Gustav III (1771-1792) - Diskontkompaniet erhåller kungligt tillstånd (1773) av Gustaf Ljungberger och Carl Gustaf Fehrman - Ett rike i finansiellt nödläge
Gustav III: Diskontkompaniet erhåller kungligt tillstånd (1773) av Gustaf Ljungberger och Carl Gustaf Fehrman
En synnerligen sällsynt tennmedalj. Ett diskontkompani erhåller kungligt tillstånd på tolv år den 26 maj 1773 med åtsida av Gustaf Ljungberger och frånsida av Carl Gustaf Fehrman. 23.03g, 42mm, slät rand. Referens: SKM 48c (Sveriges kungliga medaljer 2024 av Delzanno). Hildebrand 30var (1874/1875). Denna medalj förekommer i tre olika stampkombinationer med två olika åtsidesporträtt av Fehrman och ett av Ljungberger. Denna kombination i tenn är en tidigare odokumenterad variant och som sådan extremt sällsynt och har nu tilldelats det nya katalognumret 48c. Kvalitet 1+/01, mindre märken och rispor. RRR.
Åtsida
Högervänd bröstbild av konung Gustav III i profil, modellerad med rikt svallande, lockigt hår i enlighet med tidens ideal. Längs medaljens övre kant löper omskriften "GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE •". Under bröstbildens avskärning framträder gravören Gustaf Ljungbergers signatur "LIUNGBERGER". Reliefen är mjuk och detaljrik, framhävd av tennets svala och matta yta.
Frånsida
En storslagen fontänanläggning där vatten flödar i rikliga strålar. Överst tronar en allegorisk kvinnogestalt som i vardera handen håller ett ymnighetshorn ur vilka vatten väller fram. På postamentet nedanför henne vilar två lejon som sprutar vatten ur sina gap ned i en bred, skålformad bassäng. Längs den övre kanten löper omskriften "UTILITATI PUBLICAE •" (För allmänt gagn). I avskärningen nedtill står inskriften "COMMODIORES VIAE / PECUNIARIAE / XXVI • MAII MDCCLXXIII •" (Bekvämare penningvägar / 26 maj 1773). Till vänster, strax över avskärningslinjen, återfinns Carl Gustaf Fehrmans initial "F.".
Ett rike i finansiellt nödläge
När Gustav III tillträdde tronen 1771 var det svenska rikets finansiella läge uselt. Partistriderna under frihetstiden hade lämnat efter sig en svag ekonomi och ett svårstyrt politiskt klimat. Med inspiration från sin moder, drottning Lovisa Ulrika, hade kungen tidigt fått lära sig betydelsen av en stark personlig kungamakt. Genom den oblodiga statsvälvningen i augusti 1772 tog han slutgiltigt kontroll över riket och inledde ett omedelbart arbete med att stärka försvaret, avhjälpa den rådande hungersnöden och reformera den tungrodda statsapparaten.
Myntrealisation och bekvämare penningvägar
Den mest grundläggande ekonomiska reformen under den tidiga gustavianska regimen kom att bli myntrealisationen. Redan under hösten 1772 tillsattes en hemlig kommission för att utreda den akuta finansiella frågan. Inom denna kommission var det endast det nyadlade kommerserådet Johan Liljencrantz som bedömde att en myntrealisation överhuvudtaget var möjlig att genomföra. Liljencrantz utsågs till statssekreterare och utarbetade snabbt en heltäckande finansplan som syftade till att upphjälpa både statens finanser och landets ansträngda näringsliv.
Som ett direkt led i dessa strävanden att stimulera ekonomin utfärdades den 26 maj 1773 ett kungligt tillstånd för inrättandet av ett diskontkompani. Dess syfte var att förse handel och industri med nödvändiga krediter och öka likviditeten i samhället. Medaljens frånsida formulerar denna avsikt explicit i sin latinska inskrift: "Commodiores viae pecuniariae", vilket översätts till just bekvämare penningvägar.
Upplysningens estetik i statens tjänst
Fontänmotivet på frånsidan är en klassisk upplysningsallegori. Ymnighetshornen och det flödande vattnet symboliserar det kapital och det välstånd som genom diskontkompaniets försorg nu skulle strömma ut i samhället "till allmänt gagn" (Utilitati publicae). Gustav III, som fått en gedigen utbildning och starkt präglats av fysiokratismen och upplysningens idéer, använde högst medvetet konsten för att förhärliga sina egna politiska reformer.
Denna extremt sällsynta tennmedalj, som här förenar verk av två av samtidens största svenska gravörer, står idag som ett taktilt minnesmärke över en intensiv period av ekonomisk nydaning i det sena 1700-talets Sverige.
En synnerligen sällsynt tennmedalj. Ett diskontkompani erhåller kungligt tillstånd på tolv år den 26 maj 1773 med åtsida av Gustaf Ljungberger och frånsida av Carl Gustaf Fehrman. 23.03g, 42mm, slät rand. Referens: SKM 48c (Sveriges kungliga medaljer 2024 av Delzanno). Hildebrand 30var (1874/1875). Denna medalj förekommer i tre olika stampkombinationer med två olika åtsidesporträtt av Fehrman och ett av Ljungberger. Denna kombination i tenn är en tidigare odokumenterad variant och som sådan extremt sällsynt och har nu tilldelats det nya katalognumret 48c. Kvalitet 1+/01, mindre märken och rispor. RRR.
Åtsida
Högervänd bröstbild av konung Gustav III i profil, modellerad med rikt svallande, lockigt hår i enlighet med tidens ideal. Längs medaljens övre kant löper omskriften "GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE •". Under bröstbildens avskärning framträder gravören Gustaf Ljungbergers signatur "LIUNGBERGER". Reliefen är mjuk och detaljrik, framhävd av tennets svala och matta yta.
Frånsida
En storslagen fontänanläggning där vatten flödar i rikliga strålar. Överst tronar en allegorisk kvinnogestalt som i vardera handen håller ett ymnighetshorn ur vilka vatten väller fram. På postamentet nedanför henne vilar två lejon som sprutar vatten ur sina gap ned i en bred, skålformad bassäng. Längs den övre kanten löper omskriften "UTILITATI PUBLICAE •" (För allmänt gagn). I avskärningen nedtill står inskriften "COMMODIORES VIAE / PECUNIARIAE / XXVI • MAII MDCCLXXIII •" (Bekvämare penningvägar / 26 maj 1773). Till vänster, strax över avskärningslinjen, återfinns Carl Gustaf Fehrmans initial "F.".
Ett rike i finansiellt nödläge
När Gustav III tillträdde tronen 1771 var det svenska rikets finansiella läge uselt. Partistriderna under frihetstiden hade lämnat efter sig en svag ekonomi och ett svårstyrt politiskt klimat. Med inspiration från sin moder, drottning Lovisa Ulrika, hade kungen tidigt fått lära sig betydelsen av en stark personlig kungamakt. Genom den oblodiga statsvälvningen i augusti 1772 tog han slutgiltigt kontroll över riket och inledde ett omedelbart arbete med att stärka försvaret, avhjälpa den rådande hungersnöden och reformera den tungrodda statsapparaten.
Myntrealisation och bekvämare penningvägar
Den mest grundläggande ekonomiska reformen under den tidiga gustavianska regimen kom att bli myntrealisationen. Redan under hösten 1772 tillsattes en hemlig kommission för att utreda den akuta finansiella frågan. Inom denna kommission var det endast det nyadlade kommerserådet Johan Liljencrantz som bedömde att en myntrealisation överhuvudtaget var möjlig att genomföra. Liljencrantz utsågs till statssekreterare och utarbetade snabbt en heltäckande finansplan som syftade till att upphjälpa både statens finanser och landets ansträngda näringsliv.
Som ett direkt led i dessa strävanden att stimulera ekonomin utfärdades den 26 maj 1773 ett kungligt tillstånd för inrättandet av ett diskontkompani. Dess syfte var att förse handel och industri med nödvändiga krediter och öka likviditeten i samhället. Medaljens frånsida formulerar denna avsikt explicit i sin latinska inskrift: "Commodiores viae pecuniariae", vilket översätts till just bekvämare penningvägar.
Upplysningens estetik i statens tjänst
Fontänmotivet på frånsidan är en klassisk upplysningsallegori. Ymnighetshornen och det flödande vattnet symboliserar det kapital och det välstånd som genom diskontkompaniets försorg nu skulle strömma ut i samhället "till allmänt gagn" (Utilitati publicae). Gustav III, som fått en gedigen utbildning och starkt präglats av fysiokratismen och upplysningens idéer, använde högst medvetet konsten för att förhärliga sina egna politiska reformer.
Denna extremt sällsynta tennmedalj, som här förenar verk av två av samtidens största svenska gravörer, står idag som ett taktilt minnesmärke över en intensiv period av ekonomisk nydaning i det sena 1700-talets Sverige.