Gustav III:s statsvälvning den 19 augusti 1772 av Lars Grandel - Extremt sällsynt och historiskt signifikant - Perseus i Rom och revolutionen i Stockholm
Gustav III:s statsvälvning den 19 augusti 1772 av Lars Grandel
Ett mycket sällsynt exemplar i bronserat tenn, 56 mm, 75,79 g. Kvalitet 01. Referenser: SKM 27c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 820. Extremt sällsynt (RR).
Åtsida
Porträttet visar en bröstbild av kung Gustav III i profil, vänd åt höger. Kungen bär en elegant, tidstypisk peruk med rullade lockar och nackrosett. Halsen är bar, vilket ger ett klassiskt och tidlöst intryck. I en av hårlockarna kan man med god vilja skönja gravören Lars Grandels initial "G". Omskriften lyder: "GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE •" (Gustav III, med Guds nåde, Sveriges Konung).
Porträttet visar en bröstbild av kung Gustav III i profil, vänd åt höger. Kungen bär en elegant, tidstypisk peruk med rullade lockar och nackrosett. Halsen är bar, vilket ger ett klassiskt och tidlöst intryck. I en av hårlockarna kan man med god vilja skönja gravören Lars Grandels initial "G". Omskriften lyder: "GUSTAVUS III • D • G • REX SVECIAE •" (Gustav III, med Guds nåde, Sveriges Konung).
Frånsida
Motivet presenterar en dramatisk scen hämtad från grekisk mytologi men med en politisk allegori. Hjälten Perseus (här representerande Gustav III), iklädd hjälm, rustning och mantel, skyddar med sin sköld den fängslade Andromeda (Sverige). I sin högra hand håller han det avhuggna Medusahuvudet mot ett hotande havsodjur (Tvedräkten/Anarkin) som reser sig ur vågorna till vänster. Perseus står stadigt och redo att försvara den knäböjande kvinnogestalten. Omskriften lyder: "UT MEA SIT • SERVATA MEA VIRTUTE" (För att hon ska bli min, räddad genom min dygd/kraft). I avskärningen står datumet för statskuppen: "XIX • AUGUSTI • MDCCLXXII" (19 augusti 1772).
Motivet presenterar en dramatisk scen hämtad från grekisk mytologi men med en politisk allegori. Hjälten Perseus (här representerande Gustav III), iklädd hjälm, rustning och mantel, skyddar med sin sköld den fängslade Andromeda (Sverige). I sin högra hand håller han det avhuggna Medusahuvudet mot ett hotande havsodjur (Tvedräkten/Anarkin) som reser sig ur vågorna till vänster. Perseus står stadigt och redo att försvara den knäböjande kvinnogestalten. Omskriften lyder: "UT MEA SIT • SERVATA MEA VIRTUTE" (För att hon ska bli min, räddad genom min dygd/kraft). I avskärningen står datumet för statskuppen: "XIX • AUGUSTI • MDCCLXXII" (19 augusti 1772).
Perseus i Rom och revolutionen i Stockholm
Denna medalj är ett mästerverk av nyklassicism, men den är också en produkt av ett konstnärsöde som var lika dramatiskt som motivet på dess frånsida. När Lars Grandel graverade Perseus som räddar Andromeda, var det inte bara en hyllning till Gustav III:s statskupp 1772. Det var också ett verk skapat i exil, av en man som satt fängslad i Castel Sant' Angelo i Rom för sina jakobinska sympatier, misstänkt för att vara revolutionär i en tid då kungar hyllades.
En beställning i den eviga staden
Historien om denna medalj börjar med Gustav III:s besök i Rom 1784. Kungen, som alltid sökte odödliggöra sina bedrifter genom konsten, gav den unge stipendiaten Lars Grandel i uppdrag att skapa en medalj över den händelse som definierade hans regeringstid: statsvälvningen den 19 augusti 1772. Det var då Gustav, med vita bindlar om armen, red ut i Stockholm och störtade det "aristokratiska mångväldet" för att rädda Sverige från politiskt kaos – precis som Perseus räddade Andromeda från havsodjuret.
Grandel arbetade långsamt. Han hade svårt att "få någonting ur händerna", och medaljen blev färdig först 1790–1791. Förlagan till kungens porträtt hämtade han från sin vän Johan Tobias Sergels medaljong från 1784, och frånsidans komposition baserades på en teckning av Louis Masreliez. Men Grandel gav den sin egen touch; en "personlig touche" som överträffade förlagorna i linjens pregnans.
Revolutionären som hyllade autokraten
Det finns en ironi i att Grandel, som av sin samtid beskrevs ha en "fullkomligt republikansk själ", skapade denna hyllning till kungligt envälde. Under sin tid i Rom umgicks han i radikala kretsar och fängslades 1794 för sina förbindelser med de franska jakobinerna. Han satt inspärrad i påvens fästning i nästan ett år. Att han, med dessa åsikter, kunde gravera en så övertygande bild av Gustav III som den dygdige hjälten Perseus, vittnar om en professionell skicklighet som kunde skilja på konst och politik – eller kanske om en nödvändig anpassning för att överleva.
Medaljens frånsida är en av de mest beundrade i svensk numismatik. Perseusgestalten är kraftfull och dynamisk, och havsodjuret – symbolen för partistriderna och anarkin som hotade Sverige före 1772 – är återgivet med en skräckinjagande detaljrikedom. Omskriften "För att hon ska bli min, räddad genom min dygd" understryker Gustavs syn på sin relation till riket: han hade vunnit Sverige genom sin modiga handling, inte genom arv eller val.
En sällsynthet i bronserat tenn
Det exemplar vi ser här är i bronserat tenn, en mycket sällsynt variant. Grandel var känd för sina vaxpousseringar och sin känsla för plastiska kvaliteter, vilket syns tydligt i den höga reliefen. Porträttet på åtsidan, där man med lite god vilja kan ana ett "G" i hårlocken, anses vara ett av de främsta av Gustav III. Det fångar kungens "ofantliga livfullhet" och den blandning av värdighet och charm som samtiden vittnade om, men utan den stelhet som präglade Grandels senare verk över Karl XIV Johan.
Lars Grandel återvände till slut till Sverige, fattig och skuldsatt efter affärer med konstsamlingar, men han lämnade efter sig detta monument. Medaljen över statsvälvningen är inte bara en bild av en kunglig triumf; den är ett dokument över en tid då svensk konst stod i direkt förbindelse med Roms antika arv, förmedlat av en motvillig gravör med republikanskt hjärta och gyllene händer.