Gustav III – Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademiens antikvariska mötesjetton
Gustav III – Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitetsakademiens antikvariska mötesjetton
Silver, 12.66g, 33mm, slät rand. Kvalitet 1+. Graverad av Carl Gustaf Fehrman (1786). Referenser: SKM 164 (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 114 (1874/75). Dessa mötesjettoner utdelades till akademiens ledarmöter vid deras sammankomster
Åtsida
Motivet utgörs av konungen Gustav III:s och hans moder Lovisa Ulrikas motvända bröstbilder. Gravören Carl Gustaf Fehrmans initialer, "C•G•F•", återfinns diskret placerade under drottningens bild. Längs kanten löper omskriften "LUDOVICA ULR•CREATR•GUSTAVUS III•INSTAUR•AC•LIT•HUMANIOR•", vilket markerar modern som skapare och sonen som förnyare av institutionen.
Frånsida
Fältets centrum domineras av en av solen bestrålad timsten (solvisare) på en fyrkantig fot, stående på ett rutat plan. I omskriften löper den latinska texten "LUCIS METITUR PROGRESSIBUS•", vilket i svensk översättning betyder "Den mäter genom ljusets framåtskridande".
Ett återupplivat akademi-arv
Samma dag som Svenska Akademien stiftades år 1786, valde konung Gustav III att uppliva sin moders, Lovisa Ulrikas, tidigare akademi. Denna fick nu vidgade åligganden och den nya benämningen Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademien. De kvarlevande ledamöterna från den äldre akademien samlades den 20 mars 1786 hos konungen, som vid detta tillfälle överlämnade de nya statuterna, anvisade nödiga medel till prisbelöningar och dessutom utnämnde 20 nya ledamöter. Det totala antalet ledamöter bestämdes till 50, fördelat på 14 hedersledamöter, 20 arbetande och 16 utländska ledamöter. Jettonens åtsida, med de båda kungligheterna ansikte mot ansikte, manifesterar just detta historiska och obrutna band mellan moderns skapande och sonens nydaning av institutionen.
Akademiens syfte och ansvarsområden
Som föremål för akademiens verksamhet uppgavs bland annat "Historiens, Antiqviteteters utforskande, Medaillers och inscriptioners uttydande, uppfinnande samt författande", och detta forskande och författande skulle ske på såväl svenska som på latin, grekiska, franska och italienska. Akademien, vars verksamhetsfält senare kom att vidgas genom åtskilliga vetenskapliga uppdrag, fick därjämte ett övergripande överinseende över rikets fornlämningar, statens antikvariska och historiska samlingar samt Kungliga Myntkabinettet. Vården av dessa ovärderliga samlingar tillföll akademiens sekreterare i dennes egenskap av riksantikvarie och konungens "Garde des Médailles", ett omfattande ansvarsområde som i och med detta överflyttades från det forna Antikvitetsarkivet. Frånsidans solvisare blir därmed en träffande metafor för akademien och dess ledamöter – att likt tidsmätaren obönhörligt driva den humanistiska vetenskapen framåt genom upplysningens ljus.
Silver, 12.66g, 33mm, slät rand. Kvalitet 1+. Graverad av Carl Gustaf Fehrman (1786). Referenser: SKM 164 (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 114 (1874/75). Dessa mötesjettoner utdelades till akademiens ledarmöter vid deras sammankomster
Åtsida
Motivet utgörs av konungen Gustav III:s och hans moder Lovisa Ulrikas motvända bröstbilder. Gravören Carl Gustaf Fehrmans initialer, "C•G•F•", återfinns diskret placerade under drottningens bild. Längs kanten löper omskriften "LUDOVICA ULR•CREATR•GUSTAVUS III•INSTAUR•AC•LIT•HUMANIOR•", vilket markerar modern som skapare och sonen som förnyare av institutionen.
Frånsida
Fältets centrum domineras av en av solen bestrålad timsten (solvisare) på en fyrkantig fot, stående på ett rutat plan. I omskriften löper den latinska texten "LUCIS METITUR PROGRESSIBUS•", vilket i svensk översättning betyder "Den mäter genom ljusets framåtskridande".
Ett återupplivat akademi-arv
Samma dag som Svenska Akademien stiftades år 1786, valde konung Gustav III att uppliva sin moders, Lovisa Ulrikas, tidigare akademi. Denna fick nu vidgade åligganden och den nya benämningen Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademien. De kvarlevande ledamöterna från den äldre akademien samlades den 20 mars 1786 hos konungen, som vid detta tillfälle överlämnade de nya statuterna, anvisade nödiga medel till prisbelöningar och dessutom utnämnde 20 nya ledamöter. Det totala antalet ledamöter bestämdes till 50, fördelat på 14 hedersledamöter, 20 arbetande och 16 utländska ledamöter. Jettonens åtsida, med de båda kungligheterna ansikte mot ansikte, manifesterar just detta historiska och obrutna band mellan moderns skapande och sonens nydaning av institutionen.
Akademiens syfte och ansvarsområden
Som föremål för akademiens verksamhet uppgavs bland annat "Historiens, Antiqviteteters utforskande, Medaillers och inscriptioners uttydande, uppfinnande samt författande", och detta forskande och författande skulle ske på såväl svenska som på latin, grekiska, franska och italienska. Akademien, vars verksamhetsfält senare kom att vidgas genom åtskilliga vetenskapliga uppdrag, fick därjämte ett övergripande överinseende över rikets fornlämningar, statens antikvariska och historiska samlingar samt Kungliga Myntkabinettet. Vården av dessa ovärderliga samlingar tillföll akademiens sekreterare i dennes egenskap av riksantikvarie och konungens "Garde des Médailles", ett omfattande ansvarsområde som i och med detta överflyttades från det forna Antikvitetsarkivet. Frånsidans solvisare blir därmed en träffande metafor för akademien och dess ledamöter – att likt tidsmätaren obönhörligt driva den humanistiska vetenskapen framåt genom upplysningens ljus.