Gustav III - Understöd vid svältkatastrofen 1773 - Extremt sällsynt RR

Gustav III - Understöd vid svältkatastrofen 1773 - Extremt sällsynt RR
En läcker, fullt lystrig och mycket sällsynt (RR) historiskt signifikant bronsmedalj präglad i hög relief. Vikt: 33,26 g, diameter: 42 mm. Slät rand, kvalitet 01. Åtsidan är graverad av Gustaf Ljungberger och frånsidan av Carl Gustaf Fehrman.

Åtsida
Högervänt profilporträtt av en ung kung Gustav III. Kungen bär en tidstypisk peruk med håret samlat i en nackrosett och är klädd i harnesk och mantel. I omskriften längs medaljens ytterkant löper texten: "GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE •". Längst ner, strax under bröstbildens avskärning, återfinns gravören Gustaf Ljungbergers initialer: "G • L •".

Frånsida
I centrum står en draperad kvinnogestalt som personifierar Frikostigheten (Liberalitas). I sin vänstra hand bär hon ett prunkande ymnighetshorn, och i sin framsträckta högra hand håller hon en liten fyrkantig tavla (en s.k. tessera, en antik romersk pollett som gav innehavaren rätt till utdelning av spannmål). Ovanför avskärningslinjen till vänster syns gravörens namn: "C FEHRMAN". I omskriften förkunnas dygden: "LIBERALITAS AUGUSTI •" (Kejsarens, i detta fall Konungens, frikostighet). I avskärningen nederst finns en treradig latinsk inskription som förklarar medaljens kontext: "CONGIARIUM FAME / PRESSIS CURAT • / MDCCLXXIII •". Detta kan översättas till: Han sörjer för utdelning åt de av hunger pressade, 1773.

Den stora svälten på 1770-talet
När Gustav III besteg tronen 1771 befann sig Sverige i inledningen av en av de värsta demografiska och humanitära kriserna i landets moderna historia. Åren 1771 och 1772 präglades av katastrofala missväxtår över nästan hela riket. Den kalla och regniga väderleken fick skördarna att ruttna på åkrarna, och i stora delar av landet tvingades allmogen dryga ut det lilla mjöl som fanns med bark, lavar och halm.

År 1773 nådde katastrofen sin absoluta och mest fasansfulla kulmen. Svälten hade försvagat befolkningen i en sådan grad att epidemiska sjukdomar, såsom rödsot (dysenteri) och tyfus, spreds som en löpeld genom stugorna. Dödstalen sköt i höjden. Man räknar med att över 100 000 svenskar – uppemot fem procent av landets dåvarande befolkning – dukade under under dessa mörka år. Landsbygdsområdena var allra hårdast drabbade.

Den upplyste despotens elddop
För Gustav III, som precis hade genomfört sin oblodiga statsvälvning i augusti 1772 och infört ett nytt, kraftfullt kungastyre, blev missväxtåren hans nya regimes ultimata elddop. Det frihetstida ständerväldet hade störtats delvis för att det ansågs ineffektivt; nu var det upp till den unge kungen att bevisa att den starka monarkin var det svenska folkets sanna beskyddare.

Kungen och hans rådgivare agerade snabbt. För att spara på det livsviktiga spannmålet infördes strikta restriktioner, varav det mest påtagliga var ett totalförbud mot husbehovsbränning av brännvin. Kronan organiserade även en omfattande import av spannmål från Ryssland, Baltikum och Pommern. Spannmålet forslades ut till de värst drabbade provinserna och delades ut som understöd och nödlån till de desperata bönderna.

En romersk dygd i svensk tappning
Det är just detta massiva statliga understödjande av landsbygdsområdena under början av 1773 som denna bronsmedalj manifesterar. Medaljens formspråk lånar tungt från den romerska kejsartidens myntning. Ordet Congiarium i avskärningen syftar historiskt på den utdelning av säd, vin, olja eller pengar som romerska kejsare gav till folket för att vinna deras gunst och rädda dem undan nöd.

Den romerska ikonografin med Frikostigheten (Liberalitas) och ymnighetshornet var inte bara ett konstnärligt val; det var ett mycket medvetet stycke kunglig propaganda. Gustav III ville framstå som landets fader – den barmhärtige monarken som med upplyst hand och oändlig frikostighet sträckte sig ut för att rädda sitt svältande folk från undergången. I skuggan av tiotusentals döda blev medaljen ett bestående, metalliskt vittnesbörd om att kungamakten hade gjort allt som stod i dess makt när naturens krafter svek.