Gustav III (1771–1792): Förbättrad avlöning åt rikets ämbets- och tjänstemän av Gustaf Ljungberger 1778 RR - En ny stat för rikets ämbetsmän
Gustav III (1771–1792): Förbättrad avlöning åt rikets ämbets- och tjänstemän av Gustaf Ljungberger 1778 RR
En mycket sällsynt tennmedalj, detta är det andra exemplaret i tenn som jag har kännedom om. 61,06 g, 56 mm, slät rand. Referenser: SKM 67b (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno, 2024). Hildebrand 43 (1874/1875). RR
Åtsida
Motivet utgörs av konung Gustav III:s högervända bröstbild i profil, elegant prydd med en tidstypisk peruk med lockar i nacken. Längs medaljens yttre kant löper den latinska omskriften "GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE •". I den nedre avskärningen återfinns gravören Gustaf Ljungbergers signatur "G • LIUNGBERGER".
Frånsida
I fältets centrum avbildas antikens klassiska sinnebild för den allmänna sällheten, bestående av två korslagda och hopbundna ymnighetshorn som är överfulla med frukter, ax och penningar (mynt). Rakt mellan dessa två horn reser sig en upprätt merkuriestav (caduceus). Längs den övre kanten löper omskriften "TUTELAE MUNUS OPUSQUE TUAE". I avskärningen nederst står inskriptionen fördelad på två rader: "AMPLIORA STIPENDIA CONSTITUTA / XXIV IANUAR • MDCCLXXVIII", vilket högtidlighåller beslutet den 24 januari 1778. Omedelbart under de korslagda hornen återfinns gravörens initialer "G L".
En ny stat för rikets ämbetsmän
Den 24 januari 1778 genomdrevs en ny stat med förbättrad avlöning åt Sveriges ämbets- och tjänstemän. Bakgrunden till denna nödvändiga reform var den ohållbara ekonomiska situation som successivt hade uppstått inom förvaltningen. Tjänstemännens löner hade fram till denna tidpunkt utgått enligt en gammal stat från 1696. Genom en tidigare förändring av riksdalervärdet – där det justerades från två till sex daler silvermynt – hade tjänstemännens löner i praktiken urholkats och minskat till enbart en tredjedel av vad de ursprungligen varit. Denna drastiska sänkning av reallönerna inträffade dessutom under en period då priserna på åtskilliga varor i samhället hade stegrats betydligt, vilket skapade stora svårigheter för kåren.
Förbättrade villkor och administrativ reglering
För att lösa krisen förordnades det nu att ämbetsmännens löner i stället skulle utbetalas efter en beräkning av tre daler silvermynt per specieriksdaler. Denna justering innebar rent konkret att löntagarna erhöll dubbelt så mycket i ersättning som under den närmast föregående tiden. Reformen handlade emellertid inte bara om lönehöjningar; i samband med den upprättade staten reglerades och minskades även löntagarnas antal i någon mån. Genom denna uppstramning avskaffades obehörig permittering och andra administrativa missbruk som hade vuxit fram.
Numismatisk symbolik för välstånd
För att manifestera och fira denna uppskattade reform lät man prägla denna ståtliga medalj, graverad av Gustaf Ljungberger vid Kungliga Myntet. Frånsidans rika motiv med ymnighetshorn fyllda av frukt och mynt, flankerande handelsguden Merkurius stav, var under antiken en väletablerad sinnebild för allmän sällhet och välstånd. Valet av denna allegori var högst medvetet och illustrerade vackert den gustavianska statens ambition att återställa ekonomisk trygghet och ordning för sina lojala tjänstemän.
En mycket sällsynt tennmedalj, detta är det andra exemplaret i tenn som jag har kännedom om. 61,06 g, 56 mm, slät rand. Referenser: SKM 67b (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno, 2024). Hildebrand 43 (1874/1875). RR
Åtsida
Motivet utgörs av konung Gustav III:s högervända bröstbild i profil, elegant prydd med en tidstypisk peruk med lockar i nacken. Längs medaljens yttre kant löper den latinska omskriften "GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE •". I den nedre avskärningen återfinns gravören Gustaf Ljungbergers signatur "G • LIUNGBERGER".
Frånsida
I fältets centrum avbildas antikens klassiska sinnebild för den allmänna sällheten, bestående av två korslagda och hopbundna ymnighetshorn som är överfulla med frukter, ax och penningar (mynt). Rakt mellan dessa två horn reser sig en upprätt merkuriestav (caduceus). Längs den övre kanten löper omskriften "TUTELAE MUNUS OPUSQUE TUAE". I avskärningen nederst står inskriptionen fördelad på två rader: "AMPLIORA STIPENDIA CONSTITUTA / XXIV IANUAR • MDCCLXXVIII", vilket högtidlighåller beslutet den 24 januari 1778. Omedelbart under de korslagda hornen återfinns gravörens initialer "G L".
En ny stat för rikets ämbetsmän
Den 24 januari 1778 genomdrevs en ny stat med förbättrad avlöning åt Sveriges ämbets- och tjänstemän. Bakgrunden till denna nödvändiga reform var den ohållbara ekonomiska situation som successivt hade uppstått inom förvaltningen. Tjänstemännens löner hade fram till denna tidpunkt utgått enligt en gammal stat från 1696. Genom en tidigare förändring av riksdalervärdet – där det justerades från två till sex daler silvermynt – hade tjänstemännens löner i praktiken urholkats och minskat till enbart en tredjedel av vad de ursprungligen varit. Denna drastiska sänkning av reallönerna inträffade dessutom under en period då priserna på åtskilliga varor i samhället hade stegrats betydligt, vilket skapade stora svårigheter för kåren.
Förbättrade villkor och administrativ reglering
För att lösa krisen förordnades det nu att ämbetsmännens löner i stället skulle utbetalas efter en beräkning av tre daler silvermynt per specieriksdaler. Denna justering innebar rent konkret att löntagarna erhöll dubbelt så mycket i ersättning som under den närmast föregående tiden. Reformen handlade emellertid inte bara om lönehöjningar; i samband med den upprättade staten reglerades och minskades även löntagarnas antal i någon mån. Genom denna uppstramning avskaffades obehörig permittering och andra administrativa missbruk som hade vuxit fram.
Numismatisk symbolik för välstånd
För att manifestera och fira denna uppskattade reform lät man prägla denna ståtliga medalj, graverad av Gustaf Ljungberger vid Kungliga Myntet. Frånsidans rika motiv med ymnighetshorn fyllda av frukt och mynt, flankerande handelsguden Merkurius stav, var under antiken en väletablerad sinnebild för allmän sällhet och välstånd. Valet av denna allegori var högst medvetet och illustrerade vackert den gustavianska statens ambition att återställa ekonomisk trygghet och ordning för sina lojala tjänstemän.