Gustav II Adolf - Åbo hovrätts 300-årsjubileum (1623–1923) av Emil Wikström - Ett fundament för lag och rätt i rikets östra halva
Gustav II Adolf - Åbo hovrätts 300-årsjubileum (1623–1923) av Emil Wikström
Bronsmedalj, 85.48g, 60mm, randprägling: "BRONZE". Kvalitet 01. Präglad vid myntverket i Paris. Referens: SKM 507 (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024).
Åtsida
Två stående mansgestalter i profil vända mot varandra. Till vänster står konung Gustav II Adolf, iförd tidstypisk dräkt och mantel, med sin vänstra hand vilande på ett svärdsfäste medan han med sin högra överlämnar en ihoprullad urkund till den till höger stående Nils Bielke, även han i adlig dräkt. Mellan gestalterna, högst upp i kompositionen, svävar storfurstendömet Finlands krönta heraldiska vapensköld med det sabeltrampande lejonet. Längs den yttre kanten löper omskriften "SVPREMA · IVSTITIA · MAGNI · DVCATVS · FINLANDIAE · INAVGVRATA · A · MDCXXIII ·", vilket översätts till Storfurstendömet Finlands högsta domstol invigd år 1623. Innanför denna omskrift, bakom respektive gestalt, återfinns texterna "GVSTAVVS · ADOLPHVS · REX" (Konung Gustav Adolf) samt "NILS BJELKE · PRIMVS · IVDICII · PRAESES" (Nils Bielke, domstolens förste president). Scenen förmedlar en formell maktöverlåtelse.
Frånsida
Rättvisans gudinna, Justitia, avbildad sittande i helfigur och iklädd en draperad antik klädnad. I sin högra hand håller hon ett lyftat, tveeggat svärd och i sin vänstra hand en balansvåg. Längs medaljens övre kant löper omskriften "IN · MEMORIAM · TRIVM · SECVLORVM ·", vilket betyder Till minne av tre århundraden. I det nedre fältet, under en rak avskärningslinje, står inskriften "PRAECELSVM · IVDICIVM · ABOENSE · / CVDENDVM · CVRAVIT · / A · MCMXXIII ·", vilket kan utläsas som Åbo hovrätt lät prägla denna, år 1923. Bildspråket är klassiskt och fokuserar på rättsväsendets dygder.
Ett fundament för lag och rätt i rikets östra halva
Expansion och administrativ modernisering
Under det tidiga sextonhundratalet befann sig det svenska riket i en fas av territoriell expansion. För att upprätthålla ordning och säkra en enhetlig rättskipning i stormaktsväldet insåg statsledningen behovet av en decentraliserad men kontrollerad juridisk struktur. Konung Gustav II Adolf lade grunden för detta genom inrättandet av hovrätterna. Efter att Svea hovrätt hade etablerats i Stockholm 1614, skapades en motsvarande instans för rikets östra halva.
År 1623 instiftades därmed Åbo hovrätt för att tjäna storfurstendömet Finland. Detta skede, då monarken symboliskt överlämnar stiftelseurkunden till domstolens förste president Nils Bielke, utgör motivet på jubileumsmedaljens åtsida. Överlämnandet är en manifestation av kronans maktutövning i det vidsträckta riket. Den finska vapenskölden bekräftar institutionens geografiska förankring.
Konstnären och den franska präglingskonsten
När Åbo hovrätt närmade sig sitt trehundraårsjubileum 1923 föll uppdraget att utforma minnesmedaljen på Emil Wikström, en av Finlands etablerade skulptörer under epoken. Wikström valde här ett formspråk som förenar historisk exakthet med klassisk form.
För att säkerställa hög teknisk standard lät man prägla medaljen vid myntverket i Paris, vars randprägling "BRONZE" bekräftar ursprunget. Den djupa reliefen och detaljerna i klädedräkter, svärdsfästen och ansiktsdrag framträder tydligt genom detta förfarande, vilket skänker pjäsen skärpa.
Rättvisans symboler genom århundraden
Medaljens frånsida är ägnad åt Justitia och hennes attribut. Hon avbildas i medaljkonsten ofta med ögonbindel för att markera opartiskhet, men här möter hon betraktaren med öppen blick. Detta knyter an till en nordisk rättstradition där den seende rättvisan betonades; domaren förväntades ha öppna ögon för sanningen och aktivt söka den.
Balansvågen i hennes vänstra hand representerar avvägningen av bevis och motbevis. Svärdet i den högra handen symboliserar den dömande makten. Att dessa klassiska symboler pryder en medalj över en nordeuropeisk domstol belyser hur det romerska rättsarvet integrerats i rättsstaten.
Ett minne över institutionell varaktighet
Åbo hovrätts trehundraårsjubileum inföll i en tid då Finland nyligen hade uppnått självständighet som nation. Att man valde att slå en medalj som lyfter fram institutionens rötter i det svenska stormaktsväldet, med den svenske kungen och en svensk adelsman i centrum, visar på en respekt för den juridiska kontinuiteten.
Det rättssystem som etablerades 1623 hade överlevt krig, territoriella förluster och ett sekel under det ryska kejsardömet, för att fortsätta tjäna en självständig republik. Denna bronsmedalj utgör en materiell påminnelse om rättsväsendets funktion som en stabiliserande ryggrad i samhället genom tre århundraden.
Bronsmedalj, 85.48g, 60mm, randprägling: "BRONZE". Kvalitet 01. Präglad vid myntverket i Paris. Referens: SKM 507 (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024).
Åtsida
Två stående mansgestalter i profil vända mot varandra. Till vänster står konung Gustav II Adolf, iförd tidstypisk dräkt och mantel, med sin vänstra hand vilande på ett svärdsfäste medan han med sin högra överlämnar en ihoprullad urkund till den till höger stående Nils Bielke, även han i adlig dräkt. Mellan gestalterna, högst upp i kompositionen, svävar storfurstendömet Finlands krönta heraldiska vapensköld med det sabeltrampande lejonet. Längs den yttre kanten löper omskriften "SVPREMA · IVSTITIA · MAGNI · DVCATVS · FINLANDIAE · INAVGVRATA · A · MDCXXIII ·", vilket översätts till Storfurstendömet Finlands högsta domstol invigd år 1623. Innanför denna omskrift, bakom respektive gestalt, återfinns texterna "GVSTAVVS · ADOLPHVS · REX" (Konung Gustav Adolf) samt "NILS BJELKE · PRIMVS · IVDICII · PRAESES" (Nils Bielke, domstolens förste president). Scenen förmedlar en formell maktöverlåtelse.
Frånsida
Rättvisans gudinna, Justitia, avbildad sittande i helfigur och iklädd en draperad antik klädnad. I sin högra hand håller hon ett lyftat, tveeggat svärd och i sin vänstra hand en balansvåg. Längs medaljens övre kant löper omskriften "IN · MEMORIAM · TRIVM · SECVLORVM ·", vilket betyder Till minne av tre århundraden. I det nedre fältet, under en rak avskärningslinje, står inskriften "PRAECELSVM · IVDICIVM · ABOENSE · / CVDENDVM · CVRAVIT · / A · MCMXXIII ·", vilket kan utläsas som Åbo hovrätt lät prägla denna, år 1923. Bildspråket är klassiskt och fokuserar på rättsväsendets dygder.
Ett fundament för lag och rätt i rikets östra halva
Expansion och administrativ modernisering
Under det tidiga sextonhundratalet befann sig det svenska riket i en fas av territoriell expansion. För att upprätthålla ordning och säkra en enhetlig rättskipning i stormaktsväldet insåg statsledningen behovet av en decentraliserad men kontrollerad juridisk struktur. Konung Gustav II Adolf lade grunden för detta genom inrättandet av hovrätterna. Efter att Svea hovrätt hade etablerats i Stockholm 1614, skapades en motsvarande instans för rikets östra halva.
År 1623 instiftades därmed Åbo hovrätt för att tjäna storfurstendömet Finland. Detta skede, då monarken symboliskt överlämnar stiftelseurkunden till domstolens förste president Nils Bielke, utgör motivet på jubileumsmedaljens åtsida. Överlämnandet är en manifestation av kronans maktutövning i det vidsträckta riket. Den finska vapenskölden bekräftar institutionens geografiska förankring.
Konstnären och den franska präglingskonsten
När Åbo hovrätt närmade sig sitt trehundraårsjubileum 1923 föll uppdraget att utforma minnesmedaljen på Emil Wikström, en av Finlands etablerade skulptörer under epoken. Wikström valde här ett formspråk som förenar historisk exakthet med klassisk form.
För att säkerställa hög teknisk standard lät man prägla medaljen vid myntverket i Paris, vars randprägling "BRONZE" bekräftar ursprunget. Den djupa reliefen och detaljerna i klädedräkter, svärdsfästen och ansiktsdrag framträder tydligt genom detta förfarande, vilket skänker pjäsen skärpa.
Rättvisans symboler genom århundraden
Medaljens frånsida är ägnad åt Justitia och hennes attribut. Hon avbildas i medaljkonsten ofta med ögonbindel för att markera opartiskhet, men här möter hon betraktaren med öppen blick. Detta knyter an till en nordisk rättstradition där den seende rättvisan betonades; domaren förväntades ha öppna ögon för sanningen och aktivt söka den.
Balansvågen i hennes vänstra hand representerar avvägningen av bevis och motbevis. Svärdet i den högra handen symboliserar den dömande makten. Att dessa klassiska symboler pryder en medalj över en nordeuropeisk domstol belyser hur det romerska rättsarvet integrerats i rättsstaten.
Ett minne över institutionell varaktighet
Åbo hovrätts trehundraårsjubileum inföll i en tid då Finland nyligen hade uppnått självständighet som nation. Att man valde att slå en medalj som lyfter fram institutionens rötter i det svenska stormaktsväldet, med den svenske kungen och en svensk adelsman i centrum, visar på en respekt för den juridiska kontinuiteten.
Det rättssystem som etablerades 1623 hade överlevt krig, territoriella förluster och ett sekel under det ryska kejsardömet, för att fortsätta tjäna en självständig republik. Denna bronsmedalj utgör en materiell påminnelse om rättsväsendets funktion som en stabiliserande ryggrad i samhället genom tre århundraden.