 'ä' på plaketten), är ingraverat. Därunder står texten "MED TACK FÖR MÅNGÅRIGT SAMARBETE" och allra längst ner i upphöjd relief "AGA AKTIEBOLAG".
Tidiga år och mekanisk begåvning
Gustaf Dalén visade redan under uppväxtåren en rastlös verksamhetslust och en stark praktisk läggning. I sin ungdom konstruerade han sinnrika mekanismer för att spara mänskligt arbete, däribland ett specialbyggt tröskverk för bönor och en avancerad väckarklocka som automatiskt tände en lampa och värmde kaffe. Trots att han inledningsvis förbereddes för att ta över fädernegården genom studier i lantbruk och mejerihantering, ledde hans outtröttliga intresse för mekanik in honom på den tekniska banan. Hans arbete med en apparat för att mäta mjölkens fetthalt förde honom i kontakt med uppfinnaren Patrik de Laval, vilket blev startskottet för Daléns beslut att genomgå Chalmers tekniska läroanstalt och därefter vidareutbilda sig i Zürich.
Genombrottet med AGA-fyrarna
Efter att ha återvänt till Sverige och inledningsvis experimenterat med ång- och varmluftsturbiner, kom Dalén att fokusera sitt snillrika intellekt på acetylenbelysning. Hans verkliga genombrott kom i samband med hans arbete för AB Gasaccumulator (AGA), där han från 1909 verkade som verkställande direktör. Dalén revolutionerade världens fyrväsen genom ett system av geniala uppfinningar. Han utvecklade den stötsäkra "agamassan" som gjorde hanteringen av acetylengas ofarlig, den gassparande "klippapparaten", "solventilen" som automatiskt släckte fyren under de ljusa timmarna, samt "glödstrumputbytaren". Dessa banbrytande innovationer minskade gaskonsumtionen med upp till 93 procent och gjorde fyrarna nästintill underhållsfria, vilket dramatiskt ökade sjöfartens säkerhet över hela världen.
Olyckan och Nobelpriset
År 1912 drabbades Dalén av en tragisk olycka i ett stenbrott i Alby under ett experiment med tryckstegring i gasackumulatorer. En plötslig explosion skadade honom livshotande och berövade honom synen för alltid. Trots detta mörka och fruktansvärda slag vägrade han att låta sig besegras; han återvände till sitt arbete och lärde sig att leda bolaget och fortsätta sitt avancerade konstruktionsarbete som blind. Samma år som olyckan inträffade, 1912, tilldelades han Nobelpriset i fysik som belöning för sina uppfinningar på fyrväsendets område, ett val som motiverades av uppfinningarnas oerhörda nytta för hela mänskligheten. Han fortsatte att vara en oersättlig ledargestalt inom AGA och svenskt näringsliv fram till sin död 1937. Denna plakett, som AGA delade ut till medarbetare för lång och trogen tjänst, är ett tydligt bevis på bolagets stolthet över sin grundare och hans bestående tekniska arv.