Gustav V – Kungliga Sällskapet Pro Patria "För trohet och flit" - Tilldelad August Ahlström 1934 - En upplysningstida vision om medborgerlig dygd
Gustav V – Kungliga Sällskapet Pro Patria "För trohet och flit" (1934)
Silver, 53.74 g (inklusive band), 42 mm. Avsedd att bäras om halsen i ett svart band med gula kanter. Kvalitet 1+/01. Åtsidans porträtt är graverat av Adolf Lindberg. Randstämplar: "SILVER 1934". Längs randen återfinns även mottagarens namn ingraverat: "August Ahlström 1934".
Åtsida
Vänstervänd tbild av konung Gustav V. Monarken avbildas barhuvad i en stram och klassisk profil. Längs medaljens ytterkant löper omskriften med den fullständiga kungatiteln: "GUSTAF · V · SVERIGES · GÖT · O · VEND · KONUNG" (Gustaf V, Sveriges, Götes och Vendes konung). Längst ned, omedelbart under halsavskärningen, återfinns den kungliga myntgravören Adolf Lindbergs signatur: "A. LINDBERG". Medaljen är upptill fast förenad med en sluten, utsirad kunglig krona, i vars äpple bärbandets fästring är fäst.
Frånsida
Ett tidlöst epigrafiskt motiv där centrum domineras av en fyrradig, stilren inskription: "FÖR / TROHET / OCH / FLIT". Denna text inramas mjukt av en fyllig eklövskrans som nedtill är tätt sammanbunden med en rosett. Utanför eklövskransen, längs medaljens nedre ytterkant, löper omskriften: "AF KONGL. SÄLLSKAPET PRO PATRIA".
Ordensmystik och upplysningstida filantropi
Kungliga Sällskapet Pro Patria (latin för fäderneslandet) har en fascinerande och mångbottnad historia som sträcker sig tillbaka till 1766. Det grundades ursprungligen som ett hemligt ordenssällskap vid namn Svenska Landtorden Pro Patria, med kommerskollegiepresidenten Edvard Carleson som ordförande. I sin tidiga mytbildning hävdade orden sig vara en ombildning av ett medeltida "Svenska Lantgillet" som påstods ha stiftats av Engelbrekt och Karl Knutsson (Bonde) – en koppling som modern historieforskning dock betraktar som en ren fiktiv ordenslegend.
Ur detta sällskap avdelades tidigt en gren; åren 1770–1771 bildade några ledamöter ett eget utskott som 1772 bröt sig loss helt och kom att bli känt som Kungliga Patriotiska Sällskapet. Pro Patria valde i stället att under slutet av 1700-talet träda ut ur skuggorna för att verka både som en sluten orden och ett öppet välgörenhetssällskap (namnet Pro Patria antogs 1798). År 1814 lades ordensriterna slutligen ned, och man övergick till att bli en uteslutande ideell barmhärtighetsstiftelse.
Sveriges första barnbördshus
Den enskilt största insatsen i sällskapets historia var grundandet av Sveriges första barnbördshus (BB). På initiativ av kung Gustav III upprättades Pro Patrias barnbördshus år 1775. Här kunde både gifta och ogifta kvinnor få en trygg förlossning, antingen helt kostnadsfritt eller mot en mycket låg avgift beroende på deras betalningsförmåga.
Inrättningen låg ursprungligen på Norrmalm, men när lokalerna med tiden blev omoderna flyttade verksamheten 1930 in i ett storslaget nybygge vid Thorildsplan, ritat av arkitekten Carl Westman. Detta barnbördshus förlöste generationer av stockholmare och var i drift ända fram till årsskiftet 1951/1952. Än idag bär byggnaden (nuvarande bostadsrättsföreningen Guldfasanen) figuriner av spädbarn på våningsplanen som ett minne av sällskapets hundrasjuttioåriga vårdgärning.
"För trohet och flit" – en halsmedalj av högsta rang
Utöver den sociala och medicinska vården har Pro Patria gjort sig rikskänt för att dela ut förtjänstmedaljer till dem som gjort framstående insatser. Sällskapets mest traditionella belöningsmedalj bär inskriptionen För trohet och flit. Under en era innan ett modernt statligt skyddsnät och arbetsrättslagar fanns på plats, var denna medalj ett av de absolut finaste erkännanden en anställd kunde få för en lång och obruten tjänstgöringsinledande.
Den specifika medaljen från 1934, tilldelad August Ahlström, skiljer sig från de vanliga bröstmedaljerna genom sin storlek (42 mm) och det faktum att den är avsedd att bäras om halsen. Den bärs i sällskapets karaktäristiska svarta band med gula kanter – färger som historiskt ekar av den gamla Vasaättens heraldik. Inom det strikt reglementerade svenska medaljsystemet indikerade en halsmedalj en synnerligen hög värdighet och gavs endast till personer i ansvarsfull ställning, eller vid exceptionellt långvarig tjänst.
Att denna medalj, överlåten 1934, bär den framlidne myntgravören Adolf Lindbergs signatur (död 1916) visar hur myntverket lät hans majestätiska och klassiska kungaporträtt leva kvar i produktionen under flera decennier, vilket gav Ahlströms belöning ett uttryck av evig, oföränderlig stabilitet.
Silver, 53.74 g (inklusive band), 42 mm. Avsedd att bäras om halsen i ett svart band med gula kanter. Kvalitet 1+/01. Åtsidans porträtt är graverat av Adolf Lindberg. Randstämplar: "SILVER 1934". Längs randen återfinns även mottagarens namn ingraverat: "August Ahlström 1934".
Åtsida
Vänstervänd tbild av konung Gustav V. Monarken avbildas barhuvad i en stram och klassisk profil. Längs medaljens ytterkant löper omskriften med den fullständiga kungatiteln: "GUSTAF · V · SVERIGES · GÖT · O · VEND · KONUNG" (Gustaf V, Sveriges, Götes och Vendes konung). Längst ned, omedelbart under halsavskärningen, återfinns den kungliga myntgravören Adolf Lindbergs signatur: "A. LINDBERG". Medaljen är upptill fast förenad med en sluten, utsirad kunglig krona, i vars äpple bärbandets fästring är fäst.
Frånsida
Ett tidlöst epigrafiskt motiv där centrum domineras av en fyrradig, stilren inskription: "FÖR / TROHET / OCH / FLIT". Denna text inramas mjukt av en fyllig eklövskrans som nedtill är tätt sammanbunden med en rosett. Utanför eklövskransen, längs medaljens nedre ytterkant, löper omskriften: "AF KONGL. SÄLLSKAPET PRO PATRIA".
Ordensmystik och upplysningstida filantropi
Kungliga Sällskapet Pro Patria (latin för fäderneslandet) har en fascinerande och mångbottnad historia som sträcker sig tillbaka till 1766. Det grundades ursprungligen som ett hemligt ordenssällskap vid namn Svenska Landtorden Pro Patria, med kommerskollegiepresidenten Edvard Carleson som ordförande. I sin tidiga mytbildning hävdade orden sig vara en ombildning av ett medeltida "Svenska Lantgillet" som påstods ha stiftats av Engelbrekt och Karl Knutsson (Bonde) – en koppling som modern historieforskning dock betraktar som en ren fiktiv ordenslegend.
Ur detta sällskap avdelades tidigt en gren; åren 1770–1771 bildade några ledamöter ett eget utskott som 1772 bröt sig loss helt och kom att bli känt som Kungliga Patriotiska Sällskapet. Pro Patria valde i stället att under slutet av 1700-talet träda ut ur skuggorna för att verka både som en sluten orden och ett öppet välgörenhetssällskap (namnet Pro Patria antogs 1798). År 1814 lades ordensriterna slutligen ned, och man övergick till att bli en uteslutande ideell barmhärtighetsstiftelse.
Sveriges första barnbördshus
Den enskilt största insatsen i sällskapets historia var grundandet av Sveriges första barnbördshus (BB). På initiativ av kung Gustav III upprättades Pro Patrias barnbördshus år 1775. Här kunde både gifta och ogifta kvinnor få en trygg förlossning, antingen helt kostnadsfritt eller mot en mycket låg avgift beroende på deras betalningsförmåga.
Inrättningen låg ursprungligen på Norrmalm, men när lokalerna med tiden blev omoderna flyttade verksamheten 1930 in i ett storslaget nybygge vid Thorildsplan, ritat av arkitekten Carl Westman. Detta barnbördshus förlöste generationer av stockholmare och var i drift ända fram till årsskiftet 1951/1952. Än idag bär byggnaden (nuvarande bostadsrättsföreningen Guldfasanen) figuriner av spädbarn på våningsplanen som ett minne av sällskapets hundrasjuttioåriga vårdgärning.
"För trohet och flit" – en halsmedalj av högsta rang
Utöver den sociala och medicinska vården har Pro Patria gjort sig rikskänt för att dela ut förtjänstmedaljer till dem som gjort framstående insatser. Sällskapets mest traditionella belöningsmedalj bär inskriptionen För trohet och flit. Under en era innan ett modernt statligt skyddsnät och arbetsrättslagar fanns på plats, var denna medalj ett av de absolut finaste erkännanden en anställd kunde få för en lång och obruten tjänstgöringsinledande.
Den specifika medaljen från 1934, tilldelad August Ahlström, skiljer sig från de vanliga bröstmedaljerna genom sin storlek (42 mm) och det faktum att den är avsedd att bäras om halsen. Den bärs i sällskapets karaktäristiska svarta band med gula kanter – färger som historiskt ekar av den gamla Vasaättens heraldik. Inom det strikt reglementerade svenska medaljsystemet indikerade en halsmedalj en synnerligen hög värdighet och gavs endast till personer i ansvarsfull ställning, eller vid exceptionellt långvarig tjänst.
Att denna medalj, överlåten 1934, bär den framlidne myntgravören Adolf Lindbergs signatur (död 1916) visar hur myntverket lät hans majestätiska och klassiska kungaporträtt leva kvar i produktionen under flera decennier, vilket gav Ahlströms belöning ett uttryck av evig, oföränderlig stabilitet.