Gustav III. Grönländska kompaniet - valfiske, 1774. Av Gustaf Ljungberger - RRR

Åtsida
Bilden visar Konung Gustav III:s högerställda profilbild. Kungen bär en tidstypisk peruk med håret bakåtstruket i en nackpiska och lockar vid tinningen, men saknar kunglig krona eller lagerkrans, vilket ger porträttet en civil och upplyst karaktär. nder bilden återfinns gravörens namn. Omskrift: GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE • Svensk översättning: Gustav III, med Guds nåde Sveriges Konung. Nedtill: LIUNGBERGER

Frånsida
Motivet är en dramatisk marin scen från Norra ishavet. Till höger stävar ett stort segelfartyg, sannolikt ett så kallat flöjtskepp eller en fregatt anpassad för ishavsfart, med revade segel och den svenska örlogsflaggan (med tre kronor) vajande i aktern. I förgrunden och mellanvattnet pågår jakten för fullt: två mindre roddbåtar (slupar) bemannade med roddare och harpunerare närmar sig valarna. Från den ena båten kastas en harpun mot en val som bryter vattenytan och sprutar vatten. I bakgrunden reser sig spetsiga klippformationer och isberg, vilket lokaliserar scenen till de arktiska farvattnen. Omskrift: GAZA PER UNDAS Svensk översättning: Rikedom genom vågorna (eller "Skatten över haven"). I avskärning: CAPTURA BALAENAR: I • IUNII MDCCLXXIV Svensk översättning: Valfångsten [inrättad/beviljad] den 1 juni 1774. Signatur: LIUNGBERGER
”Skatten genom vågorna” – Drömmen om det arktiska guldet

Under 1700-talets merkantilistiska era var nationens välstånd synonymt med dess förmåga att producera eget och importera så lite som möjligt. I detta ekonomiska pussel fanns en eftertraktad råvara som lyste upp Europas storstäder och smorde industrins hjul: valolja, eller "tran". Att vara beroende av holländska och engelska valfångare för denna livsnödvändiga vara sågs som en svaghet. Det var mot denna bakgrund som Gustav III den 1 juni 1774 beviljade det nybildade Grönländska kompaniet exklusiva privilegier för valfiske under tjugo år.

Denna medalj, här i ett vackert bevarat exemplar i tenn, är ett monument över denna svenska ambition. Gravören Gustaf Ljungberger, en av den gustavianska tidens främsta medaljörer, har på frånsidan skapat en hel tavla i miniatyr. Han tar oss med till en plats få svenskar någonsin hade sett: vattnen runt Spetsbergen och Grönland. Inskriptionen Gaza per Undas – "Rikedom genom vågorna" – är talande. Valen var simmande guld. En enda fångst kunde inbringa enorma summor i form av olja och valfiskben (barder), som användes till allt från korsetter till paraplyer.

Kampen mot elementen
Bilden av harpuneraren som står i fören på den lilla slupen, öga mot öga med havets leviatan, är heroisk. Men verkligheten bakom medaljens vackra relief var brutal. Det svenska valfisket var ett riskfyllt företag. Skeppen utrustades ofta i Stockholm eller Göteborg för att sedan segla norrut mot den eviga isen. Besättningarna mötte stormar, skörbjugg och livsfara. Även om kompaniet hade vissa framgångar och faktiskt levererade olja till gatlyktorna i Stockholm, nådde den svenska valfångsten aldrig samma volymer som sina utländska konkurrenter. Brist på erfaret manskap och kapital gjorde att drömmen om en svensk stormakt i ishavet förblev just en dröm.

En frusen vision
På medaljens åtsida ser vi Gustav III, monarken som ville göra Sverige till en modern kulturnation, men också till en ekonomisk spelare att räkna med. Kontrasten mellan hans förfinade profil och den vilda jakten på baksidan är slående. Det är kulturen möter naturen; ordning möter kaos. När man betraktar denna medalj idag ser man mer än bara en minnespenning över ett handelskompani. Man ser 1700-talsmänniskans optimistiska tro på att världen låg öppen för den djärve, och att även de farligaste av hav kunde tämjas för att bygga rikedom hemmavid. Skeppet med tre kronor i flaggan som stävar fram bland isbergen är en symbol för ett Sverige som vågade blicka bortom horisonten, drivet av förhoppningen om Gaza per Undas.