Gustav II Adolfs minne graverad av Arvid Karlsteen 1700 - Mycket sällsynt i tenn - 2 exemplar noterade
Gustav II Adolfs minne graverad av Arvid Karlsteen 1700
Ett vackert exemplar med full lyster, mindre märken. Tenn. SKM 342d (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024). Hildebrand 236. Stenström 115. 52mm. 55,66g, kvalitet 01
Om medaljens sällsynthet
Vid författandet av Sveriges kungliga medaljer genomförde jag en omfattande inventering av auktionsförsäljningar från slutet av 1800-talet och framåt. I denna inventering har jag endast noterat två försäljningar, inklusive det här erbjudna exemplaret.
Åtsida
Konungens högervända bröstbild, bärande harnesk. Under axeln gravörens initialer: AK. I omskriften: "GVST. ADOLPH. D. G. REX. SVECIAE."
Frånsida
Den strålande solen i centrum och i omskriften: "TOTVM. HAVD. CAPIT. INTEGER. ORBIS." som översatt lyder: "Hela världen rymmer honom inte hel och hållen".
Lejonet från Norden: Gustav II Adolf och Sveriges väg till stormakt
Medaljen är ett koncentrerat stycke svensk historia. Den präglades år 1700 och graverades Arvid Karlsteen som en del av en serie för att hedra Sveriges regenter. Närmare 70 år efter sin död var kung Gustav II Adolf (1594–1632) fortfarande en så central gestalt i nationens medvetande att hans porträtt var en självklar del av regentlängden. Medaljen fångar essensen av den kung som mer än någon annan förvandlade Sverige från en regional aktör i norra Europa till en militär och politisk stormakt på den europeiska kontinenten. Denna regentlängd, ofta kallad Karlsteens 1:a, eller stora regentlängd, omfattar 10 medaljer från Gustav Vasa till Karl XII.
På medaljens åtsida möter vi kungens porträtt, en man i rustning med bestämd blick. Omskriften lyder GUST:ADOLPH:D:G:REX:SVECIAE, vilket är latin för "Gustav Adolf, med Guds nåde, Sveriges konung". När Gustav II Adolf ärvde tronen 1611 var riket i ett prekärt läge, i krig med Danmark, Ryssland och Polen. Tillsammans med sin rikskansler Axel Oxenstierna inledde han ett omfattande reformarbete som lade grunden för Sveriges framtida framgångar. De moderniserade statsförvaltningen, skapade ett effektivt skattesystem och omorganiserade armén genom utskrivningssystemet, vilket gav Sverige en stående armé av vältränade soldater.
Dessa inhemska reformer var förutsättningen för kungens utrikespolitiska ambitioner. År 1630 tog han det avgörande steget att gå in i det pågående Trettioåriga kriget. Hans officiella motiv var att försvara protestantismen mot den katolske kejsaren, men i grunden handlade det om att säkra svenska intressen och förhindra en habsburgsk dominans runt Östersjön.
Med sin landstigning i Pommern förändrade Gustav II Adolf krigets gång. Han var en militär innovatör vars taktik revolutionerade krigföringen. Genom att kombinera infanteriets eldkraft med snabba kavalleriattacker och ett lätt, mobilt artilleri skapade han en krigsmaskin som få kunde mäta sig med. Den förkrossande segern i slaget vid Breitenfeld 1631 chockade Europa och gav honom tillnamnet "Lejonet från Norden". Den svenska armén framstod som oövervinnerlig.
Medaljens frånsida illustrerar kungens enorma inflytande. En strålande sol med ett mänskligt ansikte symboliserar den upplysande och kraftfulla monarken. Omskriften är en elegant latinsk sentens: CAPIT INTEGER ORBIS, TOTVM HAUD CAPIT. Detta kan översättas till "En hel värld rymmer honom ej, men hela världen rymmer han ej heller". Det är en träffande beskrivning av en man vars ambitioner och inverkan verkade gränslösa, men som samtidigt var en dödlig människa med sina begränsningar.
Denna dubbelhet besannades den 6 november 1632. I dimman under slaget vid Lützen, i stundens seger, stupade kungen när han personligen ledde ett kavallerianfall. Hans död var en chock för hela den protestantiska världen, men hans verk levde vidare. Genom sina reformer och militära segrar hade Gustav II Adolf lagt grunden för den svenska stormaktstiden, som skulle vara i nästan ett sekel. Arvid Karlsteens medalj är därmed inte bara ett minne över en kung – den är ett monument över födelsen av det svenska imperiet.