Gustav V (1907-1950). Södermanlands läns kungliga hushållningssällskap 100 år (1814–1914) av Erik Lindberg - Ett hundraårsjubileum i Södermanland
Gustav V (1907-1950). Södermanlands läns kungliga hushållningssällskap 100 år (1814–1914) av Erik Lindberg
Silvermedalj, 67.84g, 52mm, slät rand. Kvalitet 1+/01, obetydligt skrapmärke på randen kl 11. Referens: Ulla Ehrensvärd 128.
Åtsida
Motivet utgörs av en rektangulär tavla som ramas in av en rikt dekorerad fruktgirland. Högst upp kröns arrangemanget av en flätad korg överfylld med frukter. På tavlan står inskriften över fyra rader: "SÖDERMANLANDS / LÄNS / K • HUSHÅLLNINGS: / SÄLLSKAP". Under tavlan avbildas Södermanlands landskapsvapen i form av en grip, omgiven av dekorativa heraldiska snirklar. Vapenskölden flankeras av jubileumsårtalen "1814" till vänster och "1914" till höger.
Frånsida
Ett djupt stämningsfullt motiv av en såningsman i fullt arbete. Han skrider fram över en ojämn åker där marken är bruten och träd- och stenstubbar ännu står kvar. I bakgrunden syns ett skogsbryn och en gärdesgård. Längs den nedre kanten och insprängt i själva marken löper devisen: "UR / FÄDRENS / MÖDA SPIRAR / SÖNERS / LYCKA". I den absoluta nederkanten återfinns gravören Erik Lindbergs monogram "E L".
Ett hundraårsjubileum i Södermanland
Medaljen togs fram för att högtidlighålla Södermanlands läns kungliga hushållningssällskaps 100-årsjubileum. Detta firades i samband med ett stort jubileumslantbruksmöte i Nyköping under dagarna 21–24 juni 1914. Initiativet till medaljen kom från godsägare Gustaf Sederholm på Ålberga gård, som redan i april 1912 skickade en första förfrågan till medaljgravören Erik Lindberg. Medan enklare bronsmedaljer såldes till allmänheten på utställningen, präglades dessa mer exklusiva silvermedaljer för att delas ut som gåva. De tilldelades bland annat sällskapets ordförande, fullmäktige, inbjudna gäster och andra personer som visat intresse för hushållningssällskapets verksamhet.
Studieresa och förkastade skisser
Processen bakom medaljens motiv var ovanligt grundlig och engagerande. Erik Lindbergs allra första skissförslag till frånsidan visade en skördekvinna som lutade sig mot en räfsa och blickade ut över ett vidsträckt slättlandskap, ackompanjerat av textrader från en sång av B. E. Malmström. Denna första skiss godkändes dock inte av uppdragsgivarna. För att ge konstnären mer autentisk inspiration tog godsägare Sederholm med Lindberg på en tvådagars biltur genom Sörmland i juli 1912, där de bland annat besökte småbrukare. Året därpå, i september 1913, besökte Lindberg Ålberga igen, där han vandrade runt i mejerier och ladugårdar och skissade efter levande modeller.
Den autentiska såningsmannen
Resultatet av dessa ingående fältstudier är den kraftfulla såningsmannen på medaljens frånsida. Lindberg lade ner extremt stor möda på att få arbetsställningen korrekt. Han lät äldre män, som fortfarande i modern tid var vana vid den gamla handkraftsådden, demonstrera de exakta handgreppen och kroppsställningarna för att agera modeller. För att få en historisk trovärdighet anskaffade han dessutom allmogekläder från Nordiska museets samlingar, vilka representerade den klädsel som bars vid tiden för hushållningssällskapets grundande år 1814.
Symbolik ur den karga jorden
Även bakgrundsmotivet med den ojämn marken, full av stubbar, bär på en medveten och stark symbolik. Landskapet föreställer en krävande nyodling i sörmländsk skogsmark som såningsmannen själv brutit med svett och möda. Den poetiska devisen förklarar scenens kärna: bondens arbete har varit så mödosamt och tidskrävande att han själv inte kommer att hinna skörda allt han sår, men han finner frid i att hans söner i framtiden kommer att skörda lönen för hans livsverk. Medaljen står därmed som ett monument över de många strävsamma generationer som bokstavligen bröt mark och lade grunden för det moderna svenska jordbruket.
Silvermedalj, 67.84g, 52mm, slät rand. Kvalitet 1+/01, obetydligt skrapmärke på randen kl 11. Referens: Ulla Ehrensvärd 128.
Åtsida
Motivet utgörs av en rektangulär tavla som ramas in av en rikt dekorerad fruktgirland. Högst upp kröns arrangemanget av en flätad korg överfylld med frukter. På tavlan står inskriften över fyra rader: "SÖDERMANLANDS / LÄNS / K • HUSHÅLLNINGS: / SÄLLSKAP". Under tavlan avbildas Södermanlands landskapsvapen i form av en grip, omgiven av dekorativa heraldiska snirklar. Vapenskölden flankeras av jubileumsårtalen "1814" till vänster och "1914" till höger.
Frånsida
Ett djupt stämningsfullt motiv av en såningsman i fullt arbete. Han skrider fram över en ojämn åker där marken är bruten och träd- och stenstubbar ännu står kvar. I bakgrunden syns ett skogsbryn och en gärdesgård. Längs den nedre kanten och insprängt i själva marken löper devisen: "UR / FÄDRENS / MÖDA SPIRAR / SÖNERS / LYCKA". I den absoluta nederkanten återfinns gravören Erik Lindbergs monogram "E L".
Ett hundraårsjubileum i Södermanland
Medaljen togs fram för att högtidlighålla Södermanlands läns kungliga hushållningssällskaps 100-årsjubileum. Detta firades i samband med ett stort jubileumslantbruksmöte i Nyköping under dagarna 21–24 juni 1914. Initiativet till medaljen kom från godsägare Gustaf Sederholm på Ålberga gård, som redan i april 1912 skickade en första förfrågan till medaljgravören Erik Lindberg. Medan enklare bronsmedaljer såldes till allmänheten på utställningen, präglades dessa mer exklusiva silvermedaljer för att delas ut som gåva. De tilldelades bland annat sällskapets ordförande, fullmäktige, inbjudna gäster och andra personer som visat intresse för hushållningssällskapets verksamhet.
Studieresa och förkastade skisser
Processen bakom medaljens motiv var ovanligt grundlig och engagerande. Erik Lindbergs allra första skissförslag till frånsidan visade en skördekvinna som lutade sig mot en räfsa och blickade ut över ett vidsträckt slättlandskap, ackompanjerat av textrader från en sång av B. E. Malmström. Denna första skiss godkändes dock inte av uppdragsgivarna. För att ge konstnären mer autentisk inspiration tog godsägare Sederholm med Lindberg på en tvådagars biltur genom Sörmland i juli 1912, där de bland annat besökte småbrukare. Året därpå, i september 1913, besökte Lindberg Ålberga igen, där han vandrade runt i mejerier och ladugårdar och skissade efter levande modeller.
Den autentiska såningsmannen
Resultatet av dessa ingående fältstudier är den kraftfulla såningsmannen på medaljens frånsida. Lindberg lade ner extremt stor möda på att få arbetsställningen korrekt. Han lät äldre män, som fortfarande i modern tid var vana vid den gamla handkraftsådden, demonstrera de exakta handgreppen och kroppsställningarna för att agera modeller. För att få en historisk trovärdighet anskaffade han dessutom allmogekläder från Nordiska museets samlingar, vilka representerade den klädsel som bars vid tiden för hushållningssällskapets grundande år 1814.
Symbolik ur den karga jorden
Även bakgrundsmotivet med den ojämn marken, full av stubbar, bär på en medveten och stark symbolik. Landskapet föreställer en krävande nyodling i sörmländsk skogsmark som såningsmannen själv brutit med svett och möda. Den poetiska devisen förklarar scenens kärna: bondens arbete har varit så mödosamt och tidskrävande att han själv inte kommer att hinna skörda allt han sår, men han finner frid i att hans söner i framtiden kommer att skörda lönen för hans livsverk. Medaljen står därmed som ett monument över de många strävsamma generationer som bokstavligen bröt mark och lade grunden för det moderna svenska jordbruket.