Gustaf V (1907–1950): Officerarnes Målskjutningsförbund i Stockholm 1917 - Skytterörelsen i skuggan av ett världskrig

595 kr

Gustaf V (1907–1950): Officerarnes Målskjutningsförbund i Stockholm 1917
Silvermedalj, 15.04g, 31mm, randprägling: "SILVER 1917". Kvalitet 1+/01. Graverad av Adolf Lindberg.
 

Åtsida
Motivet utgörs av konung Gustaf V:s vänstervända bröstbild. Längs den yttre kanten löper omskriften "GUSTAF V SVERIGES KONUNG". Omedelbart under porträttets avskärning återfinns gravörens signatur "A. LINDBERG".

Frånsida
I fältets övre del strålar en femuddig stjärna. Därunder står en centralt placerad inskription fördelad på fem rader: "OFFICERARNES / MÅLSKJUTNINGS- / FÖRBUND / I / STOCKHOLM". Från fältets nedre kant och svängande uppåt vänster sträcker sig en vacker, frodig lagerkvist, vars stjälk är elegant sammanbunden med ett mjukt draperat band i den nedre avskärningen.

 

Skytterörelsen i skuggan av ett världskrig
Under det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet växte den svenska skytterörelsen fram som en folkrörelse, men den hade också starka militära kopplingar med ett uttalat syfte att stärka landets försvar. För den professionella militärkåren var det en självklarhet att hålla skjutskickligheten på absolut toppnivå, och Officerarnes Målskjutningsförbund i Stockholm utgjorde en central arena för denna färdighetsträning i huvudstaden. Årtalet 1917, som framgår av medaljens randprägling, placerar denna specifika utgåva mitt under det brinnande första världskriget. Även om Sverige förhöll sig neutralt var läget i närområdet mycket spänt. Kraven på militär beredskap var rigorösa, och målskjutningsförbundets tävlingar fyllde under dessa år ett tungt allvar och ett mycket konkret, fosterländskt syfte. Frånsidans stjärna och segerkrans i form av en lagerkvist anspelar tydligt på militär ära och personlig skicklighet på skjutbanan.

Adolf Lindbergs klassiska gravyrkonst
Åtsidan bär ett distinkt och stilrent porträtt av konung Gustaf V, signerat av Adolf Lindberg (1839–1916). Lindberg var en av landets absolut främsta medaljkonstnärer och tjänstgjorde som Kungliga Myntets gravör under decennier, där han formgav en stor mängd av rikets officiella mynt och förtjänstmedaljer. Trots att Adolf Lindberg avled året innan denna specifika medalj delades ut (1916), levde hans skickligt graverade stampar kvar. Det var ett mycket vanligt förfarande att Kungliga Myntet eller andra medaljpräglare fortsatte att använda högkvalitativa, existerande kungaporträtt från Lindbergs hand till olika prismedaljer långt efter hans bortgång. Denna strama men eleganta åtsida visar tydligt varför hans konstnärskap blev så stilbildande och varaktigt inom svensk numismatik.