Gustav III – Konungens omsorg om att skydda Sveriges handel och sjöfart 1782 av Gustaf Ljungberger - RR
Ett underbart höglystrigt tennexemplar präglad i hög relief. Kvalitet: 01. 55 mm, 43,31 g. Gravör: Gustaf Ljungberger. Referenser: SKM 92c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 62. Endast mindre hanteringsmärken, Extremt sällsynt RR
Åtsida
Porträttet visar en bröstbild av kung Gustav III i profil, vänd åt höger. Kungen framställs i en klassisk, tidlös stil utan dräkt (halsen är bar), vilket var ett vanligt grepp under nyklassicismen för att likna romerska kejsare. Håret i peruken är elegant bakåtstruket och ombundet i nacken med ett band. Reliefen är hög och detaljrik. Omskriften lyder: "GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE" (Gustav III, med Guds nåde, Sveriges Konung). Under halsavskärningen står gravörens namn: "LIUNGBERGER".
Frånsida
Motivet presenterar en historiskt intressant och detaljerad vy över Skeppsbron i Stockholm. I förgrunden syns en livlig hamnscen belamrad med handelsvaror: tågvirke, packbalar och tunnor (fastager) ligger staplade på kajen. Arbetare ses transportera varor in mot det stora packhuset till höger. På vattnet ligger flera fartyg; ett större segelfartyg ligger förtöjt vid kajen medan andra syns för segel längre ut på Strömmen. I bakgrunden avtecknar sig Kastellet på Kastellholmen. Omskriften lyder: "TE TUTA ET AUCTA PARENTE" (Genom dig, fader, trygg och förökad). I avskärningen står texten: "COMMERCIA CIV. STOCKH. / MDCCLXXXII" (Stockholms borgerskaps handel 1782).
En unik gåva och sällsynta valörer
Medaljens historia är lika fascinerande som dess motiv. Ett exemplar präglades i guld och överlämnades personligen till Gustav III den 28 januari 1783. Detta unika guldexemplar ingår idag i Kungliga Myntkabinettets samlingar och kan med största sannolikhet knytas direkt till konungen.
Enligt en vid tiden väl etablerad tradition lät initiativtagarna – skeppsredarna själva – även prägla en mindre upplaga i silver för eget bruk. Dessa silvermedaljer är idag att betrakta som extrema rariteter. I samband med arbetet för boken Sveriges kungliga medaljer (2024) genomfördes en omfattande inventering av auktionsförsäljningar från slutet av 1800-talet och framåt. Resultatet var slående: under de senaste 150 åren har endast två försäljningar av denna medalj i silver kunnat noteras. Utöver dessa har även 2 exemplar i brons noterats, varav ett ingick i friherre Bondes samling. Vad gäller tennmedaljer, utöver det här utbjudna exemplaret, har endast ett ytterligare tennexemplar noterats, vilket ingick i Sune Eberhard Cronas samling som såldes av Felix Schlessinger i Amsterdam 1937. Totalt har sålunda endast 7 medaljer av denna typ noterats, fördelade på fyra metaller (guld, silver, brons, tenn).
Skeppsbron och neutralitetens guldålder
Det finns medaljer som hyllar fältslag och krigisk ära, men denna magnifika medalj från 1782 berättar en annan historia – historien om välstånd, fred och en kung som navigerade genom stormaktspolitikens grynnor för att fylla sina borgares kassakistor. Gustaf Ljungbergers gravyr fångar ett ögonblick då Stockholm var ett av norra Europas kommersiella nav, och då Skeppsbron sjuder av liv under "teaterkungens" beskydd.
En stormig omvärld, en trygg hamn
Medaljens tillkomstår, 1782, placerar den mitt i en av världshistoriens stora konflikter: det amerikanska frihetskriget. Medan Storbritannien stred mot sina kolonier, Frankrike och Spanien, blev haven osäkra för de krigförande ländernas handelsflottor. Det var här Gustav III:s utrikespolitiska skicklighet spelade sin största roll för ekonomin. Tillsammans med sin kanslipresident Ulrik Scheffer hade kungen 1780 drivit igenom det väpnade neutralitetsförbundet mellan Sverige, Danmark och Ryssland.
Genom att hävda neutrala fartygs rätt att segla fritt, öppnades en guldgruva för svenska redare. Svenska skepp kunde frakta varor som de krigförande nationerna inte vågade transportera själva. Det är denna framgångssaga som medaljens frånsida illustrerar. Vi ser inte kanoner och rök, utan tunnor, balar och fullastade skepp vid Stockholms kajer. Det var de så kallade "neutralitetens glada dagar", en period då exporten av järn, tjära och timmer blomstrade och pengarna strömmade in i handelshusen kring Skeppsbron.
Landsfadern och borgerskapet
Inskriptionen på frånsidan, Te tuta et aucta parente ("Genom dig, fader, trygg och förökad"), är talande för Gustav III:s relation till borgerskapet. Medan adeln ofta stod i opposition mot kungens maktanspråk – en konflikt som skulle kulminera med Förenings- och säkerhetsakten 1789 och slutligen skotten på Operan – fann Gustav ofta stöd hos de ofrälse stånden. Han hade genomfört valutareformen 1777 som gav riket en stabil silvermyntfot, och han hade lättat på handelshinder. Att det var Stockholms "handlande borgerskap" som tog initiativet till denna medalj var därför ingen slump. Det var en tacksamhetsgest från stadens patricier, skeppsredarna och grosshandlarna, till den monark som genom diplomati snarare än krig hade säkrat deras vinster.
Teaterkungen som realpolitiker
På åtsidan möter vi Ljungbergers porträtt av kungen, barhuvad och i romersk profil. Det är den bild av sig själv Gustav älskade: den upplyste despoten, kulturens och fredens beskyddare. Biografin vittnar om en man med en "ofantlig livfullhet" och en "nervös oro", en man som älskade opera och teater. Men denna medalj påminner oss om att Gustav III också var en realpolitiker. Han insåg att för att bygga operahus och slott, och för att hålla ett glänsande hov, krävdes en stark statskassa.
Genom sin ekonomiska politik, där han bland annat gjorde brännvinsbränningen till ett statligt monopol (vilket dock väckte böndernas vrede), försökte han sanera rikets finanser. Men det var utrikeshandeln som var den verkliga motorn under 1780-talets början. Medaljens vy över Skeppsbron, med Packhuset och Kastellet i bakgrunden, är nästan fotografisk i sin detaljrikedom och står i bjärt kontrast till de mer abstrakta allegorier som annars var vanliga. Det är en hyllning till det konkreta arbetet, till hamnens slit och sjöfartens risker.
En frusen seger
Denna medalj representerar zenit på den gustavianska eran. Bara något år senare, 1783, skulle Gustav ge sig ut på sin stora resa till Italien och därefter börja planera för krig mot Danmark och Ryssland – krig som skulle tära hårt på både statskassan och populariteten. Men här, i tennets mjuka lyster, är harmonin fortfarande total. Skeppen seglar tryggt, varorna staplas på hög, och borgerskapet hyllar sin "fader".
Att medaljen är så sällsynt i silver understryker dess exklusivitet; den var inte massproducerad för folket, utan en intim gåva inom den ekonomiska eliten. Det exemplar vi ser här är ett monument över en tid då Sverige, under en kort men lysande period, seglade i medvind på världshaven under Gustav III:s flagg. Det är minnet av en kung som inte bara regisserade skådespel, utan också – för en stund – världshandeln.