Gustav IV Adolf – Fribyggaresamhällets belöningsmedalj av Carl Gustaf Fehrman - Sällsynt - Den branta stigen mot ljuset: Fribyggaresamhället och kunskapens tempel
Gustav IV Adolf – Fribyggaresamhällets belöningsmedalj av Carl Gustaf Fehrman
Koppar, 11.21g, 31mm. Kvalitet 01, med obetydliga repor på åtsidan. Graverad av Carl Gustaf Fehrman. Utgiven av ordenssällskapet Fribyggaresamhället och utdelad första gången 1 november 1798. Referenser: SKM 59c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 40.
Åtsidan
En klassisk, upplysningstida allegori. Centralt placerat är ett brant och oländigt berg, uppför vilket en krokig och vindlande stig leder. På bergets krön tronar ett antikt, kupolkrönt tempel buret av kolonner – Vishetens tempel. Från templet utgår kraftiga, strålande ljusknippen som skingrar mörkret, en symbol för upplysning och sann kunskap. I avskärningen står datumet för sällskapets instiftande: "D • 1 • NOV • 1796". Som helhet är gravyren djup och uttrycksfull, med en vacker mörk chokladbrun yta, bruten endast av några få, obetydliga hanteringsrepor.
Frånsida
En strikt epigrafisk utformning, helt i linje med medaljens pedagogiska syfte. Texten löper på fyra rader med raka, tydliga versaler: "AF / F • B • LYCEUM / FÖR FRAMSTEG / I KUNSKAPER •". Under texten finns en enkel, horisontell skiljelinje. "F.B." står för Fribyggare, och inskriptionen klargör medaljens funktion som en belöning för akademiska och intellektuella prestationer.
En strikt epigrafisk utformning, helt i linje med medaljens pedagogiska syfte. Texten löper på fyra rader med raka, tydliga versaler: "AF / F • B • LYCEUM / FÖR FRAMSTEG / I KUNSKAPER •". Under texten finns en enkel, horisontell skiljelinje. "F.B." står för Fribyggare, och inskriptionen klargör medaljens funktion som en belöning för akademiska och intellektuella prestationer.
Den branta stigen mot ljuset: Fribyggaresamhället och kunskapens tempel
Den 1 november 1796 var en historisk märkesdag i Sverige. Det var dagen då Gustav IV Adolf fyllde arton år och den omstridda förmyndarregeringen under hertig Karl och Gustaf Adolf Reuterholm äntligen upplöstes. Den unge kungen trädde till makten, och i nationen väcktes stora förhoppningar om en ny, rätlinjig era. Samma dag stiftades ordenssällskapet Fribyggaresamhället. Carl Gustaf Fehrmans belöningsmedalj i koppar fångar tidsandan perfekt – en tid då bildning, moral och lojalitet ansågs vara de fundament på vilka det framtida samhället skulle byggas.
Ett pedagogiskt brödraskap
Sverige var under det sena 1700-talet översållat av olika ordenssällskap, varav många hade mystiska eller esoteriska förtecken. Fribyggaresamhället skiljde sig dock från mängden genom sitt uttalat litterära och pedagogiska ändamål. Sällskapet inrättade ett eget lyceum (ett lärosäte eller en bildningscirkel) med syftet att uppmuntra unga mäns intellektuella och moraliska utveckling. Medaljen, som delades ut för första gången två år efter sällskapets grundande, var det synliga beviset på att mottagaren tagit dessa ideal på största allvar.
Per aspera ad astra – Genom svårigheter mot stjärnorna
Åtsidans motiv är en tidlös och kraftfull metafor för lärandets natur. Berget är brant och stigen är medvetet graverad som vindlande och mödosam. Det är en påminnelse till eleven att sanna framsteg inte vinns genom genvägar, utan kräver tålamod, uthållighet och ansträngning. Men mödan är inte förgäves. På toppen väntar Vishetens tempel, omgivet av en strålkrans som driver bort okunnighetens mörker. Fehrmans design hämtar kraft ur upplysningstidens övertygelse om att människan genom förnuft och studier kan förädla sig själv och därmed samhället i stort.
Från idé till praktik
Till skillnad från många kungliga skådepenningar var denna kopparmedalj i allra högsta grad ett bruksföremål i bildningens tjänst. Att den präglades i den mer oansenliga metallen koppar betonar att det inte var det materiella värdet som var centralt, utan den dygd och det kunnande som medaljen representerade. Texten på frånsidan – "För framsteg i kunskaper" – är direkt, uppfordrande och fri från hovets sedvanliga svulstighet.
Denna belöningsmedalj är ett fascinerande fönster in i det gustavianska tidevarvets sista skede. Den påminner oss om att den unga monarkin under Gustav IV Adolf inte bara handlade om utrikespolitik och kunglig maktfullkomlighet, utan också om en stark tro på den stränga plikten och det moraliska uppbyggnadsarbetet. För den elev som en gång mottog denna medalj var budskapet glasklart: vägen till kunskap är svår, men belöningen är ljuset på toppen av berget.