Gustav III avskaffar tortyren den 27 augusti 1772, åtsida av Gustaf Ljungberger, frånsida av Carl Gustaf Fehrman - Extremt sällsynt - RRR

Konungen avskaffar tortyren den 27 augusti 1772
Ett mycket vackert tennexemplar med full präglingsglans och underbart guldskimrande lyster. Endast obetydligt kabinettsslitage och hanteringsmärken. Det här utbjudna tennexemplaret är det end av mig kända i privata och offentliga samlingar. Åtsidan graverad av Gustaf Ljungberger, frånsidan av Carl Gustaf Fehrman. Tenn. 54.2g, 56mm, Hildebrand 25, kvalitet 01/0.

Åtsida
Konungens högervända bild, gravörens namn "G•LIUNGBERGER" under bilden. I omskriften: "GUSTAVUS III D•G•REX SVECIAE• / G•LIUNGBERGER"

Frånsida

En kvinna (Rättvisan/Justitia) står på brutna bojor, hållande en uddlös lans (Hasta pura) i högra handen och en våg i den vänstra. Ovanför rättvisan texten: "PRAESIDIUM INNOCENTIAE" och i avskärningen: "QUAESTIONE VIOLENTA / SUBLATA XXVII AUG• / MDCCLXXII". Texten översatt lyder: "Till skydd för oskyldiga - Sedan rannsakning under tortyr upphävts den 27 augusti 1772"

Hasta pura
Redan i det antika Rom infördes en symbolisk gestaltning av välgörande gudomligheter genom att introducera en så kallad "ren fläkt" i deras mytologi. En sådan ren fläkt har sedan kommit att placeras i handen på Rättvisan (Justitia) istället för svärdet för att betona mildheten i hennes rättfärdiga utövande. Detta attribut, känd som en "hasta pura" eller en ren fläkt, är en symbol för rättvisans balans och objektivitet. Det markerar en mildare och mer humanistisk syn på rättvisa, där straffets svärd är utbytt mot en symbol som framhäver en rättfärdig och rättvis bedömning. Det illustrerar strävan efter en mer human och rättvis rättsskipning, där mildhet och balans i bedömningen av brott och påföljder betonas. Denna symboliska förändring ger en visuell representation av den växande vikt som lagstiftare och samhället placerar på en rättvis rättsskipning som tar hänsyn till individens rättigheter och strävar efter att undvika överdrivet straffande.

Bakgrund
Den 27 augusti 1772 tillkännagav Konungen, endast några dagar efter att han erhållit verklig konungamakt, sitt beslut i Rådet att avskaffa samtliga tortyrmetoder. Samma dag utfärdades en skrivelse till de ansvariga Länsstyrelserna för att informera om detta beslut. En särskild order gavs till Överståthållaren att låta förstöra de plågsamma fängelserna i huvudstaden, däribland de mest ökända som användes vid politisk förföljelse på ett avskyvärt sätt. Bland dessa fängelser fanns "Rosenkammaren" på Smedjegården och "Hvita hästen" under det gamla rådhuset.

Det är viktigt att notera att "Rosenkammaren" och "Hvita hästen" var fängelser som användes för att hålla fångar i samband med politiska förföljelser. Dessa fängelser hade fått ett rykte om sig att vara oerhört grymma och plågsamma för fångarna som hölls där.

Konungens beslut att avskaffa tortyrmedel och förstöra dessa fängelser kan ses som ett tydligt uttryck för den växande upplysningsandan och strävan efter rättvisa och mänskliga rättigheter. Det markerade en betydande förändring i rättssystemet och en strävan mot en mer human och rättvis behandling av fångar.

Denna reformåtgärd speglar också den politiska kontexten vid den tiden, med Gustav III:s statskupp och införandet av 1772 års regeringsform, som syftade till att stärka den kungliga makten och genomföra reformer inom rättssystemet. Avskaffandet av tortyr och förstörelsen av de plågsamma fängelserna var en del av denna bredare förändring i det svenska samhället.