Gustav II Adolf - Segern vid Breitenfeld 1631 och Tyska protestanternas glädjebetygelser över konungens segerrika kamp mot trosfrihetens fiender

Gustav II Adolf - Segern vid Breitenfeld 1631 och Tyska protestanternas glädjebetygelser över konungens segerrika kamp mot trosfrihetens fiender
Förgylld silvermedalj utgiven under trettioåriga kriget som en ärepenning över konungens framgångsrika kamp för den protestantiska saken. Exemplaret har varit monterat och buret som ett äreminne. Förgyllt silver, 20,9 g, 52 mm. Graverad av Jean von Gentil. Referenser: SKM 76c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 56 (1874/1875).

Åtsida
Konungen i rustning till häst, vänd åt höger och bärande en kommandostav. I bakgrunden syns ett landskap med marscherande trupper och flyende fiender. I omskriften längs kanten löper texten: "GUSTAVUS ADOLPHUS D • G • SVECORUM GOT • ET VAN REX" (Gustav Adolf, med Guds nåde svears, göters och venders konung). Längst ned i avskärningen står årtalet "MDCXXXI" (1631) samt gravörens initialer och ortsangivelse: "IG" och "L • F •" (Lutetiae fecit, vilket betyder tillverkad i Paris).

Frånsida
Fyra ornerade kartuscher omgivna av militära troféer. Den översta ramen är placerad under en kunglig krona och visar det svenska riksvapnet. Den vänstra ramen rymmer ett korslagt svärd och spira samt inskriften "ENSEM GRADIVUS SCEPTRUM". Den högra ramen visar en klippa som slås av havsvågor, omgiven av texten "IMMOTA TRIUMPHO". I centrum mellan ramarna står texten "DECVS" (i förlagan noterat som DE GA VS). Den nedersta ramen innehåller en tysk inskription på fyra rader: "Mit / GOTT / vnd / Ritterlichē / Waffen" (Med Gud och ridderliga vapen).

Vändpunkten i trettioåriga kriget
Denna medalj präglades med anledning av slaget vid Breitenfeld den 7 september 1631, en händelse som kom att förändra maktbalansen i Europa. Den svenska armén, under ledning av Gustav II Adolf, mötte den katolska ligans styrkor anförda av den erfarne fältmarskalken Johann T'Serclaes von Tilly. Slaget slutade i en avgörande seger för den svensk-saxiska alliansen och bröt den katolska ligans tidigare dominans på den tyska krigsskådeplatsen. Segern etablerade Sverige som en europeisk stormakt och befäste Gustav II Adolfs roll som de tyska protestanternas ledare.

För protestanterna i de tyska staterna innebar framgången vid Breitenfeld ett skydd mot den framvällande katolska motreformationen, vilket resulterade i omfattande glädjebetygelser. Kungen omtalades som "Lejonet från Norden" och betraktades som en garant för trosfriheten. Denna förgyllda ärepenning är ett resultat av den tacksamhet och den politiska propaganda som spreds i segerns kölvatten. Att medaljen uppvisar spår av montering visar att den har burits synligt, sannolikt som en politisk och religiös lojalitetsförklaring av en officer eller ämbetsman.

Medaljens åtsida bär inskriptionen "Lutetiae fecit", vilket indikerar att gravören J. von Gentil verkade i Paris. Detta faktum belyser de storpolitiska sambanden under trettioåriga kriget. Genom fördraget i Bärwalde, som slöts tidigare under 1631, hade det katolska Frankrike under kardinal Richelieu förbundit sig att finansiera den svenska krigsinsatsen i Tyskland. Syftet var att försvaga den habsburgska kejsarmaktens inflytande i Europa. Medaljen är därmed inte enbart ett minne över en militär seger och religiös kamp, utan även ett vittnesbörd om den fransk-svenska allians som möjliggjorde Sveriges expansion på kontinenten.

x