Gustav IV Adolf återtar kanslerbefattningen vid Uppsala universitet 1796 av Lars Grandel - Extremt sällsynt i tenn - RRR

Gustav IV Adolf återtar kanslerbefattningen vid Uppsala universitet 1796 av Lars Grandel - Extremt sällsynt i tenn - RRR
Tenn, kvalitet 01/0)(01, 54 mm. 65,83g. SKM 12d (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 12.

Medaljens sällsynthet
Medaljens extrema sällsynthet understryks av den inventering jag utförde inför verket Sveriges kungliga medaljer. Trots en genomgång av samtliga större auktioner från 1800-talets slut och framåt, har jag inte noterat ett enda försålt exemplar av denna medalj i utförandet tenn.

Åtsida
Konungens högervända bröstbild. Han är iklädd harnesk med en draperad mantel fäst över axeln, vilket ger honom en krigisk och auktoritär framtoning – en tydlig referens till stormaktstidens ideal och Karl XII, som var kungens stora förebild. Håret är långt och faller ner i nacken, en frisyr som skiljer sig från faderns striktare peruker. Lars Grandels gravyr är skarp och neoklassicistisk, med en tydlig strävan efter realism i anletsdragen. Under bilden syns gravörens initialer: "L • G •". I omskriften: "GVSTAVVS • IV • ADOLPHVS • D • G • REX • SVECIAE". Svensk översättning: Gustav IV Adolf, med Guds nåde Sveriges Konung.

Frånsida
Här avbildas Gustavianum, Uppsala universitets gamla huvudbyggnad med sin karakteristiska kupol (som inrymmer den anatomiska teatern). Byggnaden står som en symbol för lärdom och tradition. Ovanför byggnaden löper en latinsk sentens hämtad från Vergilius fjärde eklog: "TVVS • JAM • REGNAT • APOLLO". Svensk översättning: Din Apollo regerar nu. (En anspelning på att en ny guldålder för konst och vetenskap inleds under kungens beskydd). I avskärningen : "CVRA • ACAD • VPSAL • / SVSCEPTA • / MDCCXCVI •". Svensk översättning: Vården om Uppsala akademi återtagen 1796. Gravörens initialer på avskärningslinjen till vänster: "L • G •".

Din Apollo regerar nu – En spådom som kom på skam
År 1796 andades Sverige morgonluft. Förmyndarregeringens och Reuterholms tunga år var över. Den unge kungen, Gustav IV Adolf, hade blivit myndig och trädde fram för att ta rodret. Denna medalj, graverad av Lars Grandel, fångar just detta ögonblick av förväntan. Motivet på frånsidan – Gustavianum i Uppsala – och texten Tuus jam regnat Apollo ("Din Apollo regerar nu") signalerar att en ny guldålder för vetenskapen skulle inledas under kungens beskydd. Men medaljen är en bedräglig spegel. Den Apollo som trädde till makten var inte solguden som spred ljus, utan en allvarsam ung man som snart skulle kasta långa skuggor över sitt rike.

Harnesket och arvet
Titta på kungens porträtt på åtsidan. Han bär harnesk. Det är ingen slump. Gustav IV Adolf växte upp i skuggan av mordet på sin far, Gustav III. Han avskydde "teaterkungen" faderns lättsinne och franska flärd. Istället blickade han mot en annan förfader: krigarkungen Karl XII. Harnesket på medaljen är en programförklaring. Här ser vi en kung som vill vara rätlinjig, spartansk och principfast. Hans uppfostran hade varit ambitiös men ensam. Guvernörer hade kommit och gått, och den unge prinsen hade utvecklat ett svårmod och en inbundenhet som gränsade till det tvångsmässiga. Han var djupt religiös, på gränsen till fanatisk, och såg världen i svart och vitt. För honom var upplysningen och den franska revolutionen inte framsteg, utan "jakobinism" och gudlöshet.

En defensiv Apollo
Medaljen firar att kungen 1796 åtog sig kanslerskapet för Uppsala universitet, en post han formellt haft sedan 1785. Men Gustav IV Adolfs relation till akademin blev inte den guldålder som inskriften utlovade. Hans kulturpolitik var defensiv. Han såg universitetet inte som en plats för fri tanke, utan som en bastion för att värna religionen och samhällsordningen. Bara tre år efter att denna händelse ägde rum, 1799, inträffade politiskt färgade studentupptåg i Uppsala som förargade kungen så djupt att han avsade sig kanslerskapet. Den "vård" (Cura) som medaljens frånsida talar om, förbyttes snabbt i misstro. Han förbjöd kantiansk filosofi, censurerade pressen och stängde till och med Operan i Stockholm – platsen för faderns död. Apollos lyra hade tystnat; kvar fanns bara disciplinen.

Från envälde till landsflykt
Det rätlinjiga intellekt som vitsordades i hans ungdom blev med tiden hans fall. Gustav IV Adolfs utrikespolitik styrdes av en närmast apokalyptisk syn på Napoleon, som han identifierade med Uppenbarelsebokens vilddjur. Denna principfasthet, som hade kunnat vara en dygd i lugnare tider, blev katastrofal när Europa sattes i brand. Medaljen visar kungen vid maktens början, 1796. Tretton år senare, 1809, var katastrofen ett faktum. Finland var förlorat, statskassan tom och armén i uppror. Den 13 mars arresterades kungen på Stockholms slott. Den "gudomliga makt" han trodde sig besitta visade sig vara en illusion när officerarna grep honom.

Överste Gustafsson
Det finns ett tragiskt eko i denna silvermedalj. Den man som här hyllas som Sveriges hopp slutade sina dagar som en ensam vandrare på Europas vägar. Efter landsförvisningen 1809 kallade han sig "Överste Gustafsson". Han skilde sig från sin drottning, bröt med sin son och levde ett kringflackande liv på värdshus i Tyskland och Schweiz. Den forna stramheten övergick i excentricitet; han planerade pilgrimsfärder till Jerusalem och hamnade i konflikter med värdshusvärdar. När han dog av ett slaganfall i S:t Gallen 1837, var det få som mindes den unge kungen i harnesk på Lars Grandels medalj. Kvar fanns bara spillrorna av en man som ville vara Karl XII men som krossades av en tid han inte förstod. Medaljen är ett fruset ögonblick av den optimism som fanns innan verkligheten hann ifatt dikten om Apollo.