Gustav II Adolf (1594–1632) av Gottfried Tabert för segern vid Breitenfeld 1631 - Extremt sällsynt RRR - Lejonet från Norden - Taktikens triumf vid Breitenfeld
Gustav II Adolf (1594–1632) av Gottfried Tabert för segern vid Breitenfeld 1631
Bronserat bly, 11.16g, 39mm. Kvalitet 01. Originalgjuten. Extremt sällsynt, tidigare odokumenterad variant i bronserat bly. I en omfattande inventering inför verket Sveriges kungliga medaljer har endast två exemplar i tenn och ett i bly (i offentlig samling) noterats, dock inget i bronserat bly som det här utbjudna. Denna medalj utgavs som ett uttryck för de tyska protestanternas glädje över kungens segerrika kamp mot trosfrihetens fiender. Referenser: SKM 63f (nytt tilläggsnummer enligt Delzanno 2024), Hildebrand 47.
Konungen avbildad till häst ridande åt vänster, klädd i rustning och en karakteristisk bredbrättad hatt med plym. I handen håller han en kommandostav som vilar mot hästens rygg, och nedtill i avskärningen syns ett myller av trupper och fallna soldater från slagfältet. Vid kanten nederst återfinns initialerna "LH". Omskriften lyder: "GVST•AD•D•G•SV• GOTH•V AND•REX•M•D•F•P•E•C•I•D•", vilket anger hans kungliga titlar.
Sveriges stora krönta riksvapen placerat i centrum, med bokstäverna "G T" (Gottfried Tabert) och "P M" över skölden. Motivet inramas av en omskrift i tre koncentriska rader med tysk text: "MIT GOTT VND RITTERLICHEN WAFFN MACH ICH MEIN FEINDEN VIEL / ZVE SCHAFFN FAHR FORT SVCH NICHTS DAN GOTTES EHR / DEN WERTHEN FRIET VND REINE LEHR 1631". Detta översätts till: "Med Gud och ridderliga vapen ger jag mina fiender mycket att göra / Fortsätt, sök inget annat än Guds ära, den värdefulla freden och den rena läran 1631". Längst ner i omskriften upprepas initialerna "G-T / P - M".
Lejonet från Norden - Taktikens triumf vid Breitenfeld
Sveriges inträde i det trettioåriga kriget år 1630 drevs av både storpolitiska skyddsintressen och en vilja att rädda den protestantiska tron i Europa. När Gottfried Tabert göt denna unika medalj i bronserat bly 1631, var det för att föreviga den händelse som för alltid skulle skriva in Gustav II Adolf i världshistorien som en av tidernas främsta fältherrar: slaget vid Breitenfeld.
Efter den brutala katolska massakern på staden Magdeburg 1631 slöt kurfursten av Sachsen slutligen förbund med den svenske kungen. Deras förenade arméer mötte den 7 september samma år den fruktade kejserlig-ligistiska armén under generalfältmarskalk Johann Tserclaes Tilly på ett åkerfält norr om Leipzig. Slaget inleddes med en artilleriduell där svenskarnas snabbskjutande kanoner rev djupa hål i fiendens led. Men när det kejserliga kavalleriet gick till anfall, drabbades den oerfarna sachsiska armén av panik och flydde fältet. Plötsligt var den svenska vänsterflygeln, ledd av Gustaf Horn, helt blottad för ett massivt fientligt infanterianfall.
Den nya krigskonstens genombrott
Det som räddade den svenska armén från förintelse – och som kom att revolutionera Europas krigskonst – var Gustav II Adolfs nya, lättrörliga taktik. Medan Tillys trupper stred i otympliga och tunga fyrkanter, s.k. spanska tertior, var den svenska armén organiserad i mindre, flexibla brigader med enorm eldkraft. På bara 15 minuter lyckades Horn svänga sin flygel och bilda en ny försvarslinje. Genom en dödlig kombination av svärmar från regementskanonerna och systematisk plutonseld från musketerarna, krossades de kejserliga anfallsvågorna. Samtidigt ledde kungen personligen den högra flygelns kavalleri i en brutal chock med dragna värjor, erövrade fiendens artilleri och rullade upp hela den katolska centern.
När krutröken lade sig över Breitenfeld hade Tilly förlorat två tredjedelar av sin armé, sitt artilleri och sin krigskassa. Myten om kejsarens oövervinnerlighet var krossad. Taberts sällsynta medalj fångar inte bara stridsdammet under kungens häst, utan också den enorma tacksamhet som de tyska protestanterna kände. Inskriften om "ridderliga vapen" och "den rena läran" var ingen tom propaganda; det var ett jubel över att trosfriheten hade räddats från undergång. Detta odokumenterade exemplar i bronserat bly är en taktil och direkt länk till det ögonblick då Sverige klev fram som en obestridlig stormakt på den europeiska scenen.
Bronserat bly, 11.16g, 39mm. Kvalitet 01. Originalgjuten. Extremt sällsynt, tidigare odokumenterad variant i bronserat bly. I en omfattande inventering inför verket Sveriges kungliga medaljer har endast två exemplar i tenn och ett i bly (i offentlig samling) noterats, dock inget i bronserat bly som det här utbjudna. Denna medalj utgavs som ett uttryck för de tyska protestanternas glädje över kungens segerrika kamp mot trosfrihetens fiender. Referenser: SKM 63f (nytt tilläggsnummer enligt Delzanno 2024), Hildebrand 47.
Konungen avbildad till häst ridande åt vänster, klädd i rustning och en karakteristisk bredbrättad hatt med plym. I handen håller han en kommandostav som vilar mot hästens rygg, och nedtill i avskärningen syns ett myller av trupper och fallna soldater från slagfältet. Vid kanten nederst återfinns initialerna "LH". Omskriften lyder: "GVST•AD•D•G•SV• GOTH•V AND•REX•M•D•F•P•E•C•I•D•", vilket anger hans kungliga titlar.
Sveriges stora krönta riksvapen placerat i centrum, med bokstäverna "G T" (Gottfried Tabert) och "P M" över skölden. Motivet inramas av en omskrift i tre koncentriska rader med tysk text: "MIT GOTT VND RITTERLICHEN WAFFN MACH ICH MEIN FEINDEN VIEL / ZVE SCHAFFN FAHR FORT SVCH NICHTS DAN GOTTES EHR / DEN WERTHEN FRIET VND REINE LEHR 1631". Detta översätts till: "Med Gud och ridderliga vapen ger jag mina fiender mycket att göra / Fortsätt, sök inget annat än Guds ära, den värdefulla freden och den rena läran 1631". Längst ner i omskriften upprepas initialerna "G-T / P - M".
Lejonet från Norden - Taktikens triumf vid Breitenfeld
Sveriges inträde i det trettioåriga kriget år 1630 drevs av både storpolitiska skyddsintressen och en vilja att rädda den protestantiska tron i Europa. När Gottfried Tabert göt denna unika medalj i bronserat bly 1631, var det för att föreviga den händelse som för alltid skulle skriva in Gustav II Adolf i världshistorien som en av tidernas främsta fältherrar: slaget vid Breitenfeld.
Efter den brutala katolska massakern på staden Magdeburg 1631 slöt kurfursten av Sachsen slutligen förbund med den svenske kungen. Deras förenade arméer mötte den 7 september samma år den fruktade kejserlig-ligistiska armén under generalfältmarskalk Johann Tserclaes Tilly på ett åkerfält norr om Leipzig. Slaget inleddes med en artilleriduell där svenskarnas snabbskjutande kanoner rev djupa hål i fiendens led. Men när det kejserliga kavalleriet gick till anfall, drabbades den oerfarna sachsiska armén av panik och flydde fältet. Plötsligt var den svenska vänsterflygeln, ledd av Gustaf Horn, helt blottad för ett massivt fientligt infanterianfall.
Den nya krigskonstens genombrott
Det som räddade den svenska armén från förintelse – och som kom att revolutionera Europas krigskonst – var Gustav II Adolfs nya, lättrörliga taktik. Medan Tillys trupper stred i otympliga och tunga fyrkanter, s.k. spanska tertior, var den svenska armén organiserad i mindre, flexibla brigader med enorm eldkraft. På bara 15 minuter lyckades Horn svänga sin flygel och bilda en ny försvarslinje. Genom en dödlig kombination av svärmar från regementskanonerna och systematisk plutonseld från musketerarna, krossades de kejserliga anfallsvågorna. Samtidigt ledde kungen personligen den högra flygelns kavalleri i en brutal chock med dragna värjor, erövrade fiendens artilleri och rullade upp hela den katolska centern.
När krutröken lade sig över Breitenfeld hade Tilly förlorat två tredjedelar av sin armé, sitt artilleri och sin krigskassa. Myten om kejsarens oövervinnerlighet var krossad. Taberts sällsynta medalj fångar inte bara stridsdammet under kungens häst, utan också den enorma tacksamhet som de tyska protestanterna kände. Inskriften om "ridderliga vapen" och "den rena läran" var ingen tom propaganda; det var ett jubel över att trosfriheten hade räddats från undergång. Detta odokumenterade exemplar i bronserat bly är en taktil och direkt länk till det ögonblick då Sverige klev fram som en obestridlig stormakt på den europeiska scenen.