Gustav V (1907–1950) – H.M. Konungens ovmedalj tilldelad hovjägare D. K. Råberg för tjänst 1909–1931 - Mycket sällsynt
Gustav V (1907–1950) – H.M. Konungens ovmedalj tilldelad hovjägare D. K. Råberg för tjänst 1909–1931 - Mycket sällsyntGuld, 12.04g (med band), 24mm, randprägling: "GULD 1930". Tilldelad hovjägare D. K. Råberg för tjänst 1909–1931. Mycket sällsynt.
Åtsida
Vänstervänt bröstporträtt av kung Gustaf V med mustasch och kortklippt hår. Omskrift: "GUSTAF·V·SVERIGES·KONUNG". Under halsavskärningen återfinns gravörsignaturen "A. LINDBERG". Medaljen kröns av en sluten kunglig krona med pärlstav och bandring.
Frånsida
Slät. I fältet graverat i två rader: "D. K. RÅBERG / 1909–1931".
Bärband
Bäres på vänstra bröstet i enfärgat högblått sidenband.
Om Råberg
David Karl Råberg föddes den 25 april 1885 i Sexdrega socken i Älvsborgs län som son till civilingenjören Johan Oskar Råberg (1832–1909) och Maria Kristina Johansdotter (1851–1929). Familjen var stor; flera syskon hade först antecknats som oäkta och fick efternamnet Råberg först sedan föräldrarna gift sig 1878.
Den 3 november 1909, 24 år gammal, skrevs Råberg in i Lovö församling med titeln hofjägare och tog bostad på Kina Jägareboställe, kunglig mark intill Kina slott och Drottningholms slott. Där bodde redan systern, modisten Tekla Råberg. Inflyttningen 1909 är startpunkten för de tjänsteår som medaljen dokumenterar.
Hovjägaren vid Drottningholm var i praktiken slottets skogvaktare och viltvårdare under Ståthållarämbetet: tillsyn av park och skog på Lovön, viltvård, bevakning mot tjuvjakt, fiske i Mälaren samt biträde när kungahuset eller gäster jagade. Kina Jägareboställe hade hyst hovjägare sedan 1740-talet. Råberg stannade på platsen; i folkräkningen 1950 bodde han fortfarande där.
I västgötsk släkttradition har det påståtts att kung Oscar II skulle ha varit far till ett eller flera av Maria Kristinas tidiga barn, och att civilingenjör Råberg tagit på sig faderskapet. Påståendet saknar belägg. Det som däremot är belagt är att flera syskon Råberg fick anställning i den kungliga sfären kring Drottningholm.
Om hovmedaljerna
H.M. Konungens medalj, i dagligt tal Hovmedaljen, hör till Sveriges äldsta fortlöpande belöningsmedaljer. Den instiftades av Karl XIII omkring 1813–1814 för trotjänare vid de kungliga hovstaterna efter 30 års tjänst. Den var den första svenska medalj som systematiskt graverades med mottagarens namn och tjänstetid.
Oscar I sänkte tidskravet till 25 år. Under Karl XV vidgades kretsen tillfälligt även utanför hovet. Den 13 november 1876 gav Oscar II medaljen fasta statuter och det enfärgade högblå bandet, för att skilja den från regeringens belöningsmedaljer i blått band med gula kanter. Systemet hade då fem klasser efter metall, storlek och krona.
Gustaf V skar ned faderns hierarki till tre standardutföranden, samtliga i guld med kunglig krona:
- 20 år — 5:e storleken
- 30 år — 8:e storleken på bröstet
- 40 år — 8:e storleken om halsen i smalare band
Därutöver delade han ut ett litet antal specialvarianter (kedja, Serafimerordens band) för meriter utanför hovet. På resor var han generös mot betjänter och chaufförer; utländska mottagare fick i regel förgyllt silver och blev enligt faleristisk litteratur nästan dubbelt så många som de svenska.
Någon publicerad totalsiffra för Gustaf V:s regeringstid (1907–1950) finns inte, men medaljerna är av naturliga skäl mycket sparsamt utdelade och idag synnerligen sällsynta i den privata marknaden. Medaljen var före 1975 i första hand en intern hovbelöning. Hovstaterna var en liten kår, och guldmedaljer med namn och årtal är därför ett individuellt dokument. Namngivna exemplar från Drottningholms personal dyker sällan upp på marknaden. Först 1975, när de svenska riddarordnarna slutat delas ut till svenskar, blev medaljen en allmän förtjänstutmärkelse och utdelningen ökade kraftigt.
Åtsida
Vänstervänt bröstporträtt av kung Gustaf V med mustasch och kortklippt hår. Omskrift: "GUSTAF·V·SVERIGES·KONUNG". Under halsavskärningen återfinns gravörsignaturen "A. LINDBERG". Medaljen kröns av en sluten kunglig krona med pärlstav och bandring.
Frånsida
Slät. I fältet graverat i två rader: "D. K. RÅBERG / 1909–1931".
Bärband
Bäres på vänstra bröstet i enfärgat högblått sidenband.
Om Råberg
David Karl Råberg föddes den 25 april 1885 i Sexdrega socken i Älvsborgs län som son till civilingenjören Johan Oskar Råberg (1832–1909) och Maria Kristina Johansdotter (1851–1929). Familjen var stor; flera syskon hade först antecknats som oäkta och fick efternamnet Råberg först sedan föräldrarna gift sig 1878.
Den 3 november 1909, 24 år gammal, skrevs Råberg in i Lovö församling med titeln hofjägare och tog bostad på Kina Jägareboställe, kunglig mark intill Kina slott och Drottningholms slott. Där bodde redan systern, modisten Tekla Råberg. Inflyttningen 1909 är startpunkten för de tjänsteår som medaljen dokumenterar.
Hovjägaren vid Drottningholm var i praktiken slottets skogvaktare och viltvårdare under Ståthållarämbetet: tillsyn av park och skog på Lovön, viltvård, bevakning mot tjuvjakt, fiske i Mälaren samt biträde när kungahuset eller gäster jagade. Kina Jägareboställe hade hyst hovjägare sedan 1740-talet. Råberg stannade på platsen; i folkräkningen 1950 bodde han fortfarande där.
I västgötsk släkttradition har det påståtts att kung Oscar II skulle ha varit far till ett eller flera av Maria Kristinas tidiga barn, och att civilingenjör Råberg tagit på sig faderskapet. Påståendet saknar belägg. Det som däremot är belagt är att flera syskon Råberg fick anställning i den kungliga sfären kring Drottningholm.
Om hovmedaljerna
H.M. Konungens medalj, i dagligt tal Hovmedaljen, hör till Sveriges äldsta fortlöpande belöningsmedaljer. Den instiftades av Karl XIII omkring 1813–1814 för trotjänare vid de kungliga hovstaterna efter 30 års tjänst. Den var den första svenska medalj som systematiskt graverades med mottagarens namn och tjänstetid.
Oscar I sänkte tidskravet till 25 år. Under Karl XV vidgades kretsen tillfälligt även utanför hovet. Den 13 november 1876 gav Oscar II medaljen fasta statuter och det enfärgade högblå bandet, för att skilja den från regeringens belöningsmedaljer i blått band med gula kanter. Systemet hade då fem klasser efter metall, storlek och krona.
Gustaf V skar ned faderns hierarki till tre standardutföranden, samtliga i guld med kunglig krona:
- 20 år — 5:e storleken
- 30 år — 8:e storleken på bröstet
- 40 år — 8:e storleken om halsen i smalare band
Därutöver delade han ut ett litet antal specialvarianter (kedja, Serafimerordens band) för meriter utanför hovet. På resor var han generös mot betjänter och chaufförer; utländska mottagare fick i regel förgyllt silver och blev enligt faleristisk litteratur nästan dubbelt så många som de svenska.
Någon publicerad totalsiffra för Gustaf V:s regeringstid (1907–1950) finns inte, men medaljerna är av naturliga skäl mycket sparsamt utdelade och idag synnerligen sällsynta i den privata marknaden. Medaljen var före 1975 i första hand en intern hovbelöning. Hovstaterna var en liten kår, och guldmedaljer med namn och årtal är därför ett individuellt dokument. Namngivna exemplar från Drottningholms personal dyker sällan upp på marknaden. Först 1975, när de svenska riddarordnarna slutat delas ut till svenskar, blev medaljen en allmän förtjänstutmärkelse och utdelningen ökade kraftigt.