Gustav V (1858–1950), Kungliga Sällskapet Pro Patria "För trohet och flit" - tilldelad Klara Maria Norén 1919

Gustav V (1858–1950), Kungliga Sällskapet Pro Patria "För trohet och flit" 1919
Silver, 24.55 g (inklusive band), 31 mm. Avsedd att bäras på bröstet i ett svart band med gula ränder. I originalförpackning från C. F. Carlman, kunglig hovleverantör. Kvalitet 1+/01. Åtsidans porträtt är graverat av Adolf Lindberg. Randstämplar: "SILVER 1919". Längs randen återfinns även mottagarens namn ingraverat: "Klara Maria Norén 1919".

Åtsida
Vänstervänd bröstbild av konung Gustav V. Monarken avbildas barhuvad i en stram och klassisk profil. Längs medaljens ytterkant löper omskriften med den fullständiga kungatiteln: "GUSTAF · V · SVERIGES · GÖT · O · VEND · KONUNG" (Gustaf V, Sveriges, Götes och Vendes konung). Längst ned, omedelbart under halsavskärningen, återfinns den kungliga myntgravören Adolf Lindbergs signatur: "A. LINDBERG". Medaljen är upptill fast förenad med en sluten, utsirad kunglig krona, i vars äpple bärbandets fästring är fäst.

Frånsida
Ett tidlöst epigrafiskt motiv där centrum domineras av en fyrradig, stilren inskription: "FÖR / TROHET / OCH / FLIT". Denna text inramas mjukt av en fyllig eklövskrans som nedtill är tätt sammanbunden med en rosett. Utanför eklövskransen, längs medaljens nedre ytterkant, löper omskriften: "AF KONGL. SÄLLSKAPET PRO PATRIA".

FörpackningMedaljen levereras i sin originalförpackning tillverkad av den kungliga hovleverantören C. F. Carlman i Stockholm. Etuiet är invändigt fodrat med mörkröd sammet med en anpassad fördjupning för medaljen och dess bärband.

Ordensmystik och upplysningstida filantropi
Kungliga Sällskapet Pro Patria (latin för fäderneslandet) har en fascinerande och mångbottnad historia som sträcker sig tillbaka till 1766. Det grundades ursprungligen som ett hemligt ordenssällskap vid namn Svenska Landtorden Pro Patria, med kommerskollegiepresidenten Edvard Carleson som ordförande. I sin tidiga mytbildning hävdade orden sig vara en ombildning av ett medeltida "Svenska Lantgillet" som påstods ha stiftats av Engelbrekt och Karl Knutsson (Bonde) – en koppling som modern historieforskning dock betraktar som en ren fiktiv ordenslegend.

Ur detta sällskap avdelades tidigt en gren; åren 1770–1771 bildade några ledamöter ett eget utskott som 1772 bröt sig loss helt och kom at bli känt som Kungliga Patriotiska Sällskapet. Pro Patria valde i stället att under slutet av 1700-talet träda ut ur skuggorna för att verka både som en sluten orden och ett öppet välgörenhetssällskap (namnet Pro Patria antogs 1798). År 1814 lades ordensriterna slutligen ned, och man övergick till att bli en uteslutande ideell barmhärtighetsstiftelse.

Sveriges första barnbördshus
Den enskilt största insatsen i sällskapets historia var grundandet av Sveriges första barnbördshus (BB). På initiativ av kung Gustav III upprättades Pro Patrias barnbördshus år 1775. Här kunde både gifta och ogifta kvinnor få en trygg förlossning, antingen helt kostnadsfritt eller mot en mycket låg avgift beroende på deras betalningsförmåga.

Inrättningen låg ursprungligen på Norrmalm, men när lokalerna med tiden blev omoderna flyttade verksamheten 1930 in i ett storslaget nybygge vid Thorildsplan, ritat av arkitekten Carl Westman. Detta barnbördshus förlöste generationer av stockholmare och var i drift ända fram till årsskiftet 1951/1952. Än idag bär byggnaden figuriner av spädbarn på våningsplanen som ett minne av sällskapets hundrasjuttioåriga vårdgärning.

Belöningen för trohet och flit
Utöver den sociala och medicinska vården har Pro Patria gjort sig rikskänt för att dela ut förtjänstmedaljer till dem som gjort framstående insatser. Sällskapets mest traditionella belöningsmedalj bär inskriptionen För trohet och flit. Under en era innan ett modernt statligt skyddsnät och arbetsrättslagar fanns på plats, var denna medalj ett av de absolut finaste erkännanden en anställd kunde få för en lång och obruten tjänstgöring.

Denna specifika bröstmedalj från 1919 tilldelades Klara Maria Norén. Den är avsedd att bäras på bröstet i sällskapets karaktäristiska svarta band med gula ränder – färger som historiskt ekar av den gamla Vasaättens heraldik. Att medaljen bevarats i sitt originaletui från den anrika hovjuveleraren C. F. Carlman understryker den höga status utmärkelsen besatt.

Att medaljen, överlämnad 1919, bär den framlidne myntgravören Adolf Lindbergs signatur (död 1916) visar hur myntverket lät hans majestätiska och klassiska kungaporträtt leva kvar i produktionen under flera decennier, vilket gav Klara Maria Noréns belöning ett uttryck av evig, oföränderlig stabilitet.