Gustaf Fröding (1860-1911) - En av Sveriges främsta skalder

Gustaf Fröding (1860-1911) - En av Sveriges främsta skalder
Vacker silvermedalj i ett ocirkulerat skick, präglad med underbar relief. Graverad av Leo Holmgren och utgiven 1979. 51.18g, 42mm, kvalitet 01/0. Präglad på myntverket, silver, myntverksstämpel och årtalsstämpel E10 på randen.

På åtsidan avbildas Gustaf Frödings framvända bröstbild, i fälten levnadsdata och gravörens initialer. I omskriften "GUSTAF FRÖDING"

Från baksidan av medaljen avbildas Saul och David, där David spelar på harpa. Detta motiv är symboliskt för relationen mellan Saul och David från Bibeln. Saul var den förste kungen av Israel och David var en ung herde som senare skulle efterträda Saul som kung. En av de mest kända berättelserna om dem är hur David spelade på sin harpa för att lindra Sauls ångest och sinnesro. Denna handling av David ansågs ha en lugnande effekt på Saul och visade Davids talang och förmåga att föra tröst och glädje genom sin musik. Symboliskt sett kan detta motiv på medaljen representera Frödings känslomässiga och konstnärliga inverkan på andra genom hans poesi och skrivande, vilket liknas vid Davids harpaspel som lugnade Saul.

Gustaf Fröding föddes den 22 augusti 1860 på Alsters herrgård i Karlstads socken, Värmlands län, och avled den 8 februari 1911 i Stockholm. Han var en svensk författare, journalist och poet. En av hans mest kända diktsamlingar är "Stänk och flikar" från 1896, där dikten "En morgondröm" ledde till ett uppmärksammat åtal. Han är även känd för att ha publicerat dikter på värmländsk dialekt.

Fröding tillbringade långa perioder på vårdinstitutioner på grund av psykisk ohälsa, men det är omdiskuterat vilken diagnos han hade. Han avled till följd av alkoholism och diabetes.

År 1891 gav han ut sin första diktsamling, "Guitarr och dragharmonika", som snabbt blev mycket populär. Den följdes av "Nya dikter" 1894 och "Stänk och flikar" 1896. Trots att han även publicerade ett par mindre diktsamlingar före 1899, då hans psykiska sjukdom förvärrades, blev det svårt för honom att fortsätta sitt författarskap. Tack vare god vård förbättrades hans tillstånd något, men han återhämtade sig aldrig helt.

Fröding levde sina sista år tillbakadraget på lantstället Villa Gröndal på Södra Djurgården i Stockholm. Trots att han nominerades som kandidat till Nobelpriset i litteratur 1911, avled han innan prisutdelningen och missade därför chansen att erhålla priset.