Gustav II Adolf, Nyköping, 1 Öre1628 - Ett underbart ocirkulerat exemplar
Ett exemplar i helt orört skick med närmast perfekta fält och skarpa kanter. Detta är en slitagemässig kvalitet som mycket sällan erbjuds på marknaden. Koppar, 23,06 g, 41 mm. Kvalitet 01. Referens: SMB 263 (Sveriges myntbok 2022 av Delzanno).
Åtsida
Sveriges krönta stora riksvapen inramat av en omskrift. Längs myntets kant löper konungens titel: "GVSTAUS ADOLPH D G SVEC GOTH VAN REX M P F". Detta står för det latinska Gustavus Adolphus Dei Gratia Svecorum Gothorum Vandalorum Rex Magnus Princeps Finlandiae (Gustav Adolf, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes konung, storfurste till Finland).
Frånsida
En krönt, stående och vänstervänd grip med uppåtvända vingar (Södermanlands landskapsvapen, som representerar myntorten Nyköping). I fälten på var sin sida om gripen står valören "1 ÖR". I omskriften löper texten: "MONETA NOVA CVPREA NICOPENS MDCXXVIII" (Nytt kopparmynt från Nyköping 1628).
Präglingshistorisk notis
Detta exemplar är extra fascinerande då åtsidan är något snedförskjuten, vilket ger en unik inblick i hur 1600-talets myntproduktion gick till. Mynten framställdes i ett valsverk där en kopparten fördes in mellan två graverade valsar (en för åtsidan och en för frånsidan). När tenen valsats stansades myntbilderna ut. Ofta var valsarna inte perfekt synkroniserade, vilket resulterade i snedcentrerade mynt där kanterna fick skarpa grader. På just detta mynt framträder på åtsidan en del av nästa myntbild från valsen. Dessutom syns de stjärnor som graverats in som "dragankare" mellan myntbilderna – dessa fungerade som mothåll för att ge valsarna ett bättre grepp och dra koppartenen jämnt genom maskinen.
Kopparmyntfoten och krigets pris
När detta tunga och massiva 1-öresmynt rullade ut från valsverket i Nyköping år 1628 befann sig Sverige i en avgörande expansiv fas. Gustav II Adolf, som ärvt en rad konflikter och tomma lador vid sitt trontillträde 1611, insåg tidigt att krigföring i Europa krävde enorma resurser. För att finansiera den militära upprustningen utnyttjade kungen Sveriges gigantiska tillgångar på koppar, framför allt från Falu koppargruva. Genom att införa kopparmyntfoten 1625 – i ett försök att stabilisera valutan och driva upp världsmarknadspriset på metallen – översvämmades marknaden av stora, tunga kopparmynt av just denna typ. Den valuta som rasslade i soldaternas och borgarnas fickor var direkt kopplad till den svenska berggrunden.
Lejonet från Norden
Året 1628 var ett oerhört händelserikt år för den expanderande stormakten. På den inrikespolitiska scenen rådde en mörk stämning när det enorma och skrytbyggda regalskeppet Vasa, avsett att dominera Östersjön, kapsejsade och sjönk på sin jungfrufärd i Stockholm. Men på den utrikespolitiska arenan var Gustav II Adolf på stadig frammarsch. Sverige hade sedan länge kämpat mot kusinen Sigismund av Polen och under 1628 ingrep svenskarna aktivt för att skydda staden Stralsund mot de kejserliga katolska trupperna under Wallenstein. Detta säkrade ett oumbärligt svenskt brohuvud i Nordtyskland och blev upptakten till det massiva svenska intåget i Trettioåriga kriget 1630.
Sveriges unga krigarkung kom snart att bli fruktad och beundrad som "Lejonet från Norden", och genom smarta taktiska innovationer – där ett lättrörligt artilleri samverkade med tätt disciplinerat infanteri och kavalleri – ritade han om den europeiska krigskonsten. Segern vid Breitenfeld 1631 skapade chockvågor över den europeiska kontinenten; kejsarens oövervinnliga armé var besegrad och Gustav II Adolf framstod plötsligt som den protestantiska världens obestridda frälsargestalt.
Triumfen som slutade i Lützendimman
Men den osannolika framgångssagan fick ett abrupt och blodigt slut. Den 6 november 1632, i det avgörande slaget vid Lützen, red kungen i spetsen för sina småländska ryttare in i en tjock blandning av dimma och krutrök. Han kom ifrån sin eskort, träffades av flera skott och föll död från sin häst, stympad och plundrad av fientliga trupper. Även om svenskarna till slut segrade i slaget, förlorade den lilla nationen i norr sin allra mest lysande regent.
Ett mynt som detta, sparat i nästan orört skick, är ett fascinerande materiellt arv från det ögonblick i historien då ett relativt fattigt och glesbefolkat rike – med hjälp av mod, briljant militär strategi och tonvis med koppar – permanent bröt sig in i stormaktspolitikens innersta krets.