Gustav V – Medalj för Hästavelns Främjande (1916) - Ett utsökt exemplar med frostaktig relief och underbar originalpatina
Gustav V – Medalj för Hästavelns Främjande (1916)
Ett utsökt exemplar med frostaktig relief och underbar originalpatina. Silver, 39.8 g, 43 mm. Kvalitet 01. Randprägling: "SILVER 1916".
Åtsida
Konungens vänstervända porträtt med markerad mustasch. Omedelbart under bilden återfinns gravörens namn: "A. LINDBERG.". I omskriften längs medaljens kant löper texten: "GUSTAF V SVERIGES GÖTES OCH VENDES KONUNG".
Frånsida
En vacker och välproportionerlig häst (troligen en hingst av ädel ras) som står vänd åt vänster. Gravörens namn, Lea Ahlborn, syns till vänster längs kanten. I omskriften förklaras medaljens syfte tydligt: "FÖR HÄSTAFVELNS FRÄMJANDE". I avskärningen nedtill finns inskriptionen: "PRISBELÖNING".
Samhällets motor under brinnande världskrig
År 1916 befann sig Europa mitt i det förödande första världskriget. Även om Sverige, under kung Gustaf V:s styre, lyckades hålla sig neutralt, var nationens beredskap hög och samhället hårt ansträngt av blockader och ransoneringar. I denna tid, innan bilar och traktorer ännu hade slagit igenom på allvar, var hästen en av landets absolut viktigaste resurser. Dess betydelse genomsyrade hela det svenska samhället och var bokstavligen motorn som höll nationens hjul i rullning.
Militär makt och nationell säkerhet
Under krigsåren var den militära beredskapen av yttersta vikt, och kavalleriet utgjorde fortfarande en central och högoperativ del av armén. Nationens försvarsförmåga var direkt beroende av en säker tillgång på starka, uthålliga och väldresserade hästar (remonter) för både ryttare och för att dra det tunga artilleriet. En väl fungerande inhemsk avel var 1916 i allra högsta grad en fråga om nationell säkerhet.
Jordbrukets och logistikens ryggrad
Samtidigt var hästen den svenska bondens viktigaste arbetskamrat. Det var starka och robusta arbetshästar som drog plogar, harvar och skördemaskiner. Ett framgångsrikt jordbruk, som i isoleringens och kristidens skugga måste kunna föda en växande befolkning, var helt beroende av hästarnas kraft. Utöver detta vilade all landburen transport och logistik på hästen. De drog vagnar med livsviktiga varor mellan städer, timmerlass från skogarna, spårvagnar i städerna och skjutsade människor i droskor.
Syftet med utställningar och prismedaljer
Staten, med kung Gustaf V som beskyddare, insåg att man aktivt måste styra och uppmuntra aveln för att garantera tillgången på hästar med dessa livsviktiga egenskaper. Hästutställningarna (premieringarna) runt om i landet blev det främsta verktyget för detta:
- Kvalitetskontroll: Särskilda nämnder av experter reste runt i Sverige för att bedöma avelsdjur, främst hingstar men även ston. De granskade allt från exteriör och benstomme till rörelser och temperament.
- Avelsvägledning: Genom att premiera de bästa individerna visade staten tydligt för uppfödarna vilka avelsmål som gällde och vilka hästtyper som var mest eftertraktade för landets civila och militära behov.
- Incitament och prestige: Prismedaljerna var den yttersta belöningen. Att vinna denna tunga silvermedalj från 1916 var en enorm hedersbetygelse. Det var ett statligt kvitto på att man fött upp ett djur av yppersta klass. Medaljen gav inte bara stor prestige i bygden utan ökade också det ekonomiska värdet markant på både det vinnande djuret och dess avkommor. På så sätt fungerade medaljen som en kraftfull morot för att uppmuntra till kostsamma och långsiktiga satsningar på svensk kvalitetsavel under en av landets mest prövande tider.
Ett utsökt exemplar med frostaktig relief och underbar originalpatina. Silver, 39.8 g, 43 mm. Kvalitet 01. Randprägling: "SILVER 1916".
Åtsida
Konungens vänstervända porträtt med markerad mustasch. Omedelbart under bilden återfinns gravörens namn: "A. LINDBERG.". I omskriften längs medaljens kant löper texten: "GUSTAF V SVERIGES GÖTES OCH VENDES KONUNG".
Frånsida
En vacker och välproportionerlig häst (troligen en hingst av ädel ras) som står vänd åt vänster. Gravörens namn, Lea Ahlborn, syns till vänster längs kanten. I omskriften förklaras medaljens syfte tydligt: "FÖR HÄSTAFVELNS FRÄMJANDE". I avskärningen nedtill finns inskriptionen: "PRISBELÖNING".
Samhällets motor under brinnande världskrig
År 1916 befann sig Europa mitt i det förödande första världskriget. Även om Sverige, under kung Gustaf V:s styre, lyckades hålla sig neutralt, var nationens beredskap hög och samhället hårt ansträngt av blockader och ransoneringar. I denna tid, innan bilar och traktorer ännu hade slagit igenom på allvar, var hästen en av landets absolut viktigaste resurser. Dess betydelse genomsyrade hela det svenska samhället och var bokstavligen motorn som höll nationens hjul i rullning.
Militär makt och nationell säkerhet
Under krigsåren var den militära beredskapen av yttersta vikt, och kavalleriet utgjorde fortfarande en central och högoperativ del av armén. Nationens försvarsförmåga var direkt beroende av en säker tillgång på starka, uthålliga och väldresserade hästar (remonter) för både ryttare och för att dra det tunga artilleriet. En väl fungerande inhemsk avel var 1916 i allra högsta grad en fråga om nationell säkerhet.
Jordbrukets och logistikens ryggrad
Samtidigt var hästen den svenska bondens viktigaste arbetskamrat. Det var starka och robusta arbetshästar som drog plogar, harvar och skördemaskiner. Ett framgångsrikt jordbruk, som i isoleringens och kristidens skugga måste kunna föda en växande befolkning, var helt beroende av hästarnas kraft. Utöver detta vilade all landburen transport och logistik på hästen. De drog vagnar med livsviktiga varor mellan städer, timmerlass från skogarna, spårvagnar i städerna och skjutsade människor i droskor.
Syftet med utställningar och prismedaljer
Staten, med kung Gustaf V som beskyddare, insåg att man aktivt måste styra och uppmuntra aveln för att garantera tillgången på hästar med dessa livsviktiga egenskaper. Hästutställningarna (premieringarna) runt om i landet blev det främsta verktyget för detta:
- Kvalitetskontroll: Särskilda nämnder av experter reste runt i Sverige för att bedöma avelsdjur, främst hingstar men även ston. De granskade allt från exteriör och benstomme till rörelser och temperament.
- Avelsvägledning: Genom att premiera de bästa individerna visade staten tydligt för uppfödarna vilka avelsmål som gällde och vilka hästtyper som var mest eftertraktade för landets civila och militära behov.
- Incitament och prestige: Prismedaljerna var den yttersta belöningen. Att vinna denna tunga silvermedalj från 1916 var en enorm hedersbetygelse. Det var ett statligt kvitto på att man fött upp ett djur av yppersta klass. Medaljen gav inte bara stor prestige i bygden utan ökade också det ekonomiska värdet markant på både det vinnande djuret och dess avkommor. På så sätt fungerade medaljen som en kraftfull morot för att uppmuntra till kostsamma och långsiktiga satsningar på svensk kvalitetsavel under en av landets mest prövande tider.