Gustav IV Adolf (1792–1809), Stockholm, Riksdaler 1796 Ett trevligt exemplar med lätta plantsrispor - Myndighetsförklaringen och regeringsskiftet 1796

Gustav IV Adolf (1792–1809), Stockholm, Riksdaler 1796 Ett trevligt exemplar med lätta plantsrispor
Kvalitet 1/1+. Silver, 29.21 g, 41 mm. Randskrift: "MANIBUS NE LAEDAR AVARIS" ("Må jag icke skadas av giriga händer"). Referenser: SMB 22 (Sveriges myntbok av Delzanno). Myntmästarmärke OL (Olof Lidjin, verksam 1773–1819).

Åtsida
Högerriktat ungdomsporträtt av konung Gustav IV Adolf med nackpiska. Längs ytterkanten löper omskriften: "GUSTAF IV ADOLPH SV. G. OCH W. KONUNG.".

Frånsida
Sveriges krönta riksvapen (tre kronor) omgivet av Serafimerordens kedja. Längs den övre kanten konungens valspråk: "GUD OCH FOLKET.". Till vänster och höger om vapnet valörbeteckningen "1. R:D." (1 Riksdaler). Nedtill årtalet "1796" avdelat av Serafimerkorsets nedersta spets samt myntmästarmärket "O. L." (Olof Lidjin).

Myndighetsförklaringen och regeringsskiftet 1796
Året 1796 var ett ödesdigert märkesår i modern svensk historia. Den 1 november fyllde Gustav IV Adolf 18 år, förklarades myndig och tillträdde personligen styret över det svenska riket. Sedan mordet på fadern Gustav III år 1792 hade Sverige styrts av en förmyndarregering ledd av kungens farbror, hertig Karl (sedermera Karl XIII), men där den faktiska makten låg i händerna på den omstridde greve Gustaf Adolf Reuterholm.

Reuterholms styre präglades av auktoritära metoder, censur och en vacklande utrikespolitik som skapat stark spänning gentemot stormakterna, i synnerhet Ryssland. När den unge Gustav IV Adolf övertog regeringsmakten avskedades Reuterholm omedelbart och förvisades ur riket. Den nye konungens tillträde hälsades med stor lättnad av befolkningen, och präglingen av denna riksdaler år 1796 markerar den nya gustavianska epokens och den unge monarkens första egna präglingar som regerande konung.

Svensk randskrift och skyddet mot myntklippning
Det första randskyddet på ett svenskt mynt förekommer på 8 mark 1670, även om inte alla exemplar från detta år har sådan inskrift. Texten lyder: CIRCUMEUNDO SERVAT ET ORNAT – ”Den bevarar och pryder genom att gå runt omkring (myntet).” Redan år 1672 infördes en ny randskrift på samma valör, QUOD FELIX FAUSTUMQUE SIT – ”Må det vara lyckligt och lyckosamt.” Denna förekommer endast detta år. Därefter dröjde det till 1692 innan randskrift åter användes, och då infördes den mest kända och kanske också mest fyndiga av dem, återigen på 8 markmynten: MANIBUS NE LAEDAR AVARIS – ”Må jag icke skadas av giriga händer.”   

Fram till 1718 är det enbart 8 markmynten som bär randskrift, men detta år överförs devisen MANIBUS NE LAEDAR AVARIS även till riksdalern (som den här utbjudna) och fyra caroliner. Riksdalern fortsatte därefter att randmärkas med samma text fram till 1827 (delvis även detta år), med två undantag: jubileumsriksdalrarna 1721 och 1821, som i stället bär inskriften GLORIA IN EXCELSIS DEO – ”Ära vare Gud i höjden” (Luk. 2:14).

Riksdalern i det gustavianska penningväsendet
Under slutet av 1700-talet utgjorde riksdalern i silver ryggraden i det svenska finansiella systemet. Efter 1776 års myntrealisation var riksdalern rikets huvudmynt och fasta värdemätare mot utländska valutor. Med en vikt på över 29 gram högvärdigt silver var riksdalern ett betydande betalningsmedel, huvudsakligen använt i storskalig handel, statliga utbetalningar och internationella transaktioner.

Detta exemplar från tillträdesåret 1796 bär myntmästarmärket OL för Olof Lidjin, som tjänstgjorde som myntmästare i Stockholm under hela 46 år (1773–1819). Myntet står som ett ståtligt numismatiskt minnesmärke över Gustav IV Adolfs tillträde på den svenska tronen och den gustavianska epokens sista skede.