Gustav V - Kungliga Patriotiska sällskapets belöningsmedalj tilldelad Nils Karlsson 1951

Gustav V - Kungliga Patriotiska sällskapets belöningsmedalj tilldelad Nils Karlsson 1951
Silver, 22.78g (inklusive band), 36mm, kvalitet 01. Randprägling: "MJV SILVER 1951".Ofta, som i detta fall, återanvändes tidigare porträtt som graverats långt tidigare. Medaljerna fortsatte att präglas med oförändrat utseende under en lång period. Adolf Lindberg, vars åtsida här har använts, tillträdde 1898 — vid 59 års ålder — som kunglig mynt- och medaljgravör efter Lea Ahlborn, som avlidit. Han var verksam i ämbetet fram till sin död 1916.

Åtsida
Konungens vänstervända porträtt. I halsavskärningen gravören Adolf Lindbergs initialer: "A.L.". I omskriften: "GUSTAF•V•SVERIGES • GÖT • O • VEND • KONUNG"

I omskriften: "AF KUNGL•PATRIOTISKA SÄLLSKAPET". I fältet:

Kungliga Patriotiska Sällskapet grundat 1772 i syfte att främja rikets näringar, hantverk och bildning
Kungliga Patriotiska Sällskapet är en av Sveriges äldsta ännu aktiva institutioner. Dess rötter går tillbaka till upplysningstidens tro på samhällsnytta och bildning. Redan på 1760-talet bildades Svenska Patriotiska Sällskapet till konsters, slöjders och rikets näringars uppmuntran, en sammanslutning av framstående män och kvinnor som ville förbättra landets jordbruk och industri genom vetenskap, praktisk kunskap och ekonomiska incitament.

År 1772 fick sällskapet sina första stadgar fastställda av Gustav III, och blev då ett Kungligt sällskap. Att kungen själv undertecknade stadgarna var en självklarhet i en tid då föreningslivet krävde kungligt tillstånd. Samtidigt var det ett uttryck för monarkens starka stöd till upplysningstidens idéer – att rikets välstånd skulle byggas genom ny kunskap, arbete och innovation. Begreppet patriot hade då en annan innebörd än i dag. Det syftade inte på nationalism utan på den som arbetade för det gemensammas bästa – en människa som satte nytta och framsteg framför egen vinning.

Carl Fredrik Scheffer och den tidiga verksamheten
Sällskapets förste ordförande blev Carl Fredrik Scheffer, riksråd, diplomat och Gustav III:s mentor. Scheffer, som under många år varit svensk minister i Paris, var djupt präglad av fransk upplysning och trodde på utbildning och vetenskap som vägen till välstånd. Han donerade redan 1775 den betydande summan 72 000 daler kopparmynt, vilket gav sällskapet en stabil ekonomisk grund.

Under de första decennierna riktades verksamheten främst mot jordbrukets utveckling. Bönder uppmuntrades att införa växelbruk, odla nya grödor och skaffa modernare redskap. Sällskapet lät framställa miniatyrmodeller av plogar och såmaskiner för undervisning och spred utsäde till foderlusern – en nyhet i Sverige. Det gällde att sprida praktisk kunskap så att både människor och djur kunde undvika de svåra vårsvälterna. Sällskapet premierade också uppfinningar, livräddningsutrustning och andra nyttiga innovationer. Ett exempel är de stora penningpriser som utlystes för den som bäst kunde lösa problem av nationellt intresse, såsom framtagandet av en svensk nationaldräkt.

Folkbildning och hantverk
Folkbildningen var en central del av verksamheten. Under senare delen av 1700-talet gav sällskapet ut den månatliga tidskriften Hushållningsjournalen, fylld med praktiska råd, vetenskapliga artiklar och anvisningar om jordbruk, hushåll och hantverk. Den följdes av Ny journal uti hushållningen (1790–1813). Genom dessa skrifter nådde ny kunskap hela vägen ut till landsbygdens bönder och hushåll.

När Kungliga Lantbruksakademien bildades 1811 flyttades sällskapets fokus gradvis från jordbruk till hantverk, industri och utbildning. Under 1800-talet kom det att stödja skolor, konsthantverk och slöjder med syfte att bevara svenska traditioner och främja kvalitet. Bland mottagarna av stöd märks institutioner som Carl Malmstensskolan och K.A. Almgrens sidenväveri – verksamheter som fortfarande för vidare det arv som sällskapet en gång stiftades för att skydda.

Medaljer och hedersutmärkelser
Belöning i form av medaljer och skådegåvor har alltid varit en viktig del av sällskapets verksamhet. Redan 1802 fick det rätt att prägla egna medaljer med kungens bild, en tradition som lever vidare än i dag. Den här medaljen, präglad under Oscar II:s regeringstid, bär på åtsidan hans porträtt med texten OSCAR II SVERIGES NORR. GOTH. O. VEND. KONUNG. Frånsidan visar ett symboliskt motiv med jordbrukets redskap, soluppgång och skepp – en allegori över arbete, handel och framsteg. Ovanför pryds medaljen av en genombruten kunglig krona, en detalj som understryker dess högtidliga karaktär.

Sådana medaljer delades ut till dugliga jordbrukare, hantverkare och forskare som genom sin gärning bidrog till landets utveckling. Med tiden tillkom fler kategorier: Trädgårdsmedaljen, Emmerymedaljen för förtjänster inom sjöfarten (instiftad redan 1781), och senare Näringslivsmedaljen som sedan 1984 delas ut till framstående företagare med långsiktigt ägaransvar. En annan välkänd utmärkelse är Medaljen för betydande fostrargärning, instiftad 1830, som belönar insatser inom utbildning och lärande. Motivets ängel, som blåser liv i en glöd, har sedan 1700-talet varit sällskapets symbol – en bild av hur kunskap och engagemang kan väcka elden till liv. Sällskapet har även instiftat Kulturarvsmedaljen (2012), en handgjord medalj i 18 karats guld med kungens bild, som tilldelas personer och organisationer som bevarar och utvecklar det svenska kulturarvet. Bland mottagarna finns bland andra Antonia och Viveca Ax:son Johnson, Anders Wall och Barbro Osher.

Sällskapet i dag
Kungliga Patriotiska Sällskapet är i dag en politiskt oberoende stiftelse som fortsatt verkar i upplysningstidens anda. Genom sin Understödsfond, inrättad på 1950-talet, delar sällskapet årligen ut bidrag till forskning, utbildning och sociala ändamål. Av de omkring 700 ansökningar som kommer in varje år beviljas ungefär tio procent – ofta i form av tryckbidrag till humanistisk och samhällsvetenskaplig litteratur, eller stöd till hembygdsböcker som dokumenterar lokalhistoria och stärker forskningskompetensen i landet. Fondens medel används även till hjälpverksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Ett särskilt bidrag, grundat genom Karl Fredrik Björns donationsfond, går till kvinnor över femtio år som länge arbetat inom vården i Stockholms län och har låg inkomst – en tradition som började redan på 1800-talet när sällskapet stödde gamla trotjänarinnor.

Ett levande arv
Sedan grundandet för mer än 250 år sedan har Kungliga Patriotiska Sällskapet varit en ständig förmedlare av idéer, kunskap och uppskattning. Från Scheffers upplysningstid till dagens moderna näringsliv och kultursektor har sällskapet följt samma princip: att uppmuntra det som gagnar landet och människorna som bygger det.