Gustav III (1771–1792): Ett frivilligt arbetshus inrättas i Stockholm 1773 - RRR - Nödårens fasansfulla konsekvenser
Gustav III (1771–1792): Ett frivilligt arbetshus inrättas i Stockholm 1773
En historiskt mycket intressant tennmedalj. Denna medalj saknades i min stora inventering och är därmed det enda av mig kända exemplaret i tenn och som sådan extremt sällsynt. RRR. 29.59 g, 42mm, slät rand. Kvalitet 01, hanteringsmärken. Graverad av Gustaf Ljungberger. Referenser: SKM 43c (nu tilldelad ett nytt, eget referensnummer), Hildebrand 29 (1874/1875).
Åtsida
Motivet utgörs av konung Gustav III:s högervända bröstbild. Längs den yttre kanten löper omskriften "GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE •". I avskärningen nederst, precis under porträttet, återfinns gravören Gustaf Ljungbergers signatur "LIUNGBERGER".
Frånsida
Fältet domineras av ett detaljrikt stilleben bestående av allehanda fabriksredskap och hantverksprodukter. Här syns bland annat en spinnrock, vävnader, en långrock, ett par strumpor, garnhärvor, en igenknuten säck, en lerkruka och en karda. Längs den övre kanten löper omskriften "INOPIBUS MANUUM MERCEDE SUBLEVANDIS". I den nedre avskärningen står datumet för kungens stadfästelse "D. V MARTII MDCCLXXIII". På marklinjen långt till vänster återfinns gravörens initialer "G L".
Nödårens fasansfulla konsekvenser
Den stora missväxten som drabbade Sverige i början av 1770-talet ledde inte bara till en förödande svältkatastrof och spridningen av dödliga epidemier som rödsot, utan skapade även en akut social och ekonomisk kris. I huvudstaden Stockholm ökade antalet nödställda och fattiga explosionsartat som en direkt följd av hungersnöden under den föregående, ovanligt stränga vintern. Människor flydde från landsbygden i hopp om att finna mat och försörjning, vilket satte en enorm press på stadens redan ansträngda resurser.
Arbete som räddning: Det frivilliga arbetshuset
För att bemöta den desperata situationen och bereda nödvändig arbetsförtjänst åt huvudstadens många fattiga, presenterades ett förslag som konung Gustav III formellt stadfäste den 5 mars 1773. Lösningen blev inrättandet av ett frivilligt arbetshus, strategiskt placerat på Södermalm i hörnet av Götgatan och Högbergsgatan.
Finansieringen av detta välbehövliga projekt var en gemensam kraftansträngning. Verksamheten möjliggjordes genom betydliga ekonomiska tillskott från Manufakturfonden och Brandförsäkringskontoret. Till detta tillkom även generösa privata gåvor från den kungliga familjen och enskilda filantroper som ville dra sitt strå till stacken i kristider.
En numismatisk tidsbild av hantverk och hopp
I detta arbetshus bereddes de fattiga personerna möjlighet att arbeta, antingen direkt på plats i lokalerna eller genom att utföra uppgifterna i sina egna hem. Initiativet blev mycket framgångsrikt som en social skyddsnätmekanism och exemplet vann snart efterföljd i flera andra svenska städer.
Denna extremt sällsynta medalj i tenn är ett konkret och gripande minnesmärke över denna sociala insats. Frånsidans rika avbildning av de hantverk och produkter – från spinnrockens trådar till färdiga strumpor och vävnader – som bokstavligen höll svälten stången, utgör en slående och hoppingivande kontrast till den död och misär som annars präglade dessa svåra nödår.
En historiskt mycket intressant tennmedalj. Denna medalj saknades i min stora inventering och är därmed det enda av mig kända exemplaret i tenn och som sådan extremt sällsynt. RRR. 29.59 g, 42mm, slät rand. Kvalitet 01, hanteringsmärken. Graverad av Gustaf Ljungberger. Referenser: SKM 43c (nu tilldelad ett nytt, eget referensnummer), Hildebrand 29 (1874/1875).
Åtsida
Motivet utgörs av konung Gustav III:s högervända bröstbild. Längs den yttre kanten löper omskriften "GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE •". I avskärningen nederst, precis under porträttet, återfinns gravören Gustaf Ljungbergers signatur "LIUNGBERGER".
Frånsida
Fältet domineras av ett detaljrikt stilleben bestående av allehanda fabriksredskap och hantverksprodukter. Här syns bland annat en spinnrock, vävnader, en långrock, ett par strumpor, garnhärvor, en igenknuten säck, en lerkruka och en karda. Längs den övre kanten löper omskriften "INOPIBUS MANUUM MERCEDE SUBLEVANDIS". I den nedre avskärningen står datumet för kungens stadfästelse "D. V MARTII MDCCLXXIII". På marklinjen långt till vänster återfinns gravörens initialer "G L".
Nödårens fasansfulla konsekvenser
Den stora missväxten som drabbade Sverige i början av 1770-talet ledde inte bara till en förödande svältkatastrof och spridningen av dödliga epidemier som rödsot, utan skapade även en akut social och ekonomisk kris. I huvudstaden Stockholm ökade antalet nödställda och fattiga explosionsartat som en direkt följd av hungersnöden under den föregående, ovanligt stränga vintern. Människor flydde från landsbygden i hopp om att finna mat och försörjning, vilket satte en enorm press på stadens redan ansträngda resurser.
Arbete som räddning: Det frivilliga arbetshuset
För att bemöta den desperata situationen och bereda nödvändig arbetsförtjänst åt huvudstadens många fattiga, presenterades ett förslag som konung Gustav III formellt stadfäste den 5 mars 1773. Lösningen blev inrättandet av ett frivilligt arbetshus, strategiskt placerat på Södermalm i hörnet av Götgatan och Högbergsgatan.
Finansieringen av detta välbehövliga projekt var en gemensam kraftansträngning. Verksamheten möjliggjordes genom betydliga ekonomiska tillskott från Manufakturfonden och Brandförsäkringskontoret. Till detta tillkom även generösa privata gåvor från den kungliga familjen och enskilda filantroper som ville dra sitt strå till stacken i kristider.
En numismatisk tidsbild av hantverk och hopp
I detta arbetshus bereddes de fattiga personerna möjlighet att arbeta, antingen direkt på plats i lokalerna eller genom att utföra uppgifterna i sina egna hem. Initiativet blev mycket framgångsrikt som en social skyddsnätmekanism och exemplet vann snart efterföljd i flera andra svenska städer.
Denna extremt sällsynta medalj i tenn är ett konkret och gripande minnesmärke över denna sociala insats. Frånsidans rika avbildning av de hantverk och produkter – från spinnrockens trådar till färdiga strumpor och vävnader – som bokstavligen höll svälten stången, utgör en slående och hoppingivande kontrast till den död och misär som annars präglade dessa svåra nödår.