Gustav III - Den främste medborgaren - CIVIS PRINCEPS 1791 - Historiskt betydelsefull -Extremt sällsynt - Det enda noterade exemplaret i tenn - Av Carl Gustaf Fehrman
Gustav III - Den främste medborgaren - CIVIS PRINCEPS 1791
En historiskt betydelsefull och extremt sällsynt medalj - Det enda noterade exemplaret i tenn - Av Carl Gustaf Fehrman i exceptionell kvalitet med frostaktig relief och djupt glänsande fält. Ett praktexemplar i tenn. 64.37g, 57mm, SKM 132c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 92, kvalitet c. 01/0
Om medaljens sällsynthet
Vid arbetet med Sveriges kungliga medaljer genomförde jag en omfattande genomgång av auktionsförsäljningar från slutet av 1800-talet och framåt. I denna inventering fann jag inga försäljningar av denna medalj i tenn. Det aktuella exemplaret saknas därmed i min katalog och är, enligt min forskning, det enda kända exemplet i denna metall. Jag klassificerar därför medaljen som extremt sällsynt. För att inkludera den i katalogen har jag tilldelat den ett tilläggsnummer, SKM 132e. Detta är en unik möjlighet för samlare av extrema rariteter att förvärva en medalj med stor historisk och numismatisk betydelse, samt med betydande tillväxtpotential.
En hjältes återkomst: Berättelsen om Gustav III:s medalj från 1791
Året är 1791. Sverige slickar fortfarande såren efter det kostsamma och splittrande kriget mot Ryssland 1788–1790. Freden i Värälä hade säkrat landets gränser, men konflikten hade tärt på både nationens resurser och kungens egen hälsa. I detta laddade politiska klimat återvänder kung Gustav III den 3 augusti till Stockholm, inte från ett slagfält, utan från en hälsoresa till den anrika kurorten Aachen. Hans hälsa, som texten på medaljen själv förkunnar, hade blivit "bruten i vapen". Det är för att fira denna återkomst – och för att forma eftermälet av kriget – som Stockholms borgerskap låter medaljkonstnären Carl Gustaf Fehrman skapa detta mästerverk. Medaljen är ett koncentrat av politisk kommunikation, en noggrant regisserad hyllning som framställer kungen som nationens räddare och främste medborgare.
Åtsidan – En härskare för evigheten
På medaljens åtsida möter betraktaren med en idealiserad och kraftfull bild av monarken. Gustav III framställs inte som en samtida kung i peruk och siden, utan som en tidlös heroisk gestalt, en romersk imperator. Detta är ett medvetet val för att i en osäker efterkrigstid projicera styrka, stabilitet och en historisk legitimitet.
Hjälmen han bär är ett manifest i sig. Högst upp tronar en sfinx, symbolen för den djupa visdom som krävdes för att navigera riket genom krigets faror. Vid sidan av den vilar lagerkransen, ett emblem för den seger och ära som nu kunde proklameras. Den mest potenta maktsymbolen är åskviggen, överguden Jupiters vapen, som signalerar kungens suveräna och gudomligt sanktionerade makt att försvara riket och slå ner sina fiender. På kungens bröstpansar sitter ett gorgonhuvud, den mytologiska Medusas ansikte, som bars av gudinnan Athena för att skydda mot ondska och förlama motståndare med skräck. Det symboliserar att kungen själv är gudomligt beskyddad.
Allt detta ramas in av den avgörande inskriptionen "CIVIS PRINCEPS" – Den främste medborgaren. Efter ett krig som krävt stora offer av folket var denna titel, lånad från kejsar Augustus, en politisk genialitet. Den framställde kungen inte som en despotisk härskare, utan som den förste bland jämlikar, en ledare som delat folkets bördor och nu återvänt för att leda dem i fredstid.
Frånsidan – Medborgarnas tacksamhet i ord
Medaljens frånsida förankrar åtsidans mytologiska bildspråk i den konkreta händelsen. Inskriptionen är en dedikation från de tacksamma medborgarna och berättar hela historien:
Originaltext på latin:
HEROI SOSPITATORI
GUSTAVO III
PUBLICAE AC PRIVATAE LIBERTATIS
CONSERVATORI VINDICI
PATRIAE III AUG MDCCXCI REDDITO
FRACTA IN ARMIS VALETUDINE
AQUISGRANI REDINTEGRATA
CIVES STOCKHOLMENSES OVANTES
Översättning till svenska:
"Åt den räddande hjälten,
Gustav III,
den allmänna och enskilda frihetens
bevarare och förkämpe,
återgiven åt fäderneslandet den 3 augusti 1791,
sedan hans hälsa brutits i vapen
och återställts i Aachen.
De jublande Stockholmsmedborgarna."
Texten är en perfekt sammanfattning av medaljens budskap. Den kallar kungen för "räddande hjälte", vilket direkt knyter an till hans ledarskap under kriget. Den hyllar honom som "frihetens förkämpe", en central del av hans självbild sedan statskuppen 1772. Och viktigast av allt, den berättar om hans personliga offer – hans brutna hälsa – och hans återkomst, vilket gör honom både till en upphöjd hjälte och en mänsklig, lidande gestalt som medborgarna kan känna tacksamhet och lojalitet inför.
Syntes
Tillsammans skapar medaljens båda sidor en fulländad politisk berättelse. Åtsidan presenterar den eviga, idealiserade bilden av kungen som en vis, segerrik och gudomligt skyddad härskare. Frånsidan ger den samtida, historiska kontexten: kungens uppoffring i kriget och hans efterlängtade återkomst. Medaljen omvandlar en kunglig hälsoresa till ett nationellt triumftåg och ramar in det nyss avslutade kriget som en heroisk kamp ledd av en självuppoffrande ledare. Den är ett enastående exempel på hur konst och symbolik användes under den gustavianska eran för att stärka monarkin och forma den allmänna opinionen.
Om medaljens sällsynthet
Vid arbetet med Sveriges kungliga medaljer genomförde jag en omfattande genomgång av auktionsförsäljningar från slutet av 1800-talet och framåt. I denna inventering fann jag inga försäljningar av denna medalj i tenn. Det aktuella exemplaret saknas därmed i min katalog och är, enligt min forskning, det enda kända exemplet i denna metall. Jag klassificerar därför medaljen som extremt sällsynt. För att inkludera den i katalogen har jag tilldelat den ett tilläggsnummer, SKM 132e. Detta är en unik möjlighet för samlare av extrema rariteter att förvärva en medalj med stor historisk och numismatisk betydelse, samt med betydande tillväxtpotential.
En hjältes återkomst: Berättelsen om Gustav III:s medalj från 1791
Året är 1791. Sverige slickar fortfarande såren efter det kostsamma och splittrande kriget mot Ryssland 1788–1790. Freden i Värälä hade säkrat landets gränser, men konflikten hade tärt på både nationens resurser och kungens egen hälsa. I detta laddade politiska klimat återvänder kung Gustav III den 3 augusti till Stockholm, inte från ett slagfält, utan från en hälsoresa till den anrika kurorten Aachen. Hans hälsa, som texten på medaljen själv förkunnar, hade blivit "bruten i vapen". Det är för att fira denna återkomst – och för att forma eftermälet av kriget – som Stockholms borgerskap låter medaljkonstnären Carl Gustaf Fehrman skapa detta mästerverk. Medaljen är ett koncentrat av politisk kommunikation, en noggrant regisserad hyllning som framställer kungen som nationens räddare och främste medborgare.
Åtsidan – En härskare för evigheten
På medaljens åtsida möter betraktaren med en idealiserad och kraftfull bild av monarken. Gustav III framställs inte som en samtida kung i peruk och siden, utan som en tidlös heroisk gestalt, en romersk imperator. Detta är ett medvetet val för att i en osäker efterkrigstid projicera styrka, stabilitet och en historisk legitimitet.
Hjälmen han bär är ett manifest i sig. Högst upp tronar en sfinx, symbolen för den djupa visdom som krävdes för att navigera riket genom krigets faror. Vid sidan av den vilar lagerkransen, ett emblem för den seger och ära som nu kunde proklameras. Den mest potenta maktsymbolen är åskviggen, överguden Jupiters vapen, som signalerar kungens suveräna och gudomligt sanktionerade makt att försvara riket och slå ner sina fiender. På kungens bröstpansar sitter ett gorgonhuvud, den mytologiska Medusas ansikte, som bars av gudinnan Athena för att skydda mot ondska och förlama motståndare med skräck. Det symboliserar att kungen själv är gudomligt beskyddad.
Allt detta ramas in av den avgörande inskriptionen "CIVIS PRINCEPS" – Den främste medborgaren. Efter ett krig som krävt stora offer av folket var denna titel, lånad från kejsar Augustus, en politisk genialitet. Den framställde kungen inte som en despotisk härskare, utan som den förste bland jämlikar, en ledare som delat folkets bördor och nu återvänt för att leda dem i fredstid.
Frånsidan – Medborgarnas tacksamhet i ord
Medaljens frånsida förankrar åtsidans mytologiska bildspråk i den konkreta händelsen. Inskriptionen är en dedikation från de tacksamma medborgarna och berättar hela historien:
Originaltext på latin:
HEROI SOSPITATORI
GUSTAVO III
PUBLICAE AC PRIVATAE LIBERTATIS
CONSERVATORI VINDICI
PATRIAE III AUG MDCCXCI REDDITO
FRACTA IN ARMIS VALETUDINE
AQUISGRANI REDINTEGRATA
CIVES STOCKHOLMENSES OVANTES
Översättning till svenska:
"Åt den räddande hjälten,
Gustav III,
den allmänna och enskilda frihetens
bevarare och förkämpe,
återgiven åt fäderneslandet den 3 augusti 1791,
sedan hans hälsa brutits i vapen
och återställts i Aachen.
De jublande Stockholmsmedborgarna."
Texten är en perfekt sammanfattning av medaljens budskap. Den kallar kungen för "räddande hjälte", vilket direkt knyter an till hans ledarskap under kriget. Den hyllar honom som "frihetens förkämpe", en central del av hans självbild sedan statskuppen 1772. Och viktigast av allt, den berättar om hans personliga offer – hans brutna hälsa – och hans återkomst, vilket gör honom både till en upphöjd hjälte och en mänsklig, lidande gestalt som medborgarna kan känna tacksamhet och lojalitet inför.
Syntes
Tillsammans skapar medaljens båda sidor en fulländad politisk berättelse. Åtsidan presenterar den eviga, idealiserade bilden av kungen som en vis, segerrik och gudomligt skyddad härskare. Frånsidan ger den samtida, historiska kontexten: kungens uppoffring i kriget och hans efterlängtade återkomst. Medaljen omvandlar en kunglig hälsoresa till ett nationellt triumftåg och ramar in det nyss avslutade kriget som en heroisk kamp ledd av en självuppoffrande ledare. Den är ett enastående exempel på hur konst och symbolik användes under den gustavianska eran för att stärka monarkin och forma den allmänna opinionen.