Gustav III. Hedersmedalj. Svensksund 1790. Av Carl Gustaf Fehrman - 40 fientliga skepp erövrade den 15 maj 1790 - Ett Eko av Segern – Svensksund i Samlarens Hand

Gustav III. Hedersmedalj. Svensksund 1790. Av Carl Gustaf Fehrman
Avslag i bemålat tenn.  31 x 47 mm. 23.72 g. Kvalitet 01. Referenser: SKM 108f (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024). Hildebrand 75 (1874/1875). 

Åtsida
Motivet är en allegorisk hyllning till den svenska skärgårdsflottans triumf. I centrum avbildas Segergudinnan med ett fladdrande draperi, stående i förstäven på ett erövrat ryskt fartyg, en så kallad chaique. I vardera handen håller hon en lagerkrans för att signalera den stora äran. Fartyget går fram över havet under fulla segel och bär den svenska flaggan, medan den strukna ryska krigsflaggan ligger besegrad på fartygets däck. Längst ned på kanten återfinns gravörens namn: FEHRMAN.

Frånsida
Kompositionen är strikt typografisk. Texten redovisar lakoniskt segerns omfattning inuti en krans av lagerblad. Inskriften lyder i all sin tydlighet: 40 FIENTELIGE FARTYG ERÖFRADE DEN 15 MAII 1790.

Ett eko av segern – Fredrikshamn i samlarens hand
Det finns ögonblick i historien som är så monumentala att de inte stannar vid slagfältet. De sprider sig som ringar på vattnet, från kungens hov ut till borgerskapets salonger och allmogens stugor. Segern vid Fredrikshamn den 15 maj 1790 var en oerhört viktig framgång för den svenska flottan och kung Gustav III. Det objekt vi här betraktar är ett fascinerande bevis på detta. Detta är inte den officiella medalj som kungen fäste på officerarnas bröst; detta är ett så kallat avslag i bronserad tenn, en "civil" utgåva skapad för samlare och patrioter som ville äga en fysisk skärva av vårens stora militära triumf.

Ut ur isen mot Fredrikshamn
För att förstå tyngden i denna medalj måste vi förflytta oss till våren 1790. Gustav III:s ryska krig hade pågått i snart två år. Den 8 maj hade den svenska skärgårdsflottan bokstavligen tvingats såga sig ut ur den tjocka isen från sin bas i Sveaborg. Två dagar senare, den 10 maj 1790, tog konung Gustav III personligen befälet över skärgårdsflottan. Med fartygen äntligen fria från isens grepp sattes kursen direkt mot Fredrikshamn, där den ryska flottan låg för ankar.

Den 15 maj 1790
Den 15 maj drabbade den svenska skärgårdsflottan samman med den ryska flottan, som fördes under befäl av den ryske konteramiralen Hisoff. Den svenska attacken blev en formidabel framgång. Den ryska flottan blev grundligt slagen och led enorma förluster. Totalt förlorade ryssarna hela 40 fartyg under drabbningen, innan de tvingades fly för att desperat söka skydd under Fredrikshamns fästningskanoner. Det är denna exakta siffra – 40 fientliga fartyg – som med stolthet stansades in på medaljens frånsida för att föreviga triumfen.

Ett memento för folket och tapperhetstecken för befälen
Denna seger ansågs så betydelsefull att officiella hedersmedaljer lät präglas för att belöna de officerare och underofficerare från både sjö- och landstaten som deltagit. De officiella medaljerna delades ut i en strikt hierarki: större guldmedaljer bars om halsen i ett guldtrådssnöre av regementsofficerare, medan subalternofficerare bar mindre guldmedaljer i knapphålet. Underofficerare belönades med stora silvermedaljer som bars om halsen i ett silvertrådssnöre. Gustav III själv bar den större medaljen i en guldkedja om halsen, ett smycke som till och med följde honom i hans likkista.

Den breda entusiasmen över segern skapade samtidigt en marknad för minnesföremål bland allmänheten. Detta avslag i tenn, med sin gjutna ögla, var tänkt att hängas på väggen i ett hem. Den mörka patinan och den mjukare reliefen ger föremålet en tyngd och en karaktär av ett "fruset ögonblick". Att hålla detta föremål i handen är att känna historiens vingslag och närheten till den där isiga och krutdoftande vårdagen i Finska viken 1790.