Gustav III - Möjligen unik hybridprägling av kastmynt 1782 (frånsida) med 1792 (åtsida) - Ett tillfälle för specialsamlaren av extrema sällsyntheter

Gustav III - Möjligen unik hybridprägling av kastmynt 1782 (frånsida) med 1792 (åtsida) - Ett tillfälle för specialsamlaren av extrema sällsyntheter
Tennavslag där stamparna uppenbarligen förväxlats av misstag. Till åtsida har använts stampen avsedd för Gustav III:s död och begravning den 14 maj 1792 (SMB 105) och till frånsida har stampen avsedd för prins Karl Gustavs födelse den 25 augusti använts. Kastmyntet från 1782 är i sig självt mycket sällsynt och det planerade utkastandet av denna penning blev inställt och i stället utdelades ett mindre antal, 50 exemplar till borgerskapet. Några mindre märken, fin lyster. Kvalitet 01. 9.49g

Hybridpräglingar av det här slaget ser vi då och då genom historien, både för mynt och medaljer och utgör en intressant och pedagogisk aspekt av mynt- och medaljframställningen. Dels berättar hybridpräglingarna att stamparna fanns förvarade över tid på myntverket, dels att det begicks rena misstag vid myntframställningen, vilket moderna tiders samlare kan glädja sig över. 

Vi ser också genom historien att avslag förekommer och med ett avslag avses en prägling i en annan metall än den ursprungligen var avsedd för, som i detta fall är avslaget i tenn medan originalpräglingarna framställdes i silver. Varför gjordes då dessa avslag? Dokumentation saknas i stort sett helt som förklarar dess syften. Vi kan i princip endast spekulera i varför dessa gjordes. 

När det gäller ädla metallavslag, t.ex. guldpräglingar framställda med stampar avsedda för silverpräglingar, tycks dessa ibland kunna hänföras till speciella historiska händelser, resor eller andra firanden, vilket förekommer i alla länder. Sverige, Norge och Danmark är representerade av sådana utgåvor. Det finns dessutom en del guldavslag, speciellt frekventa är dessa under 1700-talet i Danmark och Norge i alla möjliga vikter, årtal och valörer, vilka snarare skulle kunna kopplas till någon slags besökstradition på myntverket, dvs. någon framstående eller upphöjd personlighet besökte myntverksdirektören och erhöll som ett slags besöksmemento ett vackert litet avslag i guld. Resonemanget förekommer även för silveravslag och resonemanget skulle givetvis även kunna tillämpas på mindre ädla metaller som tenn och koppar. 

En annan hypotes är att det är frågan om stampprov, dvs. gravören har testat stampens förmåga och dess präglingstekniska resultat innan myntframställningen igångsattes. Ytterligare en hypotes är att dessa avslag kan vara samlarbeställningar. Sammanfattningsvis kan alla dessa aspekter förekomma vid olika tidpunkter och sammanhang och då dokumentationen är bristfällig eller helt avsaknad kan vi idag endast försöka oss på kvalificerade bedömningar. Alla avslag, utan undantag, är sällsynta, mycket sällsynta, extremt rara eller t.o.m. i vissa fall unika, som det här utbjudna exemplaret som tidigare ej dokumenterats.


Åtsida
Konungens tidstypiska högervända porträtt iklädd peruk. Under bilden gravörens namn: "C. G. FEHRMAN". I omskriften: "GUSTAF III SVERIGES KONUNG"

Frånsida
En blomsterkrans i rockkokkostil omger text på 10 rader:
"MINNE  
AF  
SVERIGES 20-ÅRA  
UTWÄRTES FRED  
10-ÅRA  
INWÄRTES LUGN  
OCH  
KONUNGA HUSETS  
TILLWÄXT  
1782."