Gustav III - Svenska skärgårdsflottans seger vid Svensksund 1790
Svenska skärgårdsflottans seger vid Svensksund 1790 - Extremt sällsynt
En av de praktfullaste medaljerna i stort format, hela 64 mm i diameter och med en vikt på 97,6 g. Ett tekniskt ocirkulerat exemplar med full präglingsglans och sammetslen originalpatina. Endast obetydliga spår av hantering. Frånsidan är präglad med en skadad stamp, vilket manifesterar sig som extra metall på kanten vid klockan 9. Graverad av Carl Gustaf Fehrman. Tenn. SKM 118d (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 83. 64 mm. 97,6 g. Kvalitet ca 01/0
Åtsida
Konungens högervända profil, prydd med en lagerkrans, dominerar åtsidan. Under bilden återfinns gravörens namn, "C•G•FEHRMAN•". Omskriften, "GUSTAVUS III•D•G•REX SVECIAE•", översätts till "Gustav III, med Guds nåde, Sveriges konung".
Frånsida
En stående, krönt Svea – en personifikation av Sverige – lutar ena handen mot en sköld med de tre kronorna. Den andra handen vilar på en kolonn dekorerad med erövrade skeppsstävar, en så kallad kolonnrostrata, en klassisk symbol för sjömilitär seger. Inskriptionen på kolonnen, "IX•X•IUL• / MDCCXC", anger datumet för segern: den 9 och 10 juli 1790. Omskriften, "DEBELLATORI HOSTIUM AUGUSTO•", kan översättas till "Till den upphöjde fiendebesegraren". I avskärningen, under huvudmotivet, står det "PACE PARTA ORDD•REGNI/IN COMITIIS /MDCCXCII•", vilket betyder "Efter vunnen fred, av rikets ständer vid riksdagen 1792". Detta tillägg gjordes troligen inför riksdagen i Gävle 1792.
Gustav III:s ryska krig var i grunden ett resultat av inrikespolitiska spänningar. Kungen, som stod inför en växande opposition från adeln, såg ett kort och segerrikt krig som ett sätt att ena nationen och stärka sin egen makt. Med Ryssland upptaget av krig mot Osmanska riket såg han ett gyllene tillfälle. För att kringgå grundlagen, som förbjöd kungen att starta anfallskrig utan riksdagens godkännande, iscensattes en falskflaggsoperation. Den 27 juni 1788 lät kungen svenska soldater, utklädda i ryska uniformer, anfalla en svensk gränspostering vid Puumala i Savolax. Incidenten skapade den förevändning som behövdes för att förklara ett "försvarskrig" mot Ryssland.
Kriget gick dock initialt dåligt. Missnöjet inom officerskåren, särskilt bland adelsmän i den finska armén, ledde till öppet myteri. Den 12 augusti 1788 bildades Anjalaförbundet, där 113 officerare skrev under en akt där de krävde fredsförhandlingar och en riksdag. Detta högförräderi förlamade armén men gav kungen ett propagandavapen som han skickligt utnyttjade för att vända folkopinionen mot adeln. Krigets vändpunkt kom till sjöss. Efter ett nederlag vid Svensksund 1789, stod ett nytt och avgörande slag på samma plats den 9–10 juli 1790. Den svenska skärgårdsflottan, under kungens eget befäl, vann en förkrossande seger över den ryska. Slaget vid Svensksund är den största sjösegern i Sveriges historia, där den ryska flottan förlorade över 60 fartyg och tusentals man.
Denna triumf stärkte Sveriges position avsevärt och ledde till freden i Värälä den 14 augusti 1790. Freden innebar inga landavträdelser för någondera sidan, men Ryssland avsade sig rätten att blanda sig i svensk inrikespolitik – en betydande diplomatisk seger för Gustav III. Efterdyningarna av kriget och Anjalaförbundet stärkte kungens makt ytterligare genom 1789 års Förenings- och säkerhetsakt, vilket i förlängningen bidrog till det adliga missnöje som kulminerade i mordet på honom 1792. Medaljen är således inte bara ett firande av en militär seger, utan också ett monument över en enväldig kungs politiska manövrerande i en turbulent tid.