Gustaf VI Adolf (1882–1973), Svenska Arkeologiska Samfundet, Tvådelad bronsmedalj av Kauko Räsänen 1973
Gustaf VI Adolf (1882–1973), Svenska Arkeologiska Samfundet, Minnesmedalj 1973
Tvådelad bronsmedalj av Kauko Räsänen 1973, 214.15g, 50mm, randprägling: "SPORRONG 156 - 2000". I svart original träetui. Kvalitet 01/0.
Åtsida
En skulptural och interaktiv komposition bestående av två sammanfogbara delar i brons. I ihopsatt läge visar åtsidan ett uppbrutet porträtt av konung Gustaf VI Adolf iförd glasögon samt sin karakteristiska keps. Till höger löper den vertikala inskriptionen: "TILL KONUNG GUSTAF VI ADOLF". Över porträttets vänstra del sträcker sig en lyft hand med tre utsträckta fingrar. När medaljens yttre hölje/del avlägsnas framträder en inre reliefvy med inskriften: "SVENSKA ARKEOLOGISKA SAMFUNDETS HÖGE BESKYDDARE". Längs den övre innerkanten finns gravörsignaturen: "KAUKO RÄSÄNEN 1973".
Frånsida
I delad/öppnad form visar de inre ytorna ett ungt porträtt av konungen samt inskriptioner av historiska arkeologiska utgrävningsplatser där han varit aktiv. Längs kanterna löper platserna: "LIBTOMTA - HÅGA - TINKARP - GLUMSLÖV - ASINE - ACQUAROSSA - VALLHAGAR - KOREA - CYPERN - AGERÖD - HELGÖ - ÖLAND - SAN GIOVENALE" samt årtalen för samfundets beskydd eller konungens arkeologiska verksamhet "3.8.1898 - 3.8.1973". Den bakre helgjutna ytan avbildar konungen bakifrån som arkeolog i fält, stående med spade i hand på ett utgrävningsfält under träd och en välvd himmel, signerad längst ned: "KAUKO RÄSÄNEN 1973".
Arkeologkonungen och hans livsgärning
Denna medalj från 1973 hyllar konung Gustaf VI Adolfs (1882–1973) livslånga och djupa engagemang inom arkeologin. Till skillnad från många andra monarker som enbart fungerade som formella beskyddare för vetenskapliga sällskap, var Gustaf VI Adolf en fullt utildad och praktiserande arkeolog. Hans intresse väcktes redan under uppväxten och fördjupades vid utgrävningarna av bronsåldershögen i Håga utanför Uppsala 1902–1903.
Under årtionden deltog konungen aktivt i fältarbete såväl i Sverige som internationellt. Inskriptionerna på medaljens insida utgör en geografi över hans viktigaste forskningsinsatser: från de svenska utgrävningarna vid Asine, Ageröd, Helgö och Vallhagar till de stora svenska expeditionerna i Kina, Korea, Cypern samt de berömda etruskiska utgrävningarna i San Giovenale och Acquarossa i Italien. Svenska Arkeologiska Samfundet hyllade genom denna medalj sin höge beskyddare vid hans 90-årsdag och sista levnadsår.
Kauko Räsänen och den tredimensionella medaljkonsten
För medaljens konstnärliga utformning anlitades den finländske bildhuggaren Kauko Räsänen (1926–2015), en av Nordens mest nyskapande pionjärer inom skulptural medaljkonst. Räsänen förnyade den klassiska plana medaljen genom att introducera två- och tredelade medaljer som kunde plockas isär, öppnas och utforskas mekaniskt och rumsligt av betraktaren.
Genom att dela upp bronsmedaljen i två sammankopplade skikt skapade Räsänen en laddad kontrast mellan monarkens officiella roll och hans privata passion. Åtsidans stängda relief visar den åldrande statsmannen Gustaf VI Adolf, medan insidans öppnade fält blottlägger fältarkeologen i keps och arbetarkläder, stående med spaden i jorden. Greppet gör medaljen till ett fysiskt objekt som inte bara ska betraktas, utan hanteras och upplevas taktilt.
En begränsad upplaga från Sporrong
Medaljen tillverkades av det anrika metall- och medaljföretaget Sporrong i en numrerad och begränsad upplaga om 2 000 exemplar. Det aktuella exemplaret bär den präglade randskriften "SPORRONG 156 - 2000", vilket bekräftar att det rör sig om nummer 156 i den numrerade serien.
Medaljen präglades samma år som Gustaf VI Adolf gick ur tiden efter 23 års regeringstid. Den står som ett av de mest kompositionellt dristiga och minnesvärda numismatiska monumenten över "Arkeologkonungen", bevarad i sitt svarta träetui och i yppersta skick.
Tvådelad bronsmedalj av Kauko Räsänen 1973, 214.15g, 50mm, randprägling: "SPORRONG 156 - 2000". I svart original träetui. Kvalitet 01/0.
Åtsida
En skulptural och interaktiv komposition bestående av två sammanfogbara delar i brons. I ihopsatt läge visar åtsidan ett uppbrutet porträtt av konung Gustaf VI Adolf iförd glasögon samt sin karakteristiska keps. Till höger löper den vertikala inskriptionen: "TILL KONUNG GUSTAF VI ADOLF". Över porträttets vänstra del sträcker sig en lyft hand med tre utsträckta fingrar. När medaljens yttre hölje/del avlägsnas framträder en inre reliefvy med inskriften: "SVENSKA ARKEOLOGISKA SAMFUNDETS HÖGE BESKYDDARE". Längs den övre innerkanten finns gravörsignaturen: "KAUKO RÄSÄNEN 1973".
Frånsida
I delad/öppnad form visar de inre ytorna ett ungt porträtt av konungen samt inskriptioner av historiska arkeologiska utgrävningsplatser där han varit aktiv. Längs kanterna löper platserna: "LIBTOMTA - HÅGA - TINKARP - GLUMSLÖV - ASINE - ACQUAROSSA - VALLHAGAR - KOREA - CYPERN - AGERÖD - HELGÖ - ÖLAND - SAN GIOVENALE" samt årtalen för samfundets beskydd eller konungens arkeologiska verksamhet "3.8.1898 - 3.8.1973". Den bakre helgjutna ytan avbildar konungen bakifrån som arkeolog i fält, stående med spade i hand på ett utgrävningsfält under träd och en välvd himmel, signerad längst ned: "KAUKO RÄSÄNEN 1973".
Arkeologkonungen och hans livsgärning
Denna medalj från 1973 hyllar konung Gustaf VI Adolfs (1882–1973) livslånga och djupa engagemang inom arkeologin. Till skillnad från många andra monarker som enbart fungerade som formella beskyddare för vetenskapliga sällskap, var Gustaf VI Adolf en fullt utildad och praktiserande arkeolog. Hans intresse väcktes redan under uppväxten och fördjupades vid utgrävningarna av bronsåldershögen i Håga utanför Uppsala 1902–1903.
Under årtionden deltog konungen aktivt i fältarbete såväl i Sverige som internationellt. Inskriptionerna på medaljens insida utgör en geografi över hans viktigaste forskningsinsatser: från de svenska utgrävningarna vid Asine, Ageröd, Helgö och Vallhagar till de stora svenska expeditionerna i Kina, Korea, Cypern samt de berömda etruskiska utgrävningarna i San Giovenale och Acquarossa i Italien. Svenska Arkeologiska Samfundet hyllade genom denna medalj sin höge beskyddare vid hans 90-årsdag och sista levnadsår.
Kauko Räsänen och den tredimensionella medaljkonsten
För medaljens konstnärliga utformning anlitades den finländske bildhuggaren Kauko Räsänen (1926–2015), en av Nordens mest nyskapande pionjärer inom skulptural medaljkonst. Räsänen förnyade den klassiska plana medaljen genom att introducera två- och tredelade medaljer som kunde plockas isär, öppnas och utforskas mekaniskt och rumsligt av betraktaren.
Genom att dela upp bronsmedaljen i två sammankopplade skikt skapade Räsänen en laddad kontrast mellan monarkens officiella roll och hans privata passion. Åtsidans stängda relief visar den åldrande statsmannen Gustaf VI Adolf, medan insidans öppnade fält blottlägger fältarkeologen i keps och arbetarkläder, stående med spaden i jorden. Greppet gör medaljen till ett fysiskt objekt som inte bara ska betraktas, utan hanteras och upplevas taktilt.
En begränsad upplaga från Sporrong
Medaljen tillverkades av det anrika metall- och medaljföretaget Sporrong i en numrerad och begränsad upplaga om 2 000 exemplar. Det aktuella exemplaret bär den präglade randskriften "SPORRONG 156 - 2000", vilket bekräftar att det rör sig om nummer 156 i den numrerade serien.
Medaljen präglades samma år som Gustaf VI Adolf gick ur tiden efter 23 års regeringstid. Den står som ett av de mest kompositionellt dristiga och minnesvärda numismatiska monumenten över "Arkeologkonungen", bevarad i sitt svarta träetui och i yppersta skick.