Gustav IV Adolf: En numismatisk klenod för ”Odlingsflit” 1804 tilldelad trädgårdsmästaren Carl Seger- RRR - Möjligen unik i privat ägo
Gustav IV Adolf: En numismatisk klenod för ”Odlingsflit” 1804
Ett historiskt dokument av rang. Medaljen med hål avsedd att bäras med grön/gult band på bröstet fästad i ring trädd genom medaljens för ändamålet avsedda hål (perforering). Silver, 12.43g, 34mm, kvalitet 1+. Extremt sällsynt, RRR. Referenser: SKM 52a (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 42a (1874/1875). Av denna ytterst sällsynta medalj har jag kännedom om ytterligare två utdelade exemplar. Exemplar 1 ingick i Sune Eberhard Cronas samling som såldes i Amsterdam 1937 av Felix Schlessinger (nr 765). Exemplaret var endast beskrivet som perforerat och med ingraverad text, det kan därför inte helt uteslutas att det är de facto samma exemplar som jag här nu utbjuder (Ex. Myntgalleriet) och i så fall utgör det här exemplaret det enda kända i privat ägo. Det andra av mig noterade exemplaret ingick i Oldenburgs omfattande medaljsamling som förvärvades av Göteborgs stadsmuseum 1878.
Åtsidan är en vacker komposition av upplysningstidens ideal. Mitt i blickfånget samsas symboler för svensk ingenjörskonst, bildning och handel: bergsverksredskap möter en bok och en mercuriistav. I bakgrunden ser vi den uppgående solen bryta fram bakom ett bergsmassiv medan ett skepp stävar över havet – en kraftfull bild av ett rike i utveckling under Kungliga Patriotiska Sällskapets beskydd. Överst texten: "KL•SV•PATR•SÄLLSK•".
Frånsidan bär den personliga dedikationen: ”Till CARL SEGER för Odlingsflit 1804.” Genom Inrikes Tidningar från januari 1805 får vi veta att mottagaren var trädgårdsmästaren Carl Seger, verksam i Lennäs socken i Örebro län. Han belönades för en extraordinär pionjärinsats: anläggandet av nybygget Carlsdahl, där han genom ”wisad idoghet” förvandlat karg mark till bördiga åkrar och anlagt en trädgård med imponerande avkastning.
Kungliga Patriotiska Sällskapet och den agrara revolutionen
Kungliga Patriotiska Sällskapet stiftades 1766 och utgjorde fram till 1772 en del av sällskapet Pro Patria. Dess första grundregler fastställdes 1772 av Gustav III med det uttalade syftet att bidra till utvecklingen av dåtidens stora näring: lantbruket. Vid denna tidpunkt befann sig Sverige i en brytningstid där jorden behövde brukas effektivare för att mätta en växande befolkning och undvika de återkommande tiderna av svält. Att en person ur allmogen som Carl Seger belönades var en del av en medveten statlig strategi för att inspirera andra genom goda exempel.
Begreppet "patriot" stod vid tiden för sällskapets bildande för en person som arbetade för det allmännas bästa och inte bara för egen vinning. Sällskapet, som stod under kungligt beskydd, använde medaljer för att ”elda på” denna patriotiska anda. Under 1700-talet fokuserade man på att sprida nyttiga upplysningar för att hjälpa djur och människor att undvika vårsvälten, bland annat genom att införa växelbruk från Storbritannien och tillhandahålla utsäde till vallväxter. Sällskapet visade även miniatyrer av nya jordbruksredskap, såsom plogar, i kunskapsuppbyggande syfte.
Att inneha en medalj som denna var ett bevis på högsta redlighet och flit, en hedersbevisning som bars med stolthet vid socknens kyrka eller vid officiella sammankomster. Redan 1802 fick sällskapet tillstånd att utge medaljer med kungens bild, en tradition som fortgår än idag. Fram till mitten av 1800-talet främjade man både jordbruk och industri, men efter grundandet av Kungliga Lantbruksakademien 1811 koncentrerades sällskapets insatser mer mot näringsliv och industri.
Denna medalj är därför inte bara ett numismatiskt samlarobjekt av högsta sällsynthetsgrad, utan ett levande fragment av den svenska agrara revolutionen och en enskild mans livsverk, fastställt i silver för eftervärlden. Sällskapets historiska betydelse understryks av att dess tidiga folkbildningsinsatser, såsom utgivningen av Hushållningsjournalen, lade grunden för de senare Hushållningssällskapen och landshövdingarnas ansvar för modernt lantbruk.
Ett historiskt dokument av rang. Medaljen med hål avsedd att bäras med grön/gult band på bröstet fästad i ring trädd genom medaljens för ändamålet avsedda hål (perforering). Silver, 12.43g, 34mm, kvalitet 1+. Extremt sällsynt, RRR. Referenser: SKM 52a (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 42a (1874/1875). Av denna ytterst sällsynta medalj har jag kännedom om ytterligare två utdelade exemplar. Exemplar 1 ingick i Sune Eberhard Cronas samling som såldes i Amsterdam 1937 av Felix Schlessinger (nr 765). Exemplaret var endast beskrivet som perforerat och med ingraverad text, det kan därför inte helt uteslutas att det är de facto samma exemplar som jag här nu utbjuder (Ex. Myntgalleriet) och i så fall utgör det här exemplaret det enda kända i privat ägo. Det andra av mig noterade exemplaret ingick i Oldenburgs omfattande medaljsamling som förvärvades av Göteborgs stadsmuseum 1878.
Åtsidan är en vacker komposition av upplysningstidens ideal. Mitt i blickfånget samsas symboler för svensk ingenjörskonst, bildning och handel: bergsverksredskap möter en bok och en mercuriistav. I bakgrunden ser vi den uppgående solen bryta fram bakom ett bergsmassiv medan ett skepp stävar över havet – en kraftfull bild av ett rike i utveckling under Kungliga Patriotiska Sällskapets beskydd. Överst texten: "KL•SV•PATR•SÄLLSK•".
Frånsidan bär den personliga dedikationen: ”Till CARL SEGER för Odlingsflit 1804.” Genom Inrikes Tidningar från januari 1805 får vi veta att mottagaren var trädgårdsmästaren Carl Seger, verksam i Lennäs socken i Örebro län. Han belönades för en extraordinär pionjärinsats: anläggandet av nybygget Carlsdahl, där han genom ”wisad idoghet” förvandlat karg mark till bördiga åkrar och anlagt en trädgård med imponerande avkastning.
Kungliga Patriotiska Sällskapet och den agrara revolutionen
Kungliga Patriotiska Sällskapet stiftades 1766 och utgjorde fram till 1772 en del av sällskapet Pro Patria. Dess första grundregler fastställdes 1772 av Gustav III med det uttalade syftet att bidra till utvecklingen av dåtidens stora näring: lantbruket. Vid denna tidpunkt befann sig Sverige i en brytningstid där jorden behövde brukas effektivare för att mätta en växande befolkning och undvika de återkommande tiderna av svält. Att en person ur allmogen som Carl Seger belönades var en del av en medveten statlig strategi för att inspirera andra genom goda exempel.
Begreppet "patriot" stod vid tiden för sällskapets bildande för en person som arbetade för det allmännas bästa och inte bara för egen vinning. Sällskapet, som stod under kungligt beskydd, använde medaljer för att ”elda på” denna patriotiska anda. Under 1700-talet fokuserade man på att sprida nyttiga upplysningar för att hjälpa djur och människor att undvika vårsvälten, bland annat genom att införa växelbruk från Storbritannien och tillhandahålla utsäde till vallväxter. Sällskapet visade även miniatyrer av nya jordbruksredskap, såsom plogar, i kunskapsuppbyggande syfte.
Att inneha en medalj som denna var ett bevis på högsta redlighet och flit, en hedersbevisning som bars med stolthet vid socknens kyrka eller vid officiella sammankomster. Redan 1802 fick sällskapet tillstånd att utge medaljer med kungens bild, en tradition som fortgår än idag. Fram till mitten av 1800-talet främjade man både jordbruk och industri, men efter grundandet av Kungliga Lantbruksakademien 1811 koncentrerades sällskapets insatser mer mot näringsliv och industri.
Denna medalj är därför inte bara ett numismatiskt samlarobjekt av högsta sällsynthetsgrad, utan ett levande fragment av den svenska agrara revolutionen och en enskild mans livsverk, fastställt i silver för eftervärlden. Sällskapets historiska betydelse understryks av att dess tidiga folkbildningsinsatser, såsom utgivningen av Hushållningsjournalen, lade grunden för de senare Hushållningssällskapen och landshövdingarnas ansvar för modernt lantbruk.