Gustav III:s död i Stockholm den 29 mars och begravning i Riddarholmskyrkan den 14 maj 1792 av Carl Gustaf Fehrman - Extremt sällsynt i tenn - Enda noterade exemplaret - RRR
Gustav III:s död i Stockholm den 29 mars och begravning i Riddarholmskyrkan den 14 maj 1792 av Carl Gustaf Fehrman - Extremt sällsynt i tenn - Enda noterade exemplaret - RRR
Tenn, 46,11g, 51mm, SKM 137c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 95, kvalitet 01, RRR
Om medaljens sällsynthet
Vid författandet av Sveriges kungliga medaljer genomförde jag en omfattande inventering av auktionsförsäljningar från slutet av 1800-talet och framåt. I denna inventering fann jag inga kända försäljningar av denna medalj i tenn. Det aktuella exemplaret saknas därmed i min katalog och är, enligt min inventering, det enda kända exemplaret i tenn. Som sådan klassificerar jag den som extremt sällsynt. I denna presentation har jag tilldelat medaljen ett tilläggsnummer, SKM 137c, för att inkludera den i min katalogisering. Detta är en unik möjlighet för dig som samlar på extrema rariteter och vill förvärva en medalj med betydande tillväxtpotential.
Åtsida
En allegorisk scen där en bevingad, naken och sorgsen figur (Tiden) höjer sin hand mot en byst av Gustav III placerad på en piedestal. På piedestalen syns frimurarens ”G” inom en sexuddig stjärna, vilket anspelar på kungens roll som frimurarnas stormästare. På marken ligger symboler för makt och krig – en spira, ett svärd och andra insignier – som tecken på kungens avlagda världsliga makt i döden. På avskärningslinjen gravörens namn: "FEHRMAN". I avskärningen årtalet för konungens död: "MDCCXCII•"
Frånsida
Text på sju rader:
"UPRORISKA
WAPEN OMRINGADE
MÄSTARN WID MIDNATT
III GUSTAF LEFDE SÅRAD
XIII DYGN DOG BEGRÅTEN
WID FULL MIDDAG
XXIX MART."
Historisk bakgrund – Skottet på operan och Gustav III:s död
Gustav III (1746–1792) var Sveriges kung från 1771 och en av den gustavianska epokens mest betydande gestalter. Han var en stark anhängare av upplyst absolutism och en ivrig beskyddare av konst och kultur, men hans politiska reformer och maktfullkomlighet skapade många fiender, inte minst bland adeln. Den 16 mars 1792 hölls en maskeradbal på Operan i Stockholm (då kallad Kungliga Operahuset vid Gustav Adolfs torg). Kung Gustav III deltog, trots att han tidigare fått anonyma hotbrev. Under festen smög sig konspiratören Jakob Johan Anckarström fram bakom kungen och avlossade ett pistolskott på nära håll. Kungen träffades i höften, kulan skadade flera inre organ och orsakade en infektion.
Attentatet var kulmen på en adelskonspiration mot kungen. Flera högt uppsatta personer var inblandade, även om det var Anckarström som utförde skottet. Händelsen skakade hela riket och sågs som ett attentat inte bara mot kungen utan mot den svenska statens stabilitet. Efter skottet fördes Gustav III till sitt residens där han låg svårt sjuk i nästan två veckor (XIII DYGN). Trots läkarvård försämrades hans tillstånd gradvis, och den 29 mars 1792 avled han (DOG BEGRÅTEN WID FULL MIDDAG XXIX MART). Hans död utlöste landssorg och markerade slutet på den gustavianska eran.