Gustaf Ribbing (1719-1811) av Carl Enhörning - Vackert exemplar

Gustaf Ribbing (1719-1811) av Carl Enhörning
Vackert silvermedalj med underbart porträtt i hög relief av Ribbing, 50.87g, 50mm, Hyckert II:1, sid 27, kvalitet 1+/01+. Präglad 1802 vid myntverket på uppdrag av Målare och Bildhuggare akademien. Har använts som prismedalj. Frånsidans stamp har spruckit vid övre kanten och senare blivit ersatt med en ny stamp graverad av Lea Ahlborn (Hyckert II:1a)

Åtsida
Ribbings högervända bild, under bilden gravörens namn: "ENHÖRNING". I omskriften: "GUSTAVUS RIBBING L B CONSIL CANCELL R. EQ AUR" som översatt kan tolkas som: "Gustaf Ribbing, friherre, ledamot av Kungliga Kansliet och riddare av den gyllene orden."

- L B: Förkortning för "Liber Baro", vilket betyder "Friherre" eller "Baron".
- CONSIL CANCELL R: Förkortning för "Consiliarius Cancellariae Regiae", vilket kan översättas till "Ledamot av Kungliga Kansliet" eller "Råd i Kungliga Kansliet".
- EQ AUR: Förkortning för "Eques Auratus", vilket betyder "Den gyllene riddaren", en titel som vanligen associeras med en riddarorden.

 Frånsida
Text på sjun rader: "SOCIO DE PATRIA ET ARTIB LIBERAL BENE MERITO R ACAD PICT ET STATUARIAE STOCKHOLM" som översatt kan tolkas som:
 "Till en medlem som väl förtjänat sitt fosterland och de fria konsterna, från Kungliga Akademien för Målning och Bildhuggeri i Stockholm."

- SOCIO: "Till medlemmen" eller "För medlemmen."
- DE PATRIA ET ARTIB LIBERAL: "För fosterlandet och de fria konsterna."
- BENE MERITO: "Som väl förtjänat" eller "För hans förtjänster."
- R ACAD PICT ET STATUARIAE: "Kungliga Akademien för Målning och Bildhuggeri."

Mer om Ribbing
Gustaf Ribbing, född den 19 mars 1719 i Stockholm och avliden den 19 juni 1811, var en svensk friherre och arkivarie. Han var brorson till Conrad Ribbing och en framstående gestalt inom det svenska kultur- och arkivväsendet. Ribbing var son till generaladjutanten friherre Lennart Ribbing. Han studerade vid både Lunds och Uppsala universitet innan han 1740 började sin karriär som extra ordinarie kanslist vid Kanslikollegium. År 1744 reste han till Frankrike och Holland, vilket troligen bidrog till hans kulturella och intellektuella bildning.


År 1758 utsågs Ribbing till presidentsekreterare och blev 1765 sekreterare vid Riksarkivet. Hans arbete där var betydande, särskilt eftersom arkivhandlingarna då förvarades på olika platser och resurserna var begränsade. Ribbing tog en aktiv roll i att organisera och förbättra arkivets verksamhet, vilket hade stor betydelse för bevarandet av svensk historisk dokumentation.

År 1770 fick Ribbing fullmakt som kansliråd och tillträdde formellt denna position 1773. Utöver sin administrativa karriär var han även en hängiven boksamlare och expert på gravyrer. Hans passion för kulturarv och konst ledde till att han blev hedersledamot av Målar- och bildhuggarakademien.
Bidrag till kultur och arv

Ribbing var generös med sina samlingar och sitt arv. Han testamenterade en stipendiefond till Målar- och bildhuggarakademien och delade sin omfattande boksamling mellan Kungliga biblioteket, akademien och Linköpings stiftsbibliotek. Hans engagemang i att bevara och främja kulturarvet har gjort honom till en framträdande figur inom svensk historia och kultur.