Gustav IV Adolf: Kungliga vetenskapsakademiens beskyddare (1792) av Johan Gabriel Wikman - Mycket sällsynt RR - Ett tragiskt tronskifte och en barnakung
Gustav IV Adolf: Kungliga vetenskapsakademiens beskyddare (1792) av Johan Gabriel Wikman - Mycket sällsynt RR
Ett härligt tilltalande tekniskt ocirkulerat bronserat tennexemplar, endast med en del mindre kontaktmärken. 27.59g, 40mm, slät rand. Kvalitet 01. Referenser: SKM 5d (Sveriges kungliga medaljer 2024 av Delzanno). Hildebrand 5 (1874/1875)
Åtsida
Högervänd bröstbild av monarken i profil, modellerad med rikt och svallande hår. Längs medaljens ytterkant löper den latinska omskriften "GUSTAVUS IV. ADOLPHUS D. G. SVEC. GOTH. VAND. QVE REX" (Gustav IV Adolf, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes konung). Under bröstbilden återfinns gravörens namn: "I • G • WIKMAN". Både fältet och reliefen omges av en distinkt markerad och räfflad kantbård.
Frånsida
En detaljrik allegorisk scen där vishetens gudinna Minerva, sittande, med en inbjudande åtbörd hälsar den unge konungen, vilken framträder klädd i en antik krigardräkt med mantel. Runt gudinnan är Medusaskölden samt en rad sinnebilder för akademiens vetenskapliga verkningskrets grupperade. Tydligt skönjs en retort placerad på en rykande kemisk ugn, en himmelsglob, en pergamentsrulle, en passare, en eskulapiistav, travar av böcker samt en krukväxt. Den övre omskriften lyder "PATRIO UT TUEARIS AMORE" och i avskärningen står "PROTECTORI SUO / REG. ACAD. SCIENT. / MDCCXCII". Översatt i sin helhet betyder detta: "För att du skall beskydda med faderlig kärlek – Kungl. vetenskapsakademien åt sin beskyddare 1792".
Ett tragiskt tronskifte och en barnakung
Våren 1792 skakades det svenska riket i grundvalarna av attentatet mot Gustav III. Mordet innebar att den blott trettonårige kronprinsen bryskt tvingades bestiga tronen som Gustav IV Adolf. Traumat satte djupa spår i den unge monarken, som i ensamhet bröt ut i hejdlös gråt men utåt pressades att uppvisa ett värdigt och behärskat lugn. Under hans omyndighetstid leddes riket i praktiken av en förmyndarregering under hertig Karl och Gustaf Adolph Reuterholm, men monarken fick omedelbart ikläda sig rikets högsta formella plikter.
Vetenskapsakademiens nya beskyddare
Ett av dessa tunga symboliska uppdrag var att träda in som beskyddare för Kungliga Vetenskapsakademien, ett skifte som denna detaljrika medalj är präglad för att fira under trontillträdesåret 1792. Frånsidans allegori fångar kontrasten mellan det samlade vetandet och den nya regenten. Vishetens gudinna Minerva tar emot konungen, framställd som en ståtlig antik krigare trots sin ringa verkliga ålder. De omgivande detaljerna – från himmelsgloben och eskulapiistaven till den rykande kemiska ugnen – vittnar om akademiens breda och moderna empiriska inriktning. Omskriften vädjar till kungen att beskydda akademien med just "faderlig kärlek", en tung och närmast ironisk formulering riktad till en trettonåring som nyligen och under brutala former förlorat sin egen far.
Furstlig uppfostran och ett oflexibelt sinne
Den unge kungens starka och ofta oflexibla pliktkänsla hade grundlagts tidigt. För att danas till en monark av Guds nåde hade han redan vid späd ålder separerats från sin mor, drottning Sofia Magdalena. Undervisningen inleddes under det pedantiska riksrådet Fredrik Sparre, som noterade pojkens omättliga aptit på militär exercis, och togs senare över av Nils von Rosenstein. Detta isolerade och kravfyllda liv skapade en plikttrogen men allvarsam och tidvis deprimerad ung man, vars världsbild kom att präglas av oböjliga principer snarare än politisk smidighet.
Från akademiens beskyddare till utvisad överste
De förhoppningar om ett stabilt beskydd som akademiens medalj utstrålade kom på sikt att grusas av storpolitiska stormar och monarkens egen kompromisslöshet. Gustav IV Adolfs djupa och oförsonliga avsky för den franska revolutionen och Napoleon Bonaparte drev in Sverige i en katastrofal utrikespolitisk återvändsgränd. Den oundvikliga konsekvensen blev det finska kriget 1808–1809 och förlusten av hela den östra rikshalvan.
Ett härligt tilltalande tekniskt ocirkulerat bronserat tennexemplar, endast med en del mindre kontaktmärken. 27.59g, 40mm, slät rand. Kvalitet 01. Referenser: SKM 5d (Sveriges kungliga medaljer 2024 av Delzanno). Hildebrand 5 (1874/1875)
Åtsida
Högervänd bröstbild av monarken i profil, modellerad med rikt och svallande hår. Längs medaljens ytterkant löper den latinska omskriften "GUSTAVUS IV. ADOLPHUS D. G. SVEC. GOTH. VAND. QVE REX" (Gustav IV Adolf, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes konung). Under bröstbilden återfinns gravörens namn: "I • G • WIKMAN". Både fältet och reliefen omges av en distinkt markerad och räfflad kantbård.
Frånsida
En detaljrik allegorisk scen där vishetens gudinna Minerva, sittande, med en inbjudande åtbörd hälsar den unge konungen, vilken framträder klädd i en antik krigardräkt med mantel. Runt gudinnan är Medusaskölden samt en rad sinnebilder för akademiens vetenskapliga verkningskrets grupperade. Tydligt skönjs en retort placerad på en rykande kemisk ugn, en himmelsglob, en pergamentsrulle, en passare, en eskulapiistav, travar av böcker samt en krukväxt. Den övre omskriften lyder "PATRIO UT TUEARIS AMORE" och i avskärningen står "PROTECTORI SUO / REG. ACAD. SCIENT. / MDCCXCII". Översatt i sin helhet betyder detta: "För att du skall beskydda med faderlig kärlek – Kungl. vetenskapsakademien åt sin beskyddare 1792".
Ett tragiskt tronskifte och en barnakung
Våren 1792 skakades det svenska riket i grundvalarna av attentatet mot Gustav III. Mordet innebar att den blott trettonårige kronprinsen bryskt tvingades bestiga tronen som Gustav IV Adolf. Traumat satte djupa spår i den unge monarken, som i ensamhet bröt ut i hejdlös gråt men utåt pressades att uppvisa ett värdigt och behärskat lugn. Under hans omyndighetstid leddes riket i praktiken av en förmyndarregering under hertig Karl och Gustaf Adolph Reuterholm, men monarken fick omedelbart ikläda sig rikets högsta formella plikter.
Vetenskapsakademiens nya beskyddare
Ett av dessa tunga symboliska uppdrag var att träda in som beskyddare för Kungliga Vetenskapsakademien, ett skifte som denna detaljrika medalj är präglad för att fira under trontillträdesåret 1792. Frånsidans allegori fångar kontrasten mellan det samlade vetandet och den nya regenten. Vishetens gudinna Minerva tar emot konungen, framställd som en ståtlig antik krigare trots sin ringa verkliga ålder. De omgivande detaljerna – från himmelsgloben och eskulapiistaven till den rykande kemiska ugnen – vittnar om akademiens breda och moderna empiriska inriktning. Omskriften vädjar till kungen att beskydda akademien med just "faderlig kärlek", en tung och närmast ironisk formulering riktad till en trettonåring som nyligen och under brutala former förlorat sin egen far.
Furstlig uppfostran och ett oflexibelt sinne
Den unge kungens starka och ofta oflexibla pliktkänsla hade grundlagts tidigt. För att danas till en monark av Guds nåde hade han redan vid späd ålder separerats från sin mor, drottning Sofia Magdalena. Undervisningen inleddes under det pedantiska riksrådet Fredrik Sparre, som noterade pojkens omättliga aptit på militär exercis, och togs senare över av Nils von Rosenstein. Detta isolerade och kravfyllda liv skapade en plikttrogen men allvarsam och tidvis deprimerad ung man, vars världsbild kom att präglas av oböjliga principer snarare än politisk smidighet.
Från akademiens beskyddare till utvisad överste
De förhoppningar om ett stabilt beskydd som akademiens medalj utstrålade kom på sikt att grusas av storpolitiska stormar och monarkens egen kompromisslöshet. Gustav IV Adolfs djupa och oförsonliga avsky för den franska revolutionen och Napoleon Bonaparte drev in Sverige i en katastrofal utrikespolitisk återvändsgränd. Den oundvikliga konsekvensen blev det finska kriget 1808–1809 och förlusten av hela den östra rikshalvan.